"Anders Tegnell! Han har stått på barrikaderna och lotsat oss genom detta svåra år! Allt gott till honom!" och "Lyssnat på hans ord i denna oroliga och hemska pandemi i Sverige. Helt enkelt så bra!"
När vi på Icakuriren ska räkna samman omröstning och läser kommentarerna till Årets Viktigaste Svensk, är det en person som dyker upp oftare än andra.
Det senaste året har onekligen varit en berg- och dalbana för vår svenske statsepidemiolog Anders Tegnell. För medan han i början av coronakrisen hyllades med både tatueringar och stickade vantar, blev Folkhälsomyndighetens strategi alltmer ifrågasatt och kritiserad av såväl andra länder som av andra forskare.
Men en till synes orubblig Anders Tegnell stod hela tiden stadigt i blåsten, och det är ett av skälen till att han vinner, tror psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz.
– Han har hela tiden hållit sig till en linje och inte vikt ner sig, trots kritiken. Han har konsekvent hänvisat till fakta och att vara konsekvent är extra viktigt när rädsla är inblandat, som det var särskilt i början av pandemin, säger Liria Ortiz.
– Jag tror också att många beundrar honom för att han hela tiden orkade stå på presskonferenserna och svara på frågor, vecka efter vecka. Han smet aldrig undan. Det fick han respekt för, även av dem som inte tyckte lika, fortsätter Liria Ortiz.
Stort förtroende
Att Anders Tegnell toppar listan beror med all säkerhet också på att han representerar en ansedd myndighet, Folkhälsomyndigheten. I Sverige har vi överlag ett stort förtroende och stark tilltro till myndigheterna i jämförelse med många andra länder. Att befolkningen sluter upp bakom landets institutioner under externa hot kallas rally-effekt (kort för "rally-round-the flag"). Vi har helt enkelt ett psykologiskt behov av att känna säkerhet i en osäker situation. Dessutom lyssnar vi extra mycket på våra politiska ledare som manar till nationell samling under en kris.
Att socialminister Lena Hallengren därför är på delad tredjeplats på listan, hör säkert ihop med rally-effekten, men psykologen Liria Ortiz lyfter fram ännu ett skäl.
– Ja, jag tror att många upplevde att hennes engagemang var äkta. Politiker är kända för att mest prata vackert, men Lena var en som agerade och fick saker och ting gjorda, säger Liria Ortiz.
– Att hon dessutom fortsatte att jobba, trots att hon diagnostiserades med bröstcancer, väcker beundran. Hon satte arbetet före sin personliga hälsa.
Civilkurage och mod
Men vi har också fått nya hjältar under pandemiåret. Förutom att många vetenskapsmän och -kvinnor klivit fram, som de nominerade Ali Mirazimi och Agnes Wold, har vi också haft ett behov av att lyfta och hylla människor som vågat stå upp och visa civilkurage och mod. Melinda Jacobs, framröstad som klar tvåa, är ett typiskt exempel. "Lilla hjärtats" fostermamma slåss oförtrutet för barns rättigheter, och hennes arbete har lett till ett förslag om lagändring.
– Melinda Jacobs står för både humanism och handlingskraft, säger Liria Ortiz. En vanlig mamma som vågar ta strid, nästan som en David mot Goliat.
Även visselblåsaren Stine Christophersen representerar mod, menar Liria Ortiz.
– Hon tog striden mot girighet, och vek sig inte, inte ens för kritik och hot, säger Liria Ortiz.
Både Melinda Jacobs och Stine Christophersen är symboler för det goda samhället, något som har varit extra viktigt att hitta under ett krisår.
De visar på egenskaper som medmänsklighet och empati, kvaliteter som belönas och uppmärksammas allt för sällan.
– När det är tufft runtomkring blir vi medvetna om det goda på ett tydligare vis, förklarar Linda Ortiz.
Fler kvinnor tar plats
Hon får medhåll av prästen och författaren Olle Carlsson, som också lyfter fram kraften av det goda exemplet, att det blir extra viktigt under en kris.
– Jag tror att de kan inspirera oss alla. De väckte något i vår själ, att våga när det gäller, säger han, och påpekar att fyra av de fem i toppen är kvinnor.
– Det är också ett tecken i tiden att fler och fler kvinnor tar plats i det offentliga rummet.
Olle Carlsson funderar också över Anders Tegnell som symbol för något större. Pandemin har blivit Den Stora Berättelsen under året, och Anders Tegnell dess uttolkare.
– Hans presskonferenser blev ju som en sorts ritualer, ja nästan som en gudstjänst om du vill. Han blev den som förenade oss, som samlade oss kring något.
Psykologen Liria Ortiz sammanfattar läsarnas val som att de alla i toppen representerar karaktärsdrag som vi "vanliga" gärna skulle vilja ha mer av.
– Jag tror inte vi kan identifiera oss med dem, men vi skulle alla vilja vara lite modigare och våga kämpa som de gör. Frågan vi ställer oss är "Hur skulle jag själv agerat?" "Hade jag tagit striden?"
Det gäller inte minst Greta Thunberg, den svenska tonåringen som vågar säga emot världsledare och hela tiden står upp för klimatets bästa. Att hon delar tredjeplatsen med Lena Hallengren visar tydligt att klimatfrågan är ett viktigt fokus för alla åldrar. Hon är en del av en ny engagerad generation och visar upp ett nytt sorts ledarskap som tar klimathotet på största allvar.
– Greta har självklart blivit en symbol för hela miljörörelsen. Hennes ärlighet och orubblighet går inte att stå emot, säger Liria Ortiz.
Vårdpersonal hyllas
Flera av Icakurirens läsare har också velat hylla "vanliga" hjältar under pandemin. "All vårdpersonal i vårt land" har flera röstat på, liksom "alla medborgare som hållit hårt på restriktionerna och visat ett fantastiskt tålamod och omdöme". Flera olika organisationer som jobbar ideellt har också fått röster.
Anders Tegnell är på semester och har inte varit tillgänglig för kommentar vid tidningens pressläggning.
