Det blir stora siffror när man talar om Öresundsbrons betydelse. En del av dem på gott och ont, men ingen kan längre förneka att den fasta förbindelsen med Danmark blev en succé.
Sedan invigningen 2000 passerar runt 7 miljoner bilar bron varje år. Drygt en miljon tågresenärer gör samma sak.
För åkerier och godstrafik på räls är tidsförkortningen enorm, jämfört den gamla färjetrafiken. Med den ett år tidigare invigda bron över Stora bält gick det plötsligt att åka såväl bil som tåg hela vägen till Tyskland utan en enda båtresa.
Arkitekten inte helt nöjd
Arkitekten som ritade Öresundsbron, Georg Rotne, är märkligt okänd i Sverige. Men i Danmark och övriga världen är han stor. Han har skapat över 25 broar, de flesta i Danmark men också i Singapore, Skottland med flera länder.
Han blev inte helt nöjd med Öresundsbron, Rotne vill ha en ännu längre brodel i i profil som ett S, men fick nöja sig med den C-form som bron har.
De flesta av de positiva profetior som försiggick bygget har slagit in. ”Öresundsregionen” med centrum både i Köpenhamn och Malmö finns, antalet årspendlare Skåne– Danmark och vice versa är uppe i över 20 000, nio av tio är svenskar som jobbar i Danmark. För regionen har bron blivit en motor för företagare på båda sidor av sundet, som fått en långt större gemensam marknad att verka på.
Kritik mot bygget av Öresundsbron
Men när bron planerades var tongångarna alls inte odelat positiva.
Miljörörelsen var stark, och många farhågor fanns att förbindelsen via Öresundsbron skulle få enorma effekter på framförallt Östersjöns vatten. Bron skulle bli en barriär för det friska och syrerika vatten från väster som passerade genom sundet. Bygget av den konstgjorda ön Pepparholmen lyftes fram, men även de många brofästena på sundets botten.
Skräcken kom på skam
Oron för brons påverkan på Östersjön var stor inför bygget. Nu vet man att den snarast haft en positiv effekt, Brofästena under sundet har blivit enorma kolonier av musslor, som i sin tur ger föda åt andra organismer och fiskar. Inflödet av friskt vatten från Atlanten har inte heller påverkats som befarat.
En av de starkaste kritikerna var Centerpartiets dåvarande partiledare Olof Johansson. Vid tiden strax före byggstarten också miljöminister i den svenska borgerliga regeringen under Carl Bildt. Vad många glömt är dock att hans främsta argument gällde den ökande biltrafiken, att fossila bränslen måste fasas ut, och att bron skulle driva utvecklingen åt helt fel håll.
Olof Johansson fick rätt: på kort tid femdubblades biltrafiken över Öresund.
Nu, när elbilar anses stå för framtiden i fordonsindustrin, faller argumentet delvis. 1994 ledde det till att Johansson avgick som miljöminister i regeringen Bildt.
Så firas jubileet
Öresundsbrons 25-årsjubileum kommer att firas precis som invigningen: kungligt.
De svenska och danska kungaparen ska mötas på den svenska sidan av bron 1 juli, i Luftkastellet. De åker sedan i kortege över bron mot Danmark, och stannar till på den konstgjorda ön Pepparholmen.
Men firandet började långt tidigare. Redan i maj samlades stora delegationer från båda länderna till en stor konferens, Öresund talks, på operan i Köpenhamn, båda utrikesministrarna, Maria Malmer Stenergard och Danmarks Lars Løkke Rasmussen var där.
Ett par veckor före kungaparens möte ägde också Broloppet rum på nytt. Runt 40 000 deltagare var anmälda, och runt 70.000 åskådare var på plats.
Drömmen om bron
Tanken på en fast förbindelse över Öresund fanns redan på 1800-talet, men först år 1954 tillsattes en första Öresunddelegationen för att utreda en bro – och det gick trögt… Men drygt 35 år senare tog det fart:
- 1991 23 mars undertecknar Sverige och Danmark ett avtal att bygga bron.
- 1993 Arbetet med landanläggningen på den danska sidan börjar.
- 1995 Muddringsarbeten i Öresund startar.
- 1997 I april bogseras det första fundamentet för högbrons pyloner till sin plats. Ett 17 meter djupt hål i i havsbotten är förberett.
- 1999 ”Bridging the Gap” – det sista brospannet sätts på plats, 14 augusti och ansluter bron till den konstgjorda Pepparholmen och vägen vidare mot sänktunneln under Drogdenrännan. Den första december läggs den sista rälsen för järnvägen.
- 2000 9–12 juni råder ”Öppen bro”, och 80 000 människor tar chansen att cykla, springa eller gå över bron. 1 juli sker den officiella invigningen med båda kungaparen.
Framtiden för Öresundsbron
År 2029 förväntas den dansk-tyska förbindelsen med tunnel under Fehmarn Bält (Rödby-Puttarden) stå klar. Den blir världens längsta kombinerade järnvägs- och vägsföbindelse i tunnel, 17,6 kilometer lång, det mesta byggt som sänktunnel.
För svenskar och danskar blir det en viktig och snabbare förbindelse med kontinenten, men trafiken åt andra hållet, framförallt godstrafik, beräknas påverka båda ländernas vägnät stort – inklusive Öresundsbron.
– Vi har marginal för ökad vägtrafik, säger Linus Eriksson, 50, vd för Öresundskonsortiet. Vi vet att de första åren kommer nästan all ökning av godstransporterna ske med lastbil, för på den tyska sidan är inte järnvägsnätet tillräckligt.
– Riskerna för vägnätet i Sverige ligger främst efter bron, mellan Malmö och Helsingborg och E6:an norrut därifrån.
– Men hur stor trafikökningen blir är oklart, Kanske tio, kanske 50 procent.
Betalningen för bron har skjutits fram. Knappt 38 miljarder var det totalt. När blir det klart?
– Vi skulle kunnat betala den på utsatt tid, 2030, men ägarna, danska och svenska staten, har beslutat ta ut vinst från broavgifterna. Därför har vi fått skjuta slutbetalningen på framtiden till 2050.
Varför får man inte cykla över Öresundsbron?
– Det har utretts, men idag är det inte tillåtet, säger Linus Eriksson, vd. En cykelbana skulle bara kunna användas under sommarhalvåret, till och med då med ofta svårt väder. Det är blåsigt på bron, och runt två mil från Malmö till Köpenhamn totalt.
