Barnbarnen förgyller vardagen för farmor Cecilia: ”Det viktigaste jag kan ge dem är tid”

När Cecilia Modig talar om sina fyra barnbarn gör hon det med värme. Hon har länge funderat över hur relationer inom familjer fungerar.

– Man ska inte blanda ihop kärlek och beroende. Självständighet är viktigt i Sverige, men det betyder inte att vi inte älskar varandra. Vi vill bara inte vara beroende av varandra, säger hon.

När de två äldsta barnbarnen, Samuel och Ivar, var små hämtade hon dem en gång i veckan på förskolan. Med de yngre Sylvester och Cornelia blev det lite mer sporadiskt, men lekfullheten och närvaron är densamma. Hon införde tidigt en tradition som snabbt blev helig: burken med snacks.

– Jag hade alltid med en liten burk när jag hämtade i skolan och så åt vi snacksen när vi kom hem. En gång försökte jag bryta traditionen, men det höll bara en vecka. Barnen krävde att burken skulle tillbaka.

En annan favorit var de små ”russinpauserna”. På väg uppför trapporna stannade de vid varje avsats och åt några russin. Det blev som en liten ritual, ett sätt att dra ner tempot.

Skyndar aldrig på barnbarnen

Sagor och berättelser har också alltid varit en del av deras gemensamma värld. Cecilia läser gärna högt ur olika böcker, men lika ofta spånar de historier tillsammans.

– När vi gick i skogen hittade Sylvester på sagan om ruskiga Mangold där en riddare Persson förekom. Fantasin fick blomma fritt. Jag skrev också en saga som hette Sakerna som fattades som byggde på allt vi tyckte saknades i omgivningen – som en isbjörn vid övergångsstället eller en stock mitt på trottoaren.

Icakuriren Hem och trädgård

Läs även: Farmor Solveig och barnbarnet Niklas delar 470 kvm trädgårdslycka: ”Jag har lärt mig mycket av farmor”

Hon skrattar när hon beskriver hur roligt hon tycker det är att leka. Kanske är det just den leklusten som gjort relationen så nära.

– Samuel fantiserade när vi räknade trappsteg i långa trappan på hemvägen om varför det blev olika många varje gång vi räknade. Kanske var några trappsteg i själva verket levande och gömde sig ibland?

– En sak bestämde jag mig för tidigt, att aldrig skynda mig när jag hade barnbarnen. Barn vill stanna och titta på saker, som en spricka i trottoaren, en brandbil som kör förbi eller en hund som kissar på en lyktstolpe. Det viktigaste jag kan ge dem är tid.

Barnbarnen gör livet roligare

Varje tisdag äter hon middag med Samuel och Ivar för att deras föräldrar jobbar sent.

Efter maten blir det ofta Alfapet eller kortspel.

– Barnbarnen vinner alltid över mig!

Hon säger att det fina med att vara farmor är att allt bygger på lust. Hon behöver inte boka läkartider eller skynda till utvecklingssamtal.

– För mig är det en kärleksrelation, inte en arbetsrelation. Livet blev mer innehållsrikt när jag blev farmor. Allt blev roligt på ett nytt sätt.

Samtidigt vet hon att inte alla mor- och farföräldrar får vara en så aktiv del av sina barnbarns liv. Flyttar, separationer och vårdnadskonflikter kan skapa fysiska eller psykiska avstånd. Under pandemin fick hon själv uppleva vad det innebar.

Icakuriren Resor och fritid

Läs även: Kerstin reser med sina barnbarn: ”Resorna har gett oss en alldeles särskild relation”

– Vi gjorde vårt bästa för att ses ändå. Vi firade till exempel nyår på min gård, men fick förstås inte kramas.

Farmorskapet har också gjort att hon oroar sig mer för miljön och vilket samhälle barnbarnen ska växa upp i.

– När jag blev farmor började jag tänka mer på framtiden, inte minst klimatet. Vi kan inte blunda för vad vi lämnar efter oss.

