3 tips för den med vita fingrar:
• Undvik att stressa.
• Sluta röka och snusa.
• Börja motionera och få igång blodcirkulationen.
Problemen med vita tår och fingrar som domnade bort kom redan i 17-års åldern för Annie Schreiter. Hon hade varit ute och rökt en cigarett i hemstaden Chicago och upptäckte till sin fasa att hon helt tappat känseln i ena lilltån. Den hade domnat och var helt vit.
– Först trodde jag att det var någon typ av köldskada och att jag skulle förlora min tå, det var väldigt obehagligt. Men jag var inte särskilt kall i kroppen och efter en liten stund kom känseln tillbaka, säger Annie Schreiter.
Under åren återkom besvären allt oftare. Först till fler tår som vitnade och domnade. Därefter började hon även tappa känseln i fingrarna som ofta blev vita och livlösa.
– Oftast var det ett par tår eller fingrar som blev vita och stela åt gången och alltid på samma ställe.
Annie sökte inte hjälp men efter att ha pratat med bekanta och gjort lite andra efterforskningar förstod hon att hon hade drabbats av Raynauds fenomen, en vanlig sjukom som drabbar var femte kvinna och ger cirkulationsrubbningar i kroppen och kärlkramp i händer och fötter.
– Det kändes inte så allvarligt att jag behövde gå till doktorn och dessutom förstod jag att det inte fanns så mycket hjälp att få. Det är inte värt att behöva ta mediciner när det bästa jag kan göra är att försöka hålla mig så varm som möjligt.
Det är inte alltid det lättaste på våra breddgrader. När Annie flyttade till Sverige för åtta år sedan minns hon att första året var riktigt besvärligt. Ovan som hon var vid vårt nordiska klimat fick hon ofta kramper i både fingrar och tår. Raynauds fenomen orsakas av att blodkärlen i främst händer och fötter, reagerar på ett onormalt sätt vid kyla. Det uppstår ett krampliknande tillstånd och blodet får svårt att nå fram.
– Domningarna är verkligen obehagliga. Mitt knep är att så snabbt det går få upp värmen igen genom att spola fingrarna i ljummet vatten några minuter och sedan massera dem för att få igång blodflödet. Ibland kan det ta tio minuter men det brukar hjälpa för att få liv i dem. Men det är inget roligt att ha kärlkramp. Det smärtar och gör ont.
Sommartid är värst
Annie bor med sin familj, man och två barn, i den pittoreska lilla kuststaden Limhamn, strax intill havet vid Öresund. Hon jobbar som careers adviser på Malmö Högskola. På jobbet har hennes kollegor vant sig vid att hon bär vantar.
– Jag fryser nästan jämt eftersom jag har dåligt blodcirkulation och på kontoret har jag alltid kofta och torgvantar för att hålla mig varm.
De senaste åren har besvären med kramper lättat. Det tror hon beror på att hon har lärt sig att klä sig varmt och undvika det som triggar besvären. Hon sover gärna med strumpor på för att hålla fötterna varma. Men är hon oförsiktig kan det räcka med att gå in i en kall matbutik, ta i kalla flaskor eller diska för att sjukdomen ska triggas igång.
– Jag väljer alltid den varmaste vägen och håller mig ifrån kalla saker, exempelvis gillar jag inte att simma längre som jag gjorde som barn.
Vad Annie har förstått har hon har en lindrig form av den primära typen av vita fingrar, som också är den vanligaste.
– Än så länge har jag varit tursam men jag är medveten om att det kan bli värre med åren.
Hur ofta hon får symtom varierar, i bästa fall dyker de bara upp ett par gånger om året. Märkligt nog kommer besvären mer sällan på vintern.
– Det beror nog på att jag har blivit smartare med hur jag klär mig. Jag är mer noga med att hålla mig varm med bra skor, mössa, halsduk och varma tumvantar, aldrig handskar. Som ung var jag mer fåfäng och frös hellre än klädde mig varmt.
Däremot är vår och sommar betydligt besvärligare. Familjen är gärna ute med båten på semestern och då kan det räcka med att hon sitter i vinddrag för att fingrar och tår ska domna och vitna.
– Jag får det oftare på våren eller till och med sommaren när det blir kallt på kvällen och jag inte är klädd för kyla. Numera går jag aldrig tunnklädd i en lätt sommarklänning utan att ha ordentligt under och på båten bylsar jag på mig ordentligt.
Annie har aldrig varit vanerökare, utan mer feströkt. Nuförtiden är det rökstopp.
– Förut kunde jag feströka någon gång då och då. Men det är många år sedan som jag sist rökte en cigarett och det är nog tur, för annars hade min Raynauds säkert varit mycket värre eftersom rökning är dåligt för blodcirkulationen.
