Resor och fritid

Mörkret – ljusning för svensk turism

Skogsbad, vinterbad och nu stjärnbad. Kanske är det till och med så att det svenska mörkret blir vår nästa export? Astroturism spås bli nästa stora rese- och hälsotrend.

Person vid sjö betraktar färgstarkt norrsken över mörkt skogslandskap.
80 procent av jordens befolkning kan inte se stjärnhimlen – nu ökar fenomenet astroturism.

I Abisko erbjuds norrskensvandringar, samtidigt som så kallade ”dark sky”-platser toppar många nyfikna turisters lista på drömrese­mål. ”Dark sky” betyder helt enkelt mörk himmel och handlar om platser dit våra ljusföroreningar inte når. Storbritannien har redan varit på hugget och har mutat in fyra av just nu 130 av världens så kallade mörkerreservat. Vill du dessutom uppleva den totala solförmörkelse i augusti i Spanien eller Reykjavik, så skynda på, snart är alla boenden fullbokade. Kort sagt – nu ska vi höja blicken och titta upp i himlen på vår semester.

Intresset för astroturism ökar

Lina Skandevall är en erfaren resejournalist och ser hur intresset för astroturism växer.

– Det finns flera skäl, säger hon. Vi lever i en geopolitiskt orolig värld där skärmarna ständigt pockar på vår uppmärksamhet. Årets restrender visar att vi börjar få nog. Vi längtar efter något som är större än oss själva med naturen som självklar plats för återhämtning, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt kan 80 procent av jordens befolkning inte se stjärnhimlen på grund av alla ljusföroreningar. Det gör att mörkret och stjärnhimlen har blivit en lyxvara. Och den har börjat paketeras.

Person i orange jacka står vid ett träskjul i en grön skogsmiljö.
Lina Skandevall, resejournalist.

Hon har själv testat på så kallad astroturism på Irland. I en kupol av glas, inbäddad i en filt och med några popcorn till hands, låg hon och tittade upp mot stjärnorna, samtidigt som en astronom beskrev vad hon såg. På Fulufjället vandrade hon i fackelsken under en klar vinterhimmel.

– Det var knäpptyst. Man känner sig väldigt liten och väldigt levande på samma gång.

Hjärnan får återhämta sig under natur

För ett så kallat stjärnbad är inte bara ett resmål, det har också en hälsoaspekt. Det engelska uttrycket är ”soft fascination”, alltså mjuk fascination. Det är när hjärnan får en chans att återhämta sig utan ansträngning, som när vi tittar på havet – eller himlen.

– Du mår helt enkelt bra av att bada under stjärnorna. Vi gör egentligen samma sak som människor gjort i tusentals år. Det är en fin känsla som väcker förundran, säger Lina Skandevall.

Silhuetter av två personer vid ett teleskop under en klar stjärnhimmel med Vintergatan.
Med en vanlig enkel fältkikare kan du till exempel se några spännande galaxer eller nebulosor.

Hon tror att den här typen av turism kan bli viktig för Sverige. Det vi tar för givet – eller till och med klagar över ibland – är rena drömmen för andra, säger hon och jämför med trenden med ”coolcation”, det vill säga att turista i länder med ett svalare klimat.

– Sverige har tystnaden, naturen, lugnet och mörkret. Här finns otroligt många platser som vi kan se stjärnhimlen från. Dessutom är det ett hållbart sätt att turista. Det kräver inga stora avancerade anläggningar.

Person med facklor och snöskor står på en snötäckt spång i mörk vinter­skog.
Lina vandrade på Fulufjället i fackelsken under en klar vinterhimmel. ”Stjärnhimlen har blivit en lyxvara”,säger Lina Skandevall.

”Existentiell känsla”

Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik, och känd bland annat från tv-programmet ”Muren”. Han är ju något av en expert på universum och det går nog utan överdrift att säga att han älskar vår stjärnhimmel. Redan när han såg sin första komet som 12-årig astronom-nörd, så bestämde han sig för att arbeta med rymden. Han är förstås glad över att det ökade intresset för stjärnorna.

– Jag tror att det hör ihop med en längtan efter en kontrast mot att vara ständigt uppkopplad i en virtuell verklighet, säger han och fortsätter:

–För mig är det en natur­upplevelse med meditativa inslag att i mörker och tystnad betrakta något så evigt och storslaget. Det ger en existentiell känsla, men också en känsla av gemenskap att människan i tusentals år har sett samma himmel.

Porträtt av en person i ljusrosa skjorta som ser rakt in i kameran.
Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik.

Ulf Danielsson hoppas att det inte är en övergående trend.

