Sök vård om du plötsligt ser blixtar eller ”sotflagor”!
Lars-Jörgen Hansson är överläkare på Ögonkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro. Här svarar han på våra frågor om näthinneavlossning.
Vad innebär näthinneavlossning?
– Näthinnan klär insidan av ögats vägg ungefär som en tapet, med sinnescellerna på utsidan mot pigmentskiktet och åderhinnan. Landmärken i näthinnan är synnerven, de stora blodkärlen och gula fläcken. Gula fläcken har en ansamling av sinnesceller och står för detaljseende och färgseende. Ljus träffar sinnescellerna och omvandlas till nervimpulser som slutligen leds till hjärnan genom synnerven Det inre av ögat uppfylls av glaskroppen, en geléliknande genomskinlig massa.
– Näthinneavlossning innebär att det skikt av näthinnan som består av nervceller separeras från det underliggande pigmentskiktet. Detta kan ske av olika orsaker. Det tillstånd man oftast i dagligt tal kallar näthinneavlossning orsakas av att en del av glaskroppens geléliknande innehåll med tiden blir vätska. De fastare delarna av glaskroppen lossnar från näthinnan och bristningar i näthinnan uppstår. Detta orsakar i sin tur att näthinnans nervcellslager släpper från underlaget.
– De celler som tar emot ljus och omvandlar det till nervimpulser sitter på nervcellslagrets utsidan och får normalt syre och näring från det underliggande skiktet och vid näthinneavlossning bryts alltså denna tillförsel och celldöd, som påverkar synen, kan bli följden.
Hur många drabbas?
– Drygt tusentalet svenskar drabbas årligen. Det är något vanligare hos män. Risken ökar med åldern, men även yngre människor drabbas, i synnerhet om de är kraftigt närsynta.
Är det en ärftlig sjukdom?
– Man ärver på olika sätt en del riskfaktorer