Bensodiazepiner (exempelvis Sobril, Stesolid och Stilnoct)
Klassiska lugnande mediciner som stimulerar hjärnans GABA-receptorer, vilket har en dämpande effekt på centrala nervsystemet och gör att man känner sig mer avslappnad. Men de är också beroendeframkallande och skrivs alltmer sällan ut. Hydroxizin (exempelvis Atarax) är också ett lugnande medel – mildare än bensodiazepinerna – som dämpar vissa funktioner i hjärnan och även blockerar histaminer i kroppen, vilket gör att läkemedlet skrivs ut mot både ångest och klåda.
SSRI-preparat (exempelvis Sertralin, Zoloft och Cipramil)
Antidepressiv medicin som gör att nivåerna av serotonin ökar i hjärnan. Brist på serotonin anses vara en av orsakerna till depression.
SNRI-preparat (exempelvis Strattera, Edronax och Duloxetin)
Verkar på både serotonin- och noradrenalinnivåerna och har även en svagt hämmande effekt på dopaminupptaget. SNRI används när SSRI inte ger tillräcklig effekt.
Betablockerare (exempelvis Atenolol, Metoprolol och Carvedilol)
Blodtryckssänkande medicin som också blockerar effekten av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin så att hjärtat kan arbeta lugnare. Tillfällig behandling kan ibland skrivas ut vid specifik oro, till exempel scenskräck, men är inget alternativ vid mer generell oro.
Källor: Fass, 1177.se
