Under hela 1900-talet var det alltid likadant: vårbarnen var flest, överlägset flest. Men i vårt nya sekel har det förändrats, allt fler ungar föds under sommar och höst. Trots det behåller 16 april sin status som Sveriges mesta födelsedag. Nära 26 000 svenskar får blåsa tårtljusen då, och de nio vanligaste födelsedagarna infaller alla i perioden 10 till 29 april.
Orsaken är helt enkelt att så många av oss äldre och halvgamla är kvar i livet – och att det föds allt färre barn i riket. Faktum är att nativiteten ifjol var den lägsta som någonsin uppmätts i Sverige.
2025 skreks det bara i 97 491 vaggor, det lägsta antalet på 23 år. Det kan jämföras med siffrorna när ”jätteproppen Orvar” kom till på 1940-talet, toppåret 1944 föddes nästan 135 000 barn, trots att antalet kvinnor var långt färre då.
Rekordår under storstrejken
1944 är ändå inte, som många tror, rekordåret. 1909, under storstrejken, föddes 139 505 barn. Åter igen, ”ledigt” från jobbet.
Andra semestervanor
Förskjutningen från vår till sommarfödslar i Sverige har pågått hela 2000-talet. 2023 var 13 juni den vanligaste förlossningsdagen, följt av 29 juni och 26 maj. De vanligaste månaderna på BB var maj, juni och juli. I fjol blev faktiskt en aprildag störst, 29 april med 381 nyfödda, men de vanligaste månaderna blev maj, juli och augusti.
Det finns många skäl till förändringen, men en av de viktigaste är hur våra semestrar och ledigheter skiftat.
Läs även: 100-åringarna blir bara fler – här blir man äldst i Sverige
På 1900-talet hade vi i Sverige en återkommande industrisemester, när de flesta av landets större företag stängde under juli månad, veckorna 27–30. Ledighet – och månne glädjen över arbetsfri tid – gjorde då att många barn kom till under perioden. De föddes då på våren året efter, särskilt i april. Barn födda 16 april kan beräknas i genomsnitt vara skapade 266 dagar tidigare, alltså den 24 juli, dagen före löning.
När blev du troligen till?
Graviditeter räknas vanligen från kvinnans sista mens och nio månader framåt. Vill man räkna bakåt och se när man troligen kom till får man vara noggrannare.
Befruktningen sker under kvinnans ägglossning, som regel två veckor efter sista mensen. Enklare är att använda genomsnittstiden från befruktning till födelsedag, 266 dagar. Räkna baklänges, eller använd en enkel kalkylator på klockan.net.
Planerar förskola
Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, Statistiska centralbyrån, säger att den försvunna industrisemestern kan förklara att aprilbarnen minskar. Samtidigt är det svårt att ge en entydig förklaring till varför födslarna förskjutits fram till sommaren.
– Men alla tar inte sommarsemester på samma sätt som förr. Ledigheterna sprids ut, det är en stor skillnad, säger Ann-Marie Persson.
En annan tanke har förts fram av hennes kollega Carl Görtz;
– Det kan vara att man planerar födseln för att barnet ska kunna börja förskola på hösten.
Läs även: Forskare varnar: Intensivt föräldraskap är en hälsorisk
Oavsett när Sveriges kvinnor blir gravida eller föder är en sak säker: de föder färre barn. För att behålla befolkningen krävs att varje kvinna genomsnittligt föder minst 2,1 barn, men fertiliteten ligger de senaste åren på 1,6 barn. Vore det inte för invandringen skulle befolkningen minska och åldras i rask takt.
Färre barn föds
Inte heller här finns någon entydig förklaring, men ett skäl är att förstföderskorna blir allt äldre, idag runt och över 30 år i genomsnitt. Kvinnornas fertila period blir kortare och färre hinner få tre eller fler barn. Ekonomiska konjunkturer spelar också in: under krig föds alltid fler barn, i perioder emellan och under lågkonjunkturer, ”sämre tider”, föds det färre.
Oro för miljön och klimatet påverkar däremot inte valet att skaffa barn, visar forskning från Institutet för framtidsstudier.
Men hur går det, tynar vi bort som folk nu när invandringen är så hårt begränsad?
– Nej, vi dör inte ut, säger Ann-Marie Persson. Demografin går i vågor, förr eller senare går det upp!
Hurra när du ser en dagisparad
När födelsetalen går ner ska vi vara glada för de barn som ändå kommer till världen. Föddes inga nya alls vore Sverige utdöd som nation om sådär 100 år. Men även dagens födslotal på 1,6 barn per kvinna kan leda till att vi tynar bort som folk. Forskare har beräknat att mycket låga födslotal, (kring 1,5) i flera generationer leder till att en befolkning krymper till hälften på ett sekel. Efter 200 år blir det en fjärdedel, efter 300 en åttondel, och så vidare.
I genomsnitt har svenska kvinnor födda efter 1940 fått nästan två barn var, fram till 1995 när de började bli färre.
Säljer du mer tårta i april, Zafar?
Zafar Vaseghpanah driver Santa Fé konditori i Kärrtorp i Södra Stockholm sedan många år. Nog bakar han tårtor, men någon aprilrusning har han inte märkt.
– Men marsipantårta är fortfarande kundernas favorit.
Zafar, 70, är född i Iran och var konditor redan där. Det är en upptagen bagare, och av begripliga skäl är hans tankar en bit bort från svenska födelsedagar.
– Jag har mamma och mina syskon kvar i Iran. Det är förskräckligt med det som hänt där, säger Zafar.
Läs även: Lyxig prinsesstårta i glas – så gör du den trendiga desserten
Att april är födelsedagstätt har han inte tänkt på under alla år vid bakbordet.
– Men det kan bero på att jag bara gör tårtor på beställning, och väldigt många kunder handlar hellre bakelser nu när de ska fira något.
Den mest populära tårtan – och bakelsen för den delen – är Prinsess med grön marsipan.
– Den tårtan fanns inte i Iran, men jag kan den efter 30 år i Sverige…
Simon Asp får fira med flest
Den 16 april fyller Simon Asp 34 år.
– Jag har aldrig tänkt på att dagen är speciell, men det känns som att många fyller år i april.
Påsk, feber och besök hos morfar och mormor i Skåne.
Så minns Simon Asp sin barndoms födelsedagar. Den i år tänker han försöka fira med en topptur på stighudar i Duved-Åre där han bor nu.
– Och njuta av den sista snön med några vänner, i sol, säger Simon. Jag har aldrig varit mycket för presenter, det är roligare att fira med en härlig upplevelse.
Vad tror du är förklaringen till att din dag och april börjar svikta som födelsetid?
– Vi har andra typer av jobb nu, och ledigheter utspridda över året. Sen tror jag att vi gör så mycket på våra semestrar, är aktiva och upptagna istället för att bara slappa och mysa. Yngre generationer har inga sommarstugor heller.
Mest läst Just nu
-
Kika in i det luftiga fritidshuset på Muskö: "Huset är ett med naturen"
-
Kicki och Lotta kör husbil till värmen: ”Det är resan som är äventyret”
-
Ställ inte böckerna så här i bokyhyllan – om du vill att de ska hålla länge
-
8 smarta knep som halverar städtiden hemma
-
Skådespelaren Jessica Zandén: ”Utan medicinen hade jag kanske varit död nu”
