Svenskarnas sömnvanor kartläggs – så har vi sovit genom tiderna

Hur sov du i natt? Vad drömde du om, och när vaknade du? Det är några av frågorna som Nordiska museet nu vill ha svar på. Under hela 2026 pågår insamlingen ”Hur var din natt?” där de ber svenskarna att berätta om sina sömnvanor och drömmar.

– Nordiska museet är ett museum som har till ansvar att bevara och levandegöra minnet av livet i Norden. Och vi sover en tredjedel av våra liv, så det faller sig naturligt för oss att fokusera också på den delen, säger Jörgen Löwenfeldt som är projektledare för den digitala insamlingen.

Intervjuer om sömn och personliga föremål

Museet har samlat in föremål och berättelser om sömn tidigare, men aldrig riktigt på det här sättet. Förutom berättelserna som skickas in kommer man också djupintervjua människor som deltagit och samla in personliga föremål från dem. Jörgen ser bland annat fram emot att ta del av människors vanor kring natten och att se om olika större händelser i samhället färgar av sig på vad vi drömmer.

– Riktigt spännande blir det när vi har ett större material och kan börja se mönster, men jag är förstås även nyfiken på att göra nedslag i olika individers berättelser. Sömnen är ju i högsta grad personlig och individuell.

Nordiska museet är intresserade av våra sömnvanor men också hur det ser ut där vi sover. Hur, och var, vi sover har förändrats mycket de senaste två hundra åren. En vanlig svensk familj började troligen inreda särskilda sängkammare först under 1800-talet, innan dess flyttades sovplatserna runt. På vintern samlades alla inne i köket, ofta familj och tjänstefolk i samma rum, och på sommaren flyttade man kanske ut till bagarstugan, stallet eller ett annat svalare utrymme.

Sveriges bostadsstandard var en av de sämsta i Europa

Det var först under 1900-talet som våra moderna sovrum började ta form, och det efter stora insatser från staten, arkitekter och hemutbildare. I början av ­århundradet var Sveriges bostadsstandard en av de sämsta i Europa och det rådde akut bostadsbrist på många platser i landet. När stora familjer trängdes i alltför små lägenheter fick både kök och hall tjänstgöra som tillfälliga sovrum på natten.

Efter Stockholmsutställningen 1930 slog funktionalismen igenom i Sverige och med den kom en ny syn på hemmet. Trångboddheten och den låga bostadsstandarden skulle nu byggas bort och samtidigt skulle varje rum i hemmet få en egen funktion. Ett kök var till för matlagning och inget annat. Sova skulle man göra i ett eget rum, och det behövde inte vara så stort. Sex kvadratmeter räckte för att få plats med en säng, ett bord eller hylla och minst en stol. Alla möbler som behövdes för att skapa ett funktionellt sovrum.

Icakuriren Hem och trädgård

Läs även: När Lort-Sverige fick badrum – från utedass till hemma-spa

Sovrum användes inte

Trots att det nu byggdes ­större och bättre planerade lägenheter skulle det dröja många år innan svenskarna faktiskt började använda sina nya sovrum. En stor bostadsundersökning gjord på 40-talet visade att många familjer fortfarande klämde ihop sig i ett enda rum när det var dags att sova, trots att de hade tillräckligt många rum. Det var inte alldeles lätt att bryta de gamla vanorna. ”I Sverige är sovrum för den stora massan ett både till namnet och gagnet okänt begrepp”, skrev Gotthard Johansson som ledde utredningen. Nu behövde man alltså uppfostra svensken i att inreda och använda sitt moderna hem på rätt sätt. Det började anordnades studiecirklar i hur ett hem skulle möbleras och gavs ut broschyrer om hur man valde rätt bädd.

För att göra det enklare att köpa säng och madrass togs den första svenska bäddstandarden fram 1950. Inför den gjordes en stor bäddmöbelsundersökning där möbel­arkitekter, sjukgymnaster och läkare studerade hur vi rörde oss i sängen och vilka arbetsställningar vi intog när vi bäddade den. Efter noggranna analyser tog de fram några standardmått och en bit in på 50-talet hade 90x200 centimeter blivit det vanligaste måttet på våra sängar.

Svenska öden & äventyr Svenska öden & äventyr

Läs även: Husmoderns verklighet år 1942: Trolla med knäna!

En tredjedel av livet ägnas åt sömn – och 7 år till att drömma

I genomsnitt ägnar vi en tredjedel av våra liv åt att sova, och sju år åt att drömma. Tack vare forskningen vet vi nu att behovet av sömn varierar från person till person och förändras genom livet. Att unga ofta behöver mer sömn än äldre och att det inte bara är längden på sömnen som spelar roll, utan hur gott vi sover. Det finns till och med forskning som stöder begreppet ”skönhetssömn”, alltså att sömnen påverkar vårt utseende och därmed hur vi blir bedömda av andra.

Icakuriren Kultur

Läs även: Svenska tvättstugan är unik – men efter 100 år är den på väg bort

Det råder ingen tvekan om att sömnen är viktig för vårt mående. Under den får både hjärnan och kroppen tid att återhämta sig, bearbeta dagens intryck och lagra nya minnen. Men trots att våra sovrum blivit lyxigare och sängarna bekvämare sover vi inte särskilt bra. Enligt senaste nationella folkhälso­enkäten besväras nästan hälften av den svenska befolkningen av sömnbesvär, och användningen av sömnläkemedel har ökat under 2000-talet.

Sömnen delades upp i etapper

Alla har vi väl haft svårt att somna någon gång, eller upplevt att vi vaknat mitt i natten och inte kunnat somna om. När det händer borde vi kanske göra som våra ­förfäder och sova i etapper. Det finns bevis för att nattsömnen länge var uppdelad, och att detta var normen på flera platser i världen. 

Här i Sverige har fenomenet beskrivits av idéhistorikern Karin Johannisson. Det innebar att man sov ett första pass och sedan var vaken i några timmar kring midnatt. Under denna vakenvila kunde man till exempel stanna kvar i sängen och reflektera över en dröm, eller kliva upp och stöka undan någon hushållssyssla. Efteråt var det dags för ett andra sömnpass innan dagen började. Den här vanan tycks ha försvunnit i takt med att våra samhällen industrialiserades under 17- och 1800-talen, men det finns forskning som visar att människor ofta faller in i ett tvådelat sömnmönster när de själva får bestämma sin dygnsrytm.

Svenskarnas sömnvanor karläggs

Genom Nordiska museets insamling får vi förhoppningsvis en bättre bild av hur svenskarnas sömnvanor ser ut idag. Under året kommer museet att anordna flera evenemang för att uppmärksamma sömn och drömmar. Jörgen Löwenfeldt hoppas att materialet som samlas in kan användas i utställningar i framtiden.

– Sen vet vi ju fortfarande inte varför vi drömmer, men det kanske framtidens människor vet, och då kommer den här insamlingen garanterat få ny aktualitet.