Dalahästen – mystiken ligger tät kring Sveriges mest kända pålle

Gustav Vasa som kom ridande från Norge på en häst med blommor runt halsen?

En karolinersoldat som av misstag tappade en täljd trähäst i en burk med Falu rödfärg?

Skrönor förmodligen.

Dalahästens bakgrund är okänd

Men faktum är att ingen riktigt har lyckats luska ut bakgrunden till dalahästens födelse.

Ej heller tidpunkten.

Sent 1600-tal, gissar de flesta historiker, och förmodligen skapad av skogsarbetare som försökte slå ihjäl de mörka vinterkvällarna i timmerkojan.

Varefter dalahästen spreds över landet av kringvandrande gårdfarihandlare som märkte att små träpållar var begärliga leksaker, lätta att bära och populära på marknader.

Men bruket att tälja en minihäst till barnen, kan mycket väl ha fler århundraden på nacken.

Affärsmässig produktion på 1700-talet

Att hästen var ett djupt respekterat djur går att beskåda redan på grottmålningar och säkert fanns det en och annan konstnärligt lagd dalmas som tidigt roade sig med avbildningar även i trä.

Någon gång på 1700-talet ska en mera affärsmässig produktion ha tagit form, som en sorts biprodukt till traktens möbeltillverkning, främst i byn Bergkarlås strax norr om Siljan.

På lediga stunder roade sig finsnickarna med att skära fram hästar, som med tiden målades i de traditionella blommotiv vi känner som ”kurbits”.

Intressant är också att detta skedde med den morakniv som med tiden blivit var mans egendom.

När stålbladet var så nerslipat att det mest liknade en tandpetare, blev det perfekt för det finlir som täljningen av en dalahäst innebar.

Och än idag innebär.

Världens största dalahäst

Världens största dalahäst väger 66,7 ton och är 13 meter hög.

Den tronar sedan 1989 längs riksvägen i Avesta och har till skillnad från sina mindre syskon en bärande stomme av stål och ett skal av stålfiberarmerad betong.

28 år efter sin födelse blev den ånyo en riksnyhet, när betongen börjat spricka och färgen flagnat.

Senare kunde dock kommunen, som köpt dalahästen för den symboliska summan en krona, visa upp den renoverad, ommålad och i skick som ny.

Som sällskap har jättepållen numera en stavhoppsribba som höjs i takt med att Armand Duplantis – vars mor härstammar från Avesta – sätter nya världsrekord.

Ett klassiskt hantverk

För även om det från Asien strömmat ut masstillverkade plastkopior av den ursvenska springaren, är alla äkta dalahästar fortfarande ett klassiskt hantverk som årligen lockar tusentals busslaster från när och fjärran.

Hemmets Journal Intervjuer

Läs även: Fjärde generationen tillverkar dalahästar: “Vi känner alltid igen våra egna hästar”

Speciellt till den knappt 800-hövdade byn Nusnäs, som numera betraktas som dalahästens själva epicentrum.

1928 ska bröderna Nils, 13, och Jannes Olsson, 15, fått sin mor att falla i gråt, när de berättade att de tagit ett lån på 400 kronor för att köpa en bandsåg.

Familjen var fattig och summan ansågs enorm. Men de båda Nusnäspojkarna hade sedan länge täljt dalahästar som extraknäck efter skolan och målat dem med spillfärg och penslar gjorda av hår från skjutna ekorrar.

Här fanns mer slantar att hämta, anade de. Speciellt om man effektiviserade arbetet med hjälp av en såg som – innan elektriciteten kom till byn – drevs med handkraft.

120 000 dalahästar per år

Snart 100 år senare tillverkar bröderna Olssons efterträdande (och i flera fall efterlevande) runt 120 000 dalahästar per år.

Alla exemplar är handmålade och i speciella fall med helt unik design; som ”Kärlekshästen” med hjärta på sadeln som togs fram när kronprinsessan Viktoria och Daniel gifte sig 2010.

Men dalahästen har även orsakat eget ståhej.

1939 prydde ett 2,8 meter högt exemplar den svenska paviljongen vid världsutställningen i New York. Resultatet blev en global berömmelse som innebar att 20 000 dalahästar skeppades över Atlanten året därpå.

Icakuriren Hem och trädgård

Läs även: Kurbitsmålaren Slotts Barbro gjorde succé i Paris: ”Jag hämtades i limousin”

Fröken Snusk i Melodifestivalen 2024

Visst rabalder blev det även när Fröken Snusk uppträdde uppflugen på en dalahäst i Mello 2024.

Att hon bland annat nödrimmade ”luder” med ”suger” fick många att haja till i tv-soffan och anse att exploateringen av den stackars kusen gått för långt.

Till dags dato har ”Rid mig som en dalahäst” haft runt 80 miljoner lyssningar på Spotify och legat etta på Svensktoppen.

Det anade de knappast, de flitiga slöjdarna i skogskojorna för drygt 300 år sedan.