Gunilla har över tusen prylar i sitt Kockumsrum: ”Mitt happyplace” 

Att kliva in över tröskeln till Gunilla och Mikael Josefssons hem är som början på en upptäcktsfärd. Spännande retro­prylar finns överallt i inredningen. Gunilla visar vägen till övervåningen där hemmets stolthet finns. Nämligen Gunillas Kockumsrum. Ett rum helt tillägnat Gunillas stora samling av Kockums­föremål.

– Allt började med att vi hittade en Kockumspotta i en välgörenhetsbutik. Av nostalgiska skäl köpte jag den. Vi hade precis en sådan potta i sommarstugan när jag var barn, säger hon och ler.

Tidigare var ­Gunilla inte speciellt intresserad av varken retro­prylar eller av att gå på loppmark­nader. Men maken ­Mikael tyckte om att fynda på andrahandsmarknaden. Gunilla som efter köpet av pottan började hänga med, hittade snabbt fler gamla Kockums­prylar.

Hemmets Journal Intervjuer

Läs även: Anki har 9 500 filmisar: ”Det är en värld som inte finns längre”

– Jag blev förälskad i emaljen, färgerna och formerna. Då hade jag ingen aning om att det fanns så ­många olika föremål och storlekar på allting. För mig blev Kockums en rolig, färgstark och spännande värld att kliva in, säger Gunilla.

Samlat Kockums-prylar i 10 år

Samlandet tog ordentlig fart kring 2016. Köksskåpen hos Gunilla och Mikael fylldes på med kastruller, koppar och kannor. Till slut hade skåpen helt svämmat över och idén att flytta in samlingen i ett eget rum blev verklighet.

– Kockumsrummet är mitt happy place! Jag älskar att leta efter de perfekta hyllorna, ­eller möblerna, som ska fungera att ställa fram mina Kockums­prylar på. Att sortera allt efter färg är viktigt för mig. Det ska vara vackert och harmoniskt, säger Gunilla.

Hemmets Journal Intervjuer

Läs även: Bernis har 4 000 plåtburkar i källaren: ”Jag kommer att samla så länge det är kul”

Ett helt rum med prylar

Rummet är fullt med saker från golv till tak. Allt från kaffekannor till tallrikar, barnmuggar, saftkokare och trattar finns i Gunillas samling. I rummet står till och med en vedspis från Kockums.

– Vedspisen är mig särskilt kär. Jag hittade den på en sommarloppis för en billig penning. Den fick inte plats i bilen, men jag fick hjälp med leverans ända upp till Kockumsrummet, säger Gunilla. De cremefärgade kaffekopparna är andra favoriter.

– Det jag fascineras allra mest av gällande Kockum är alla olika storlekar föremålen tillverkades i. Det för att passa till hur många som fanns i hushållen. Kockum skulle vara för alla.

Hemmets Journal Intervjuer

Läs även: Kevin ärvde 7 000 tomtar: ”Det kommer garanterat att vara bra julstämning hos oss”

Över 1000 föremål

Idag har Gunilla en av Sveriges största samlingar Kockumsprylar. Uppskattningsvis innehåller samlingen omkring 1 000 olika föremål. Men samlingen är fortfarande långt ifrån komplett.

– Det finns prylar jag spanar efter. Kockum tillverkade så otroligt mycket saker att det fortfarande kan dyka upp sådant jag inte ens visste fanns, säger Gunilla.

– Mest gillar jag den klassiska cremefärgade varianten med grön kant, även kallad creme lux.

Gunilla fyndar flera av sina Kockumsprodukter på loppisar och i välgörenhetsbutiker. Men hon håller också alltid utkik på olika auktionssajter. Även sociala medier som ­Instagram och Facebook har varit en tillgång när det kommit till samlandet.

– En fin sidoeffekt av att samla är alla människor man kommer i kontakt med. Det är roligt att kunna dela med sig av kunskap och att få lära sig nytt av andra, säger hon.

Äkta Kockums

Gunilla tipsar om att alltid kika efter en stämpel eller etikett för att garanterat veta att det är en äkta Kockumspryl.

Hemmets Journal Hem och trädgård

Läs även: Höloftet blev festvåning med loppisfynd: ”Skiten” i ladan fixar stämningen

– Det finns många emaljprodukter på marknaden som liknar Kockum. När jag började samla råkade jag ibland köpa fel.

Nu har Gunilla samlat på Kockums i snart tio år och kärleken till föremålen håller i sig. Hon är dock noga med att rummet inte ska bli ett museum. Saker och ting får gärna komma till användning.

– Mitt barnbarn har alltid fått leka i det här rummet. Det gör mig bara glad. Kockum tillverkades som hushållsföremål för vardagslivet och så hoppas jag att sakerna får leva ­vidare.

Familjen Kockums Imperium

Släkten Kockum etablerade sig under 1820-talet inom handel och industri i Malmö.

Frans Henrik Kockum (1802–1875) byggde upp en stor förmögenhet genom att satsa på tobaksfabrikation i Malmö, ett arv efter morfar Frans Suell och pappa Lorens Kockum. Det ledde in sin tur till att han kunde uppföra ett gjuteri och en mekanisk verkstad i staden, Kockums Mekaniska Verkstads AB.

Fabriken tillverkade inledningsvis lantbruksmaskiner, bränneriapparater, spisar, ­ugnar och gjutna detaljer.

Frans Henrik Kockum köpte år 1849 Kallinge kvarn i Ronneby tillsammans med två kompanjoner, som köptes ut 1852. Här lät han anlägga ett bruk för tillverkning av kopparkärl, ­senare ändrad till stångjärnsplåt- och spikmanufakturverk.

I Ronneby anlade han 1856 en fabrik för tillverkning av förtennade och galvaniserade kärl av stål- och järnplåt. Verksamheten i Ronneby lät Kockum driva som en egen gren kallad Kockums Emaljerverk.

I samband med hans död 1875 ombildades bruken till Kockums Jernverks AB.

Familjen Kockum ägde också ett tegelbruk i Lomma, vilket senare kom att utvecklas till Skånska Cement AB som bildades 1871.

Under åren fram till första världskriget genomfördes en strukturomvandling vid de Kockumägda företagen. Kockums Mekaniska Verkstads AB i Malmö koncentrerades kring tillverkningen av fartyg, järnvägsvagnar och broar, medan Kockums Jernverks AB med tillverkning i Kallinge specialiserades på stål, stålprodukter och galvanisering, medan Kockums Emaljerverk i Ronneby ämnades för emaljerade varor.