– Nej, jag tycker allt som hjälper oss att upptäcka en värld bortom skärm- och konsumtionssamhället är bra. Kanske kan det bidra till att ge oss ett bättre fotfäste i verkligheten. Genom att se sig som en del av något större, blir man mindre uppfylld av sig själv.

Ulf Danielsson råd för att stjärnbada

  • Ta dig en bit utanför stan, eller ut på havet. Sverige har gott om mörka platser.
  • Låt ögonen vänja sig vid mörker, det tar minst 20 minuter
  • Var försiktig med störande ljus från mobiler och ficklampor. Använd gärna en stjärnkarta på papper.
  • Ta med en vanlig fältkikare – det ökar upplevelsen.
  • Stressa inte utan ta in himlen i lugn och ro.

Stäng av mobilen

Han har däremot inte så mycket till övers för själv trenden med att leta efter ”dark sky”-platser.

–Det får det att låta så märkvärdigt, men här i Sverige kan du ju hitta en riktigt mörk, mörk himmel bara en bit därifrån jag bor, i Uppsala. Att hålla på och krångla till det blir bara larvigt.

Ulf bästa tips är istället att ta sig till en plats utan stadsljus, låta ögonen vänja sig vid mörkret och sedan helt enkelt blicka upp mot himlen. Mobilen är förstås avstängd.

– När nyfikenheten är väckt, så tycker jag att det är roligt att lära sig lite mera om himlen. Med en vanlig enkel fältkikare kan du till exempel se några spännande galaxer eller nebulosor. Istället för mobilen, så ta med en tryckt stjärnkarta om du vill lära dig vad stjärnorna heter.

Jag tycker att alla borde skaffa sig en egen relation till himlen.

Ulf Danielsson

Ulf Danielsson menar att det förhöjer livskänslan att ha lite koll på stjärnhimlen.

– Jag tittar alltid upp mot himlen om jag går hem när det är mörkt. Jag orienterar mig och känner igen mig. Det ger mig en trygghet ”här bor jag”. Det ger ett större djup i min existens, säger han.

Person står på klippor vid havet under klar stjärnhimmel med måne vid horisonten.
Møns Klint i Danmark.

Genom historien har mänskligheten alltid grubblat över vår himmel och funderat över vad som finns där. Men Ulf Danielsson tycker att våra moderna kunskaper bara har gjort universum mer hisnande.

– Det är ännu mera oerhört än vad tidiga människor ens kunde kan föreställa sig, säger han och avslutar med en uppmaning:

– Jag tycker att alla borde skaffa sig en egen relation till himlen.

Andlig upplevelse

Peter Salomonsson är vd för marknadsföringsorganisationen Kiruna Lappland och han ser en tydlig ökning i antalet turister som vill upp­leva Sveriges natur, inklusive mörkret och tystnaden.

–För några år sedan hade vi många ­turister från Asien, men nu kommer de från hela Europa. Jag märker hur många får en nästan andlig upplevelse när de ser hur himlavalvet öppnar sig över dem. Besökarna liksom omfamnar natten, säger han.

Person i grön vinterjacka och mössa står utomhus i ett snötäckt stadsläge.
Peter Salomonsson.

Redan idag erbjuder de glas­igloos, eller stugor med glastak liksom snöskovandring under stjärnorna och norrskenet.

–Ja, kanske är det så att mörkret blir som ett ljus för oss inom turistnäringen. Det kan bli en unik konkurrensfördel som är värd mycket för Sverige, säger Peter Salomonsson.

Håll koll på himlen – himlafenomen 2026

Den 12 augusti 2026 är det dags för en total solförmörkelse, det vill säga när månens skiva helt täcker solen. Då kan vi också se solens yttersta lager, koronan.

Solförmörkelsen kan upplevas på Island, Grönland och i norra Spanien. I Sverige kommer solförmörkelsen emellertid att vara partiell.

Andra himlafenomen att hålla koll på 2026:

22 april Stjärnfallet Lyriderna når sitt maximum med cirka 10 meteorer per timme.

17 juni Venus befinner sig nära en tunn nymåne, med Jupiter i närheten. Ses i väster strax efter solnedgången.

11–13 augusti Stjärnfallet Perseiderna når sitt maximum med cirka 100 meteorer per timme.

17 november Stjärnfallet Leoniderna har sitt maximum med cirka 10–20 meteorer per timme.

24 november Supermåne.

14 december Stjärnfallet Geminiderna når sitt maximum med cirka 100 meteorer per timme.

24 december Supermåne.

Källa: Aftonbladet

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos