Kultur

Far och son driver Samisk deli – mitt i Stockholm: ”Blir glad i hjärtat av det”

Pappa Ulf jobbade inom finansbranschen. Och sonen Aron utbildar sig till journalist. Men just nu står båda karriärerna på paus eftersom far och son startat Stockholms första samiska deli och restaurang. – Vi vill sprida kunskap om den samiska kulturen, säger far och son.

Två personer i samiska dräkter bakom en disk i en butik.
Aron och hans pappa Ulf driver Giitit deli i Stockholm. Samarbetet fungerar bra. – Han är gasen och jag bromsen, säger Aron.
Annons

Vad sägs om att köpa med sig suovas på reninnanlår? Eller äta en lunch där du kan välja på rensoppa, västerbottenspaj med löjrom eller láibi med torkad renstek – och skölja ner det med Åive källvatten. Är vi i Sápmi? Nej, mitt i centrala Stockholm!

Vid Lilla Bantorget hittas ­Giitit Deli, en mötesplats för samiska smaker och kultur.

– I sommar serverar vi en somrig sallad med rökt renhjärta som är väldigt god, säger Aron.

– Giitit, det betyder att man säger tack till fler än en person. Namnet passar bra, för vi säger tack för att vi får vara i Stockholm. Vår slogan är: ”Om du inte kan komma till Sápmi, så kommer Sápmi till dig”. Det är därför vi är här. Vi ska lära folk att äta riktig mat. Inga hormoner, ingen antibiotika – no bull­shit som vi brukar säga, säger Arons pappa Ulf.

Ulf och Aron Bergdahl

Ålder: 65 respektive 31 år.
Bor: I Stockholm
Gör: Aron är vd för Giitit deli och journalist. Ulf är initiativtagare till Giitit deli och ekonom.
Sociala medier: Giitit deli på Facebook och @giitit_deli på Instagram

Samisk slowfood

För några år sedan hade Ulf en foodtruck vid Slussen i Stockholm, som stod nära en snabbmatskedja. I kontrast till den erbjöd Ulf samisk ”slowfood” och fick många stamkunder. Bland annat en kvinna från Katrineholm som gärna reste några mil för att få den samiska maten. Hon var rektor på en skola och ville att Ulf skulle komma dit och prata om ­samisk kultur.

Han sa att han kunde göra det på ett villkor – att all personal skulle vara med, inte bara lärare utan även de som jobbar i köket och städar.

– När jag var där och började prata frågade jag om det var någon som hade samisk bakgrund. Det var det ingen som hade. Då sa jag: ”Jag vill, å det samiska folkets vägnar, hälsa er alla hjärtligt välkomna till Sverige.” Det var flera där med olika kulturell bakgrund. Efteråt kom de fram till mig och sade att det betydde mycket för dem att bli jämställda med alla andra. Efter det fick jag fler förfrågningar om att komma ut och föreläsa om samisk kultur, men jag har inte haft tid med det. Jag får göra det härifrån Giitit, berättar Ulf.

Svart griffeltavla med handskriven lunchmeny och priser.
Det finns ett flertal maträtter på menyn och på vardagar säljs även lunchrätter. Före årsskiftet kommer även en samisk restaurang att öppna, tvärs över gatan från delin.

Far och son driver Giitit ihop

Om det är någon som vet vad han talar om så är det just Ulf, som själv är renägare och kommer från Saarivuoma, den tredje nordligaste byn i Sverige. Han hamnade i Stockholm för att arbeta som penningmäklare efter att ha utbildat sig till civilekonom.

Efter några år med foodtrucken kallade finansmarknaden på honom igen och han jobbade med att ombilda hyresfastigheter till bostadsrätter i Stockholmsområdet. Han har dock hela tiden längtat ­efter att göra något större inom mat och samisk kultur – och gärna tillsammans med sonen Aron. När en lämplig lokal dök upp kände de att det var dags att slå till.

– Det finns ingen samisk restaurang, deli eller butik i Stockholm. Alla vänner och bekanta som är intresserade av den samiska kulturen saknade en plats att gå till. Många vill också upptäcka en ny matkultur och handla inhemska och lokalproducerade produkter. Det finns ett enormt hål att fylla, säger Aron.

Staplade lådor med blåbärsdricka i en butikshylla.
Alla produkter kommer från lokala producenter i Norrland.

Både Aron och Ulf tycker att det går bra att driva ett företag ihop som far och son. Det är en fördel att känna varandra utan och innan och veta hur den andra parten fungerar.

– Aron var lite halvskeptisk i början till att starta delin, men hans intresse har vuxit med tiden, säger Ulf.

– Ja, du har alltid haft stora planer och många idéer genom åren. Jag brukar vara lite mer eftertänksam när jag går in i dina projekt. Men det här känns genomförbart, helt rätt i tiden och som en riktigt bra idé, svarar Aron.

De beskriver hur de kompletterar varandra bra. Ulf är gasen och Aron bromsen.