Föräldrar behöver avlastning

Hon talar även om vikten av att skapa bättre förutsätt­ningar för föräldrar – särskilt för de som är ensamstående.

– Kärleken till barnen behöver tid och närvaro. För den ensamstående mamman som jobbar heltid och har långt till jobbet är det svårt. Jag tycker att sex timmars arbetsdag borde införas. Dessa föräldrar behöver avlastning, stöd och bra barnomsorg snarare än föräldrakurser och välmenande råd.

Men störst av allt är ändå glädjen över barnbarnen. Dessutom är det bra för hälsan, menar Cecilia.

Hemmets Journal Intervjuer

Läs även: Vi åkte på generationsresa till Berlin: ”Det här gör vi gärna om”

– Har man ont någonstans glömmer man det när man är med dem. Barnbarnen får en att vara i nuet. Då tänker man inte så mycket på sina krämpor.

Och en annan bra sak med att vara far- eller morförälder:

– Man får lov att skryta om sina barnbarn! Och det gör jag gärna, det är svårt att låta bli.

Äldre generationen viktig för barns trygghet

En ny studie från Malmö universitet visar att närvarande mor- och farföräldrar innebär trygghet för barnbarnen – och att den äldre generationen själv har en stark känslomässig koppling till den unga. Omsorgen har alltså inte minskat, tvärtom har den snarare fördjupats!

När sociologerna Sara Eldén och Terese Anving undersökte hur omsorg mellan generationer fungerar i dagens Sverige märkte de snart att den vanliga mytbilden inte stämde. Ofta talas det om den ”varma” italienska familjen i kontrast till den ”svala” svenska, där välfärdsstaten antas ha ersatt släktens roll. Men i intervjuerna framträdde en annan bild.

– Många tror att ett mer individualiserat samhälle gör att vi slutar bry oss om varandra. Men det gick inte ihop med vad vi hörde, säger Sara Eldén, professor i sociologi vid Malmö universitet och forskningsledare för projektet.

Studien, som finansierats av Vetenskapsrådet och genomförts tillsammans med Terese Anving och Linn Alenius Wallin vid Lunds universitet, bygger på intervjuer med tre grupper: mor- och farföräldrar, deras vuxna barn och barnbarnen själva. Särskilt tydliga var berättelserna från den äldsta generationen.

– De äldre beskrev att deras engagemang i barn och barnbarn är mycket större i dag än när de själva var unga. De är mer närvarande i vardagen, både praktiskt och känslomässigt, och man förväntas också vara det.

Barnbarnen hjälper

Relationerna beskrivs som ömsesidiga. Barnbarnen berättade att de gärna hjälper sina mor- och farföräldrar, till exempel med digital teknik, spelar spel ”för att de äldre vill det” och lämnar teckningar som små bevis på sin närvaro. Många äldre uttrycker stolthet och glädje över banden till barnbarnen.

– Man vill vara viktig, men kan också uppleva krav. Det är jobbigt att ta hand om små barn om man inte orkar, och det är inte alltid accepterat att säga det högt. En kvinna berättade att en ”god mormor” förväntas vara ständigt tillgänglig, samtidigt som man vill känna sig behövd. Det kan vara en svår balansgång.

Samtidigt betonade de flesta att närheten till barnbarnen ger energi, glädje och sammanhang i vardagen.

Banden avgörande

Efter skilsmässor eller i bonusfamiljer kan banden förändras. En del barnbarn berättade att de i dag har fler mor- och farföräldrar än tidigare, något som oftast upplevs positivt.

Enligt studien är de känslomässiga banden mellan generationerna också avgörande för människors välmående.

– Jag tror att alla mår bra av att umgås över åldrarna. Mor- och farföräldrar blir berikade av relationerna, men förväntningarna får inte bli för höga. Särskilt kvinnor måste kunna säga ifrån utan att känna att de sviker rollen som mormor eller farmor, säger Sara Eldén.