Få får ny behandling för benskörhet: ”Oacceptabelt”

Osteoporos, benskörhet, är en tyst folksjukdom som drabbar hundratusentals svenskar. Sjukdomen leder ofta till frakturer med stort lidande och förlorad livskvalitet. Trots det får bara en procent den mest effektiva behandlingen.

– Det är upprörande. Nya läkemedel som bygger upp skelettet är dubbelt så effektiva på att förhindra frakturer som ofta leder till rörelseinskränkning, smärta och sämre livskvalitet, ändå får nästan ingen dem, säger Mattias Lorentzon, professor och överläkare i geriatrik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Många behandlas aldrig

Sverige har den högsta sjukdomsbördan av osteoporos i EU. Över 100 000 frakturer per år kan kopplas till sjukdomen, två tredje­delar hos kvinnor. Trots det upptäcks och behandlas många aldrig.

– Frakturer kan få dramatiska konsekvenser. Höftfrakturer kräver en stor operation och lång sjukhusvistelse, med ökad risk för komplikationer och död i efterförloppet. Kotfrakturer orsakar ofta kronisk smärta och nedsatt rörlighet, men även ökad dödlighet. Det handlar om livsförändrande skador för många, säger Mattias Lorentzon.

Vid osteoporos blir skelettet så skört att även vardagliga rörelser kan orsaka frakturer.

Nya läkemedel ökar bentätheten

– Låg bentäthet är den största påverkbara riskfaktorn. Det kan räcka med att snubbla på en mattkant eller böja sig ner och frakturen är ett faktum. För patienter med hög risk för frakturer är det avgörande att snabbt öka bentätheten. Här är de nya läkemedlen oerhört viktiga, de är dubbelt så effektiva på att förhindra frakturer som äldre alternativ, berättar Mattias Lorentzon.

LÄS ÄVEN: Marie-louise visade sig lida av osteoporos: ”Smärtan styrde hela mitt liv”

De läkemedel som används mest i dag, exempelvis bisfosfonater, bromsar nedbrytning men bygger inte upp benet i någon större utsträckning. Det gör däremot de nyare, benuppbyggande läkemedlen.

– Bäst resultat får man genom att börja med de nya, benuppbyggande läkemedlen och sedan följa upp med de äldre antiresorptiva läkemedel som bibehåller det nya benet och fortsätter ge förbättringar. Denna kombination ger tydliga och bestående förbättringar i bentäthet och skelettstyrka, säger Mattias Lorentzon.

De nya läkemedlen ges antingen som injektion en gång i månaden under ett år eller dagligen under 1,5 till 2 år, följt av underhållsbehandling.

Få får effektiv behandling

Kvinnor som får benuppbyggande behandling har halverad risk att få frakturer i ryggen jämfört med veckotablett bisfosfonat, som är den idag vanligaste behandlingen. Det är överlägset jämfört med vanlig standardbehandling. Trots det får mindre än en procent denna behandling.

– Det är bedrövligt och helt oacceptabelt, säger Mattias Lorentzon. Trots mycket skarpa rekommendationer från Socialstyrelsen finns fungerande rutiner för att utreda och behandla frakturpatienter endast vid ett fåtal sjukhus i Sverige. Får man rätt läkemedel direkt efter en fraktur kan nya frakturer undvikas. Vi har sett effekten både vid Skaraborgs sjukhus i Skövde och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

LÄS ÄVEN: Ny forskning: Män och kvinnors smärta bemöts olika i vården

Mattias Lorentzon är kritisk till att de nationella riktlinjerna för osteoporosvård sällan följs.

– Många läkare saknar kunskap om sjukdomen och följer inte Socialstyrelsens riktlinjer eller SKR:s standardiserade vårdförlopp. Det leder till uteblivna diagnoser och ingen eller otillräcklig behandling, säger han.