Husdjur

Äldreboendet adopterade övergivna kattungar: ”Djur minskar ångest och isolering”

Att djur har positiv inverkan på vårt mående är något man tagit fasta på i Dalby utanför Uppsala. På äldreboendet Dalbyhemmet sätter sedan en tid tillbaka kattungarna Dahlia, Blixten, Eddie och Morris guldkant på tillvaron.
– Det är jättemysigt med katterna, säger Katarina Pettersson, en av de boende.

En kvinna med glasögon håller en svart kattunge i famnen i en grå fåtölj.
– Det är jättemysigt med katterna här, det gör så mycket, säger Katarina som bor på Dalbyhemmet utanför Uppsala.
Annons

Spräckliga Dahlia är tuffast av de fyra kattungarna. Snabbt är hon framme och vill se vilka som kommer på besök.

– Dahlia är väldigt social, säger Andreas Örnevall, verksamhetschef på det lantligt belägna Dalbyhemmet.

– Men på sina villkor, fyller kollegan Emma Reiterer, också verksamhetschef, i.

De båda började arbeta på äldreboendet i byn Dalby, en bit utanför Uppsala, 2023 och ganska snart kom tanken på djur.

– Vi brukade promenera i omgivningarna här på lunchrasterna, berättar Emma. Här finns massor av kossor och ­andra djur. Men för våra brukare är det svårt att ta sig ut till dem.

Två personer sitter vid ett bord och håller kattungar, medan en annan katt står på bordet.
Både de boende och kollegorna mår bra av att ha djur här, säger Andreas Örnevall, verksamhetschef på det lantligt belägna Dalbyhemmet, och kollegan Emma Reiterer håller med. De fyra katterna samlade: Dahlia, Morris, Blixten och Eddie.

Djur minskar stress och oro

Man började fundera på hur man skulle kunna ge de boende på Dalbyhemmet möjlighet till ett liv med djur. Att djur har god inverkan på det psykiska måendet, särskilt hos äldre, finns det en rad studier som visar. Djur kan minska känslan av stress, oro och ­ångest – de bidrar även till glädje och främjar sociala ­interaktioner.

– Vi tänkte ”vilka djur är lättskötta?”, fortsätter Andreas. Inte kor. Då måste vi anställa någon som tar hand om dem. Samma sak med får. Så småningom kom de fram till att höns och kaniner var ett bra alternativ. Därefter dök även tanken på katter upp.

– Det finns gosedjur och robotkatter som man kan klappa, vilket är lugnande, säger Emma. Men det här blir the real deal. Du får höra kurrandet också.

Blixten, mindre till storleken än brorsan Eddie, har lagt sig till rätta i Andreas knä, något kompisen Morris noterat och nu vill ha samma uppmärksamhet.

Tabbyfärgad kattunge ligger på en hylla i ett klösträd bredvid en bricka med kattgräs.
Kattungarna har ett eget rum med egna leksaker. Och kattgräs, så klart.

Kattungar på äldreboendet

Andreas berättar att de boende på Dalbyhemmet blev väldigt glada när de fick höra att det skulle flytta in katt­ungar.

– Framför allt de som haft djur tidigare tycker att detta sätter guldkant på tillvaron.

– Den psykiska hälsan främjas verkligen, ­säger Emma. Djur minskar ångest och isolering på rummet. Ett djur blir som en ­familjemedlem, någon att ­sköta om och titta till. Inom demensvården använder man sig ibland av så kallad reminiscensterapi. Genom att väcka gamla minnen till liv stimuleras lusten att kommunicera. Olika föremål, men även djur, kan fungera som minnesväckare. Den som tidigare haft katt kanske till exempel minns sin barndom efter ett möte med kattungarna.

– I stunden, där och då, blir det en positiv upplevelse, ­säger Emma.

Två kattungar ligger på ett bord i ett rum, medan en person skriver i ett block bredvid.
Dahlia är nyfiken och den tuffaste av de fyra kattungarna.

Hittades övergivna

Från början var tanken att Dalbyhemmet skulle ta emot några katter från Uppsala katthem. Men så hittades Blixten och Eddie övergivna i Dalby – samtidigt som en ­bekant till Andreas sökte ett hem till Dahlia och Morris.

I september flyttade katt­ungarna in. Då fanns redan två kaniner och fem höns på plats.

– I Uppsala kommun får brukare på äldreboenden ha katt och hund, men de måste själva ta hand om sitt djur, ­berättar Andreas.

Många som flyttar till ett boende klarar dock, av olika anledningar, inte längre av den uppgiften helt på egen hand.

– Det är sorgligt att man ska berövas möjligheten att ha djur bara för att man inte längre kan bo själv, fortsätter Andreas. Varför ska man behöva ändra så mycket i sitt liv?

Tanken är att kattungarna så småningom ska bli ute­katter. Just nu huserar de i ett eget utrymme dit de boende kan gå när de vill – men ibland besöker kissemissarna även avdelningarna, då i koppel.

– Brukarna väljer själva om och när de vill träffa katterna, förklarar Emma.

En kvinna med glasögon och rosa tröja håller en svart katt i knät i en soffa.
Katarina Pettersson, som bor på Dalbyhemmet, är ofta nere hos kattungarna och tycker boendet livats upp sedan alla djuren kom hit.

Fler vill gå ut när det finns djur

Katarina Pettersson, som bor på Dalbyhemmet, åker ofta ner till kattungarnas rum. Hon berättar att hon ­tidigare haft både kanin och undulater och även umgåtts mycket med en väns katter.

– En av dem hoppade alltid upp i knät när vi drack kaffe.

Katarina ser på Dahlia, som står på bordet, och ler en aning när hon lägger till:

– Dahlia är en busunge med egen vilja! Hon kommer när hon själv vill.

Att kattungarna livar upp tillvaron håller Katarina med om.

– Det är jättemysigt med katterna här, det gör så mycket. De är jättefina. Vi pratar om dem uppe på avdelningen eller går ner hit en stund. Det bästa är att gosa med dem, de är så mjuka. Det är härligt att höra kurrandet också.

Katarina, som är väldigt förtjust i alla djuren på Dalbyhemmet, gör en kort paus men fortsätter snart:

– Först kom kaninerna Singel och Sotis – och sedan hönsen. Jag har varit med när de kommit allihop. I somras var det så mysigt att se på hönsen och kaninerna ute. Hönsen är busiga och springer så fort. Jag har hållit i Doris, en vitbrun jättegosig höna.

Att det numera finns djur på innergården har bidragit till att fler av de boende vill gå ut. Att få mata kaninerna med maskrosblad eller bara sitta och titta på hönsen motiverar. Många har tidigare bott på landet och är vana vid att ha djur.

– Vår brukarnöjdhet, som vi kallar det i undersökningar, har höjts sedan vi skaffade djur, säger Andreas. Vi har extremt hög medarbetarnöjdhet också.

En randig kattunge står på ett bord inomhus och tittar rakt mot kameran.
En nyfiken Dahlia. Kattungarna skapar glädje på Dalbyhemmet, där de boende får umgås med djur som en del av vardagen.

Djuren ingår i jobbet

Vid anställningsintervjuer ­talar man om att det finns katter, kaniner och höns på boendet – och att det ingår i arbetet att vara social med kaninerna och göra rent i kattlådan. Att det skulle vara problematiskt att ha djur på ett äldreboende på grund av allergier anser inte Andreas och Emma.

– Just Dalbyhemmet passar kanske inte om du är allergisk, men i Uppsala kommun finns massor av jobbtillfällen inom äldreomsorgen, säger Andreas. Vi har en boende med allergi, men den personen är ändå mest på sitt rum. Det är inget större problem. Vi låter bara bli att ta med katterna till den avdelningen när brukaren är i matsalen.

– Allt löpte också på väldigt smidigt med alla tillstånd och sådant, flikar Emma in. Det behöver inte vara så krångligt som många kanske tror. Men katter är nog de enklaste djuren att ha. Så länge det finns utrymme för dem.

Lille Blixten har krupit upp hos Ka­tarina och stänger ögonen samtidigt som Andreas lägger till:

– Som chef behöver man tro på det. Det innebär en del jobb, men vinsten blir så stor. Närheten till djur gagnar de boendes mående så otroligt mycket.

– Blixten är gosig, säger ­Katarina. Eddie kan vara lite avvaktande, men han kommer ibland och hoppar upp i mitt knä. Morris är också gosig faktiskt.

I nästa andetag konstaterar hon:

– Att vara med djuren, det ger jättebra stimulans för oss. Och de som har allergier behöver inte gå hit. De kan gå till hönorna i stället. Det är det som är så bra. Jättefint!

Något annat som är positivt med att ha höns, och som hände häromdagen för första gången, är att få ägg.

– Då gjorde vi socker­kaka!

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos