Säg ”ordlekar” och tankarna går kanske till ordvitsar, som numera ibland får beteckningen ”pappavitsar”. De är en brokig skara och hamnar inte alltid i samma kategori om du frågar mig.
Ett exempel: ”Varför dog mammutarna ut? För det fanns inga papputar”. Eller kanske snuddar tanken vid så kallade dåliga ordvitsar, som: I vilket land återföds man som hink? – I Spann-igen!
Det ordnas till och med tävlingar i ordvitseri. Men det går att leka med ord även på andra sätt. Språket är en outsinlig källa till underhållning, i alla fall om man är lagom lättroad.
Hittepåord
Man kan hitta på egna ord som inte finns. Jag har kreativa vänner som gör det hela tiden. En av dem tänkte ge sig ut på en ”cyklats” (med betoning på slutet av ordet!). Jag förstod direkt ordet, eftersom jag känner till ordet ”seglats”, och blev peppad att hitta på egna liknande, med mindre lyckat resultat. Jag dissade snabbt mina egna förslag ”springats”, ”bilats” och ”knypplats”, av olika anledningar. Vissa av orden innehåller inget föremål (som ”cykel”) eller så lät det inte bra (hur låter ”bilats”?). ”Knypplats” låter ganska bra, men kanske behövs en större strapats för att jag ska acceptera ordet.
Läs även: Djur i språket: Fy katten, vilken mallgroda till glad lax!
Nå. Sådär kan man hålla på tills det plötsligt stämmer. En annan kreativ vän använder hittepåordet ”tröttma”. Det ”cyklats” och ”tröttma” har gemensamt är att de bildats på samma modell som befintliga ord. ”Tröttma” påminner exempelvis om ”fetma” och ”sötma”. Det behövs något att hänga upp det nya ordet på för att det ska bli begripligt.
För den som varken lyckas själv eller har kreativa vänner finns lösningar att finna i diverse publikationer. Här kommer tre tips: I ”Fantastikboken” av Magnus Lönn finns det fina ordet ”lekstäver”. Vad syftar det på? Du får själv fylla det med betydelse. Själv tycker jag det går bra! Nästa tips är ”Kivi och monsterhund” av Jesper Lundqvist, där det finns släktingar som ”mappor”, ”pammor”, ”brysslingar” och ”parvelpysor”. Slutligen finns i Povel Ramels ”Min galna hage” skolämnet ”räknematik”. Det ordet är väl till och med bättre än det befintliga?!
Inte hittepåord
Hittepåord är inte livsnödvändiga, ens för lek. Det går utmärkt att använda redan befintliga ord. Man kan använda dem på oväntade sätt och i sammanhang som gör att tankarna leds lite fel.
Kanske har du någon gång sett en uppräkning med olika sorters ”mos”? Potatismos, rotmos, äppelmos, plåttermos, blåbärsmos… Om du var alert genomskådade du att det smugit sig in en termos bland mossorterna. Det kan vara lätt att missa om man är lite mosig.
Läs även: Umarell: Man, besserwisser – och märkligt intresserad av byggarbetsplatser
I samma anda jobbar korsordsmakare. De vill förstås lura oss att tänka fel, och ofta lyckas de! Vad tänker du på när du ser ordet ”kronologi”? Gissningsvis tänker du på något som kommer i en viss ordning, eftersom det är vad ordet faktiskt betyder – ”tideräkning”, eller ”tidsföljd”, säger ordboken. Men vad vill korsordsmakaren ha för lösning? Jo, ”kasern”. Nu har vi hamnat i ordet ”logi”. Och vad har ”krono” med saken att göra? ”Kronan” är en benämning som återkommer om företeelser som hör militären till, till exempel regalskeppet ”Kronan” och cykeln ”Kronan” som ursprunligen var en militärcykel.
Ytterligare ett exempel från korsordsvärlden är ”ryssja”. Eftersom ordboken säger att det är ett fiskeredskap kan du vara säker på att det inte är det som eftersöks. Nej, här ska du avstava ordet såhär: ryss-ja. Enkelt. Alla vet väl vad ”ja” heter på ryska”? ”Da”, förstås.
Hittepåsammansättningar
Att bilda sammansatta ord på svenska är så vanligt att vi knappt tänker på att vi gör det. Tvättmaskin parkeringsplats synål filmjölk småspringa smygtitta gapskratta busvissla. Är det något i den ordharangen som känns konstigt? (Förutom att jag struntade i skiljetecken). Nej, jag tänkte väl det. Med sammansättningar kan man ta ut svängarna och bilda några mer ovanliga (men fortfarande inte omöjliga eller särskilt roliga): fotobomba, plastbanta eller pultvätta (”sabotera när någon fotar”, ”minska mängden plast i sin omgivning” och ”rensa dokument från personuppgifter”) är fullt möjligt att säga.
Läs även: Kalle Lind: ”Liksom provocerar lika mycket nu”
Men för att kvala in i ordlekandet behövs lite mer. Ibland är det uppenbart att vissa ord kanske inte fyller ett reellt behov, utan kanske snarare är tänkta att roa lite. Eller vad sägs om ”havremoppe”? Behöver vi kalla en häst för det? Du har väl hört talas om ”pensionärskuvös”? Det är ju samma sak som ”inglasad uteplats”, men möjligen lite roligare. Hur är det med ”blykeps”? Behövs ett sådant ord för att beskriva känslan i huvudet vid baksmälla?
Inte hittepåsammansättningar
Nu uppenbarar sig nästa möjlighet. I stället för att hitta på en egen sammansättning tar man en befintlig och använder den på nytt sätt. Det är att göra det enkelt för sig, kanske, men det spelar ju ingen roll om resultatet blir det önskade – att någon tycker det är roligt.
Här kommer några exempel som kan användas i olika betydelser, där jag menar att åtminstone den ena är tänkt att uppfylla ett komiskt syfte: långtradare, huvudnyckel, klösbräda, bortamatch, tvättbräda. Känner du till ”den andra” betydelsen? För säkerhets skull kommer en förklaring här: långtradare – en utdragen kyss; huvudnyckel – en kofot; klösbräda – (smart)mobil; bortamatch – att ligga med någon i dennes hem, inte i sitt eget; tvättbräda – vältränade mag- och bröstmuskler.
Klipp och klistra-ord
Så kallade teleskopord, två ord som kombinerats till ett, är kända sedan länge. Vissa är så vanliga att vi kanske inte ens tänker på att de ursprunligen var två (kanske att någon del försvunnit också). Ta exempelvis de engelskklingande brunch och motel. Nuförtiden pratar man också om hemester (hålla sig hemikring på semestern) och vabruari (de som vabbar mycket i just februari förstår).
Läs även: Varför pratar vi svenska, egentligen?
Även ordet novent har fått ett uppsving. Det syftar på en högtid som firas av dem som inte orkar vänta till advent med att vänta på julen. De firar novent med att göra detta redan i november. Ibland bildas ett helt kluster med samma ändelse.
Den engelska motsvarigheten till hemester heter staycation. Här konkurrerar coolcation och sleepcation om uppmärksamheten. Det handlar fortfarande om semester/vacation. Om man sedan ägnar sig åt att besöka kyligare breddgrader eller åt att sova väljer man själv. Kanske går det rent av att kombinera i något mysigt ishotell?