– Det är så en bil fungerar. Utan gas och broms kan man inte ta sig fram och stanna vid rödljuset. Sedan ska man därifrån när det blir grönt. Det är jättekul att göra det här med Aron. Jag blir glad i hjärtat av det.

Två personer i samiska dräkter står inomhus.
Aron är van vid att pappa Ulf har fullt med idéer, men när han föreslog en deli var sonen med på noterna.

Värnar sina samiska rötter

Aron är född och uppvuxen i Stockholm men har alltid värnat sina samiska rötter.

– I skolan var jag känd som samen. Jag hade på mig kolt på studentbalen och har alltid pratat om mitt ursprung och varit stolt över det.

Aron hade hemspråks­undervisning under skoltiden och känner att han vill lära sig tala språket – som i hans fall är nordsamiska – ännu bättre. Just nu läser han även journalistik och gör sin praktik på Sameradion i Kiruna.

– Jag uppskattar lugnet i Sápmi. Det känns som att allting pausas och det är tyst. Jag kan bara vara i mig själv. Men jag är ju också storstadsbarn och älskar min stad Stockholm. Jag behöver båda två, säger Aron.

Två bruna läderväskor med rund dekor på framsidan hänger sida vid sida.
Väskorna är tillverkade av Ulfs syster Katarina Bergdahl. Allt hantverk är sámi duodji, vilket betyder att de är tillverkade av samer på traditionellt samiskt vis.

Vill sprida kunskap om samisk kultur

Och Ulf har liknande känslor.

– Att komma upp till fjälls, det är lite grann som jag tror en seglare upplever att komma ut på havet.

Det är väldiga vyer och man känner hur liten man är som människa. Men jag älskar att vara i Stockholm också. Det är kanske världens bästa stad. Den har faktiskt nästan alla fyra årstiderna och attityden är positiv här.

I butiken råder det febril aktivitet. Någon frågar efter suovas och andra provsmakar blåbärsdricka och torkat renkött. Renfällar ligger prydligt i hyllan och i glasmontrar finns samiska smycken, skinnväskor och andra slöjdföremål. De är sámi duodji, vilket betyder att de är tillverkade av samer på traditionellt samiskt vis. Föremålen på Giitit är gjorda av Ulfs syster Katarina Bergdahl och Ulf välkomnar gärna fler samiska slöjdare som han kan vara återförsäljare för.

De flesta som besöker butiken brukar fråga Ulf om var han kommer ifrån och vill höra mer om den ­samiska kulturen.

– Jag håller en – kanske inte raljant – men skämtsam ton, när jag berättar om den samiska kulturen. Saker som är viktiga att säga går att berätta med humor också. Jag står inte här med någon offerkofta. Jag vill sprida kunskap och det är stor skillnad, förklarar Ulf.

Ulf berättar om hur samerna har blivit behandlade genom tiderna. Till exempel om skallmätningarna som utfördes av Rasbiologiska institutet, om hur skogen, som är viktig för rennäringen, skövlas och hur vindkraftverken påverkar miljön.

– Om det är så himla bra med vindkraft, sätt det då på Gärdet eller på Södermalms högsta byggnader. Varför ska det sättas upp i våra renbetesområden och döda vår kultur? En del av kunderna blir alldeles mållösa då jag berättar om det, och vissa blir berörda. En kvinna gav mig direkt en spontan kram, berättar Ulf.

Två inplastade ostblock med gröna etiketter ligger i en kyl i en butik.
Kaffeost skärs i små bitar och läggs direkt i kaffet. Det är vanligt i norra Sverige och Finland. Osten är fast nog att inte smälta helt och ger en mild, rund smak till kaffet.

Foodtruck, restaurang och catering

Giitit deli växer så det knakar. En foodtruck har redan öppnat på torget och före årsskiftet slås även portarna upp till en restaurang tvärs över gatan till delin. De kommer även att erbjuda catering och har anslutit sig till Foodora, så att fler kan ta del av produkterna. Planer finns också på en ­samisk torgmarknad.

– När vi har ockuperat hela det här torget då kommer vi byta namn på det. Från Lilla Bantorget till Stora Same­torget. Sedan kommer vi ta Norra Bantorget också och ­efter det tar vi Kungsträdgården, säger Ulf leende och ser pillemarisk ut. Han lägger till:

– Skriv att jag säger det med glimten i ögat!

– Sluta svamla nu, säger Aron med ett skratt och fortsätter:

– Jag hoppas att folk får med sig något gott de kan njuta av när de besöker oss. Förhoppningsvis har de fått lite insikt i den samiska kulturen. Och man kanske går med ett leende på läpparna härifrån, för farsan är ganska rolig, säger Aron.

Samiska matprodukter

Suovas: Rimmat och lätt rökt renkött, ofta som pålägg eller i rätter.
Láibi: Traditionellt ­samiskt tunnbröd.
Gáhkku: Mjukt samiskt bröd eller kaka, ibland kryddat med kardemumma.
Kaffeost: Små ostbitar som läggs i kaffet och ger en mild, rund smak.

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos