Hälsa

Så fungerar ångestdämpande medicin

Idag rekommenderas terapi (kbt) som första steg vid ångest och oro. Medicinerna lindrar bara symtomen och har en risk för biverkningar, men de kan ibland vara helt nödvändiga för att man ska orka eller våga ta de steg som minskar oron på sikt. Här är fyra vanliga antidepressiva preparat.

Marina Nilsson

29 oktober 2023

Ångestdämpande medicin kan vara nödvändiga för att man ska orka ta andra steg till ett bättre mående. Foto: Getty Images

Annons

Bensodiazepiner (exempelvis Sobril, Stesolid och Stilnoct)

Klassiska lugnande mediciner som stimulerar hjärnans GABA-receptorer, vilket har en dämpande effekt på centrala nervsystemet och gör att man känner sig mer avslappnad. Men de är också beroendeframkallande och skrivs alltmer sällan ut. Hydroxizin (exempelvis Atarax) är också ett lugnande medel – mildare än bensodiazepinerna – som dämpar vissa funktioner i hjärnan och även blockerar histaminer i kroppen, vilket gör att läkemedlet skrivs ut mot både ångest och klåda.

LÄS ÄVEN: Att leva med ångest: “Du behöver inte alltid ta reda på vad det beror på”

SSRI-preparat (exempelvis Sertralin, Zoloft och Cipramil)

Antidepressiv medicin som gör att nivåerna av serotonin ökar i hjärnan. Brist på serotonin anses vara en av orsakerna till depression.

SNRI-preparat (exempelvis Strattera, Edronax och Duloxetin)

Annons

Verkar på både serotonin- och noradrenalinnivåerna och har även en svagt hämmande effekt på dopaminupptaget. SNRI används när SSRI inte ger tillräcklig effekt.

LÄS ÄVEN: Styr ältandet ditt liv? Här är 12 tips som hjälper dig kontrollera oron

Betablockerare (exempelvis Atenolol, Metoprolol och Carvedilol)

Blodtryckssänkande medicin som också blockerar effekten av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin så att hjärtat kan arbeta lugnare. Tillfällig behandling kan ibland skrivas ut vid specifik oro, till exempel scenskräck, men är inget alternativ vid mer generell oro.

Källor: Fass, 1177.se

Maten som hjälper mot oro

När danska forskare analyserade uppgifter från 73 000 personer så upptäckte man att de som hade lättare depressionssymtom, trötthet och nedsatt självkänsla faktiskt ofta också hade hög snabbsänka (CRP), som är ett mått på inflammation. Vid inflammation i kroppen verkar alltså hjärnan svara med att reglera ner humöret så att vi ska dra oss undan och vara mer försiktiga, vilket visar sig som ängslighet eller till och med depression.

Denna låggradiga inflammation uppstår i kroppen på en mängd olika sätt, till exempel genom övervikt, stillasittande, stress och genom maten vi äter. Rött kött, ultraprocessad snabbmat och mjölk är sådant som bidrar till inflammationen, medan till exempel gröna grönsaker, färgstarka frukter och bär, nötter och baljväxter är
antiinflammatoriska. Kanske kan ett ökat intag av broccoli hjälpa mot ängsligheten?