Malin Haawind om klass och vilka som får ta plats: ”Man blir nedvärderad som tjock”

Snart kommer barnen hem från skolan och då blir det full fart hemma hos Malin Haawind, som bor på den lilla ön Stora Essingen nästan mitt i Stockholm. Vi tar därför en kaffe i en närbelägen hotellfoajé för att prata om Malins författarskap som så tydligt är präglat av hennes egna erfarenheter och tidigare liv.

Romanen ”Samla liv” kom i höstas och handlar om den alldagliga doktoranden Boel som gör research för sin avhandling på Nordiska Museet i Stockholm. Den är en helt ­annan sorts roman än succé­romanen året innan ”Den som följer en stjärna vänder inte om” och som handlade om ­Ellen Keys hushållerska Malin Blomsterberg.

Skriver om människor som sällan hamnar i rampljuset

Den gemensamma nämnaren är att båda romanerna handlar om människor som sällan eller aldrig hamnar i rampljuset och som är ganska kluvna till att stå vid sido­linjen snarare än att ta plats.

– Jag har en magisterexamen i etnologi och har alltid intresserat mig för människans tillvaro och det vardagsnära. Att handlingen utspelar sig på ett museum är inte en slump. Museimänniskor kurerar verkligheten eftersom de bestämmer vad som ska ställas ut, vems verklighet som besökarna ska få se, säger Malin Haawind.

Icakuriren Kultur

Läs även: Malin Haawind om boken Samla liv: ”Det som händer på insidan av en människa intresserar mig mest”

Historiskt har vi ofta fått ta del av kungars makt, krig och överklassliv men alltför sällan vardagen för dem som Malin kallar bredvidmänni­skorna. Alltså vanligt folk, såna som hon själv.

– Jag tror inte det går att säga om det är bättre eller sämre att vara en bredvidmänniska jämfört med att vara en centrummänniska. Men som författare är det bra att se att kunna se världen från ett klassperspektiv, från sidan.

Kännetecken hos arbetarklassen

Enligt Malin kan man i mötet med människor ofta känna igen den som kommer från arbetarklassen.

– Du har med dig något slags fattigskam, du dundrar inte in i ett rum med ett kroppsspråk som säger ”här kommer jag”.

En del har blivit irriterade på kvinnosakskämpen Ellen Keys undfallande hushållerska i Malins Haawinds förra roman, hennes självutplånande skuggtillvaro bredvid sin berömda matmor.

– Men jag tycker ändå att det hos henne finns ett slags stolthet, hon vet att hon har en skarp hjärna och hon har bildning, trots att hon kommer från knappa förhållanden.

Icakuriren Intervjuer

Läs även: Lena Sohl har skrivit om en osynlig arbetarklass: ”De kallades nedlåtande för tvättkärringar”

Själv kallar Malin sig för mittenmedelklass. Hennes föräldrar har inte gått på gymnasiet men de jobbade sig upp och kunde skaffa båt och sommarställe.

– Saker som jag och min man inte har råd med trots miljoner högskolepoäng.

Utseende påverkar hur omgivningen bedömer oss

Malin Haawind vill inte vara uppfostrande men hon vill gärna väcka tankar kring utvecklingen av det samhälle vi lever i och vart det leder.

– När jag var barn gick vår familj på teater och museum och det fanns böcker hemma. En av Ellen Kays hjärte­frågor var folkbildning men i dag för bildningsidealet en tynande tillvaro. I många hem finns inga eller bara ett fåtal böcker och läsning är inte en självklarhet, tvärtom.

Ett annat tema i boken är hur vårt utseende påverkar hur omgivningen bedömer oss och där måttstocken ofta är hur mycket vi väger, där smal alltid vinner över tjock.

Doktoranden Boel i ”Samla liv” är tjock och det går inte en dag utan att hon tänker på vad hon ska äta och vad hon äter. Boels handledare Annika är inte bara tjock, hon är jättetjock.

Detta är en skillnad som enligt författaren är viktig, en skillnad som tjocka människor alltid noterar i mötet med nya människor. En tjock person jämför sig också alltid med andra tjocka personer. Den minst tjocka har högre status.

Nedvärderad som tjock

Också Malin Haawind är tjock, jo det är just det ordet hon använder. Överviktig är en formulering som säger att man avviker från normen, som andas tycka-synd-om medan ordet tjock bara är ett beskrivande ord. Själv ser jag en snygging i en härlig klänning som lyfter fram en yppig byst, en kvinna som är vän med sin kropp.

– Jag har under mitt liv varit både smal, mellan och tjock. Jag vet hur man blir sedd och nedvärderad som tjock och jag har upplevt det själv, säger Malin.

Icakuriren Kultur

Läs även: Nya böcker i vår – 34 boktips

En scen i ”Samla liv” är hämtad ur hennes eget liv. Malin beskriver hur hon känner sig bedömd av kassören på ett kafé när hon ska beställa en bulle och hon läser kassörens tankar: Den där bullen borde hon väl inte äta.

– Eller senare samma dag på juicebaren där jag skulle köpa en sallad, och där jag föreställer mig att reaktionen i kassörens huvud är ”Åh nu ska tjockisen banta”.

Fixeringen vid vikt och smalhet har i vårt samhälle gått fullständigt över styr konstaterar Malin.

– Man kan alltid bli smalare, man går på äppeldiet som Boel i boken. Det är fixeringen som gör dig tjock, eftersom människor som tänker alltför mycket på vad de ska undvika ofta blir fixerade vid just det.

Bok om kvinnorna som förlorade sina kärlekar i Andréexpeditionen

Nyfikenheten leder Malin in på ständigt nya spår i sitt författarskap. Nu arbetar hon på nästa bok som ska handla om två kvinnor som levde förra sekelskiftet. Gurli var Sveriges första barnboksrecensent och blev förälskad i polarforskaren André. Anna var konsertpianist och förlovad med Nils Strindberg, som var en i polarexpeditionen som skulle sluta i sorg och katastrof.

Svenska öden & äventyr Svenska öden & äventyr

Läs även: Gifta Gurli Linder älskade Andrée – hennes hemliga kärlek varade livet ut

Boken kommer i höst.

– En roman som bygger på verkligheten. Någon slags grund finns alltid från början i mina böcker. Det mesta händer sedan när jag skriver och jag gör ofta research parallellt med att jag skriver, säger Malin.

Har tagit plats

När jag ser Malin nästa gång sitter hon på en scen i strålkastarljuset och berättar om sitt författarskap inför en stor publik. En bredvidmänniska som tagit plats i kulturvärldens finrum långt ifrån den där juicebaren för länge sedan.