Tror du också på spöken?

De har hemsökt oss människor i tusentals år, spökena. Och tycks vägra att lämna oss, utan dyker hela tiden upp i nya skepnader. En studie vid Uppsala universitet visade att 4 av 10 svenskar tror på övernaturliga fenomen.

”Spökjakt” har vunnit Kristallen sex år i rad

Dessutom fortsätter spöktron att samla nya anhängare. Omskrivna youtubern Jocke Lundell lyckades vinna tv-priset Kristallen för sitt program ”Spökjakt”, hela sex år i rad, i katagorin ”årets tittarfavorit”. Att han har en stor fanskara spelar förstås in, men det övernaturliga ­verkar att ha fått en fast plats i såväl våra tv-tablåer som i böcker och inte minst i vårt medvetande. Nyligen blev det för övrigt klart att ”Spökjakt” gör comeback – på ”världens mest hemsökta slott” i Skottland.

”Kalla kårar” med Jack Werner

Journalisten Jack Werner överraskade kanske många när han tackade ja till att leda ”spök-tv” i TV4, i programmet ”Kalla kårar”. Tidigare har han varit känd för att hålla kurser i källkritik och som ”viralgranskaren”.

– Samtidigt har jag också varit programledare för ”creepypodden”, i över tio år, förklarar han och menar att det här spökintresset främst handlar om kraften i våra olika vandringssägner och människans sätt att föra historier vidare.

Men det är ändå svårt att granska spöken källkritiskt?

– Alltså, jag tror ju att intresset för det övernaturliga inte i första hand handlar om dess vetenskaplighet, utan om det perspektiv det sätter ens liv i. Det vill säga, vad hotar mig? Känslan av att vara hotad eller skrämd är ju sällan någonting man angriper rationellt, utan det är ju snarare en fråga om känslor, säger Jack Werner och fortsätter:

– Men också den eviga ­frågan – vad händer efter ­döden? De som jag älskar har gått bort, var är de nu någonstans?

Nära Andlighet

Läs även: York sägs vara Europas mest hemsökta stad – sägnerna förklarar varför

Det övernaturliga har följt människor genom historien

Författaren Magnus ­Västerbro kom 2019 ut med boken ”Vålnadernas historia: spöken, skeptiker och drömmen om den odödliga själen”, Volante, och han håller med.

– Ytterst handlar det om drömmen om att döden inte innebär slutet, och att de döda kan komma tillbaka och kommunicera med oss som är kvar på något vis, ­säger Magnus Västerbro, som i sin bok konstaterar att det övernaturliga alltid följt med oss människor genom vår ­historia.

Redan 100 e kr återger ­Plinius d y berättelsen om ett hemsökt hus i Aten där ett spöke i bojor går igen och skräms med sitt rasslande med kedjorna.

– Även i det gamla Egypten berättas det om oförklar­liga vinddrag och knackande i väggar, säger han.

Spöken i kameran

Rasslande spöken tycks vara rätt konstanta genom historien, men det är också intressant att de följer med sin tid. Magnus Västerbro ger exempel på hur man såg spöken i kameran när den kom, och att det länge gick att hitta olika ”spökfrekvenser” i radions barndom…

– Eller att en bandspelare spelade in ljud i ett tyst rum, och det kända ”poltergeist”-spöket i tv, förstås, ­säger han.

Jack Werner har också några exempel från modern tid. 2024 ”upptäckte” konstnären Steph Maj Swanson vad som kan vara världens första AI- spöke. Den skrämmande bilden av en kvinna som dök upp, fick namnet Loab och spreds snabbt över hela världen.

Rykten kring Labubu-dockor påminner om spökhistorier

– Sedan kom Labubu-dockan ifjol från Kina som omgavs av olika rykten, säger Jack Werner.

Snart gick larmet om att det fanns kameror bakom ögonen i Labubus, som ­filmade och som skickade innehållet till Kina.

– Det påminner väldigt mycket om klassiska spök­historier om dockor, att de har en vilja, eller någon typ av ond avsikt, säger Jack Werner.

Kyrkan och spöken

En snabb historisk återblick visar att spöken också används av kyrkan på olika vis. Ibland för att bevisa Guds existens.

– Här är min favorit: den katolska präst som på 1400-talet fäste ljus på krabbors ryggar, säger Magnus Västerbro. ­Sedan fick de krypa omkring i skymningen, en bit bort på kyrkogården, för att lura människorna att tro att det var de dödas själar som ­rörde sig.

Men på 1500-talet kom reformatorn Martin Luther, som Magnus Västerbro kallar för en ”ghostbuster”.

– Han deklarerade att spöken inte fanns, utan om vi såg spöken var det inte verkliga människors själar, utan djävulens bländverk, säger Magnus Västerbro.

Människor som är med om oförklarliga saker

I Jack Werners program möter vi ”vanliga” människor som hävdar att de egentligen inte tror på spöken. Samtidigt har de fått vara med om saker de inte kan förklara. Det är svävande föremål, stolar som släpas längs golvet, glas som oförklarligt går i kras.

– Jag tror att det finns två olika sätt att börja tro på övernaturligheter. Det ena är att man själv har haft en upplevelse som man inte kan förklara. Och att den tvingar en att omförhandla sin bild av vad som är möjligt, säger Jack Werner och fortsätter:

– Det andra sättet är att man helt enkelt skrämmer upp sig till att tro.

Att känna närvaro av ­något okänt, att gungstolar plötsligt börjar gunga eller att en doft av tobak plötsligt dyker upp, är några av de vanligaste spökberättelserna.

Berättelse om övernaturliga upplevelser

Det bekräftar också ­Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på institutionen för språk och folkminnen vid Uppsala universitet. Han samlade 2020 in hundratals berättelser om övernaturliga upplevelser från svenska folket.

– Man kommer ju aldrig att kunna hitta några bevis för att spöken finns eller bevis för att spöken inte finns, men upplevelsen är ju sann för den som berättar det, säger ­Tommy Kuusela.

– Det är intressant att moderna program som ”Spökjakt” fokuserar mindre på själva spöket. Istället vänds kameran och det är influencerns reaktioner på det övernaturliga som står i centrum.

Drottning Silvia om spöken på Drottningholms slott

Det finns också en större ­öppenhet att våga berätta om sina möten, menar ­Tommy Kuusela och nämner att till och med drottning Silvia har sett spöken på Drottningholms slott, enligt ett program i SVT 2017. ”Det finns mycket historia kvar här, det finns också små vänner... spöken. De är alla mycket vänliga”, säger drottning Silvia i programmet.

– Det är en sida som många uppger i sina spökberättelser, säger Tommy Kuusela. Att spökena är där för att trösta eller skydda.

Nära Andlighet

Läs även: Läsarna berättar: Mitt finaste tecken från Andra sidan

Många plockar helt enkelt det som passar ens spöktro bäst, likt ett smörgåsbord, precis som många väljer delar ur olika religioner för att hitta en egen variant, menar Tommy Kuusela.

Kanske får vi med Magnus Västerbros ord konstatera att våra spöken helt enkelt är en ”dragkamp mellan tro och ­tvivel som pågått sedan ­urminnes tider”.

Något svar på om de finns får vi ju aldrig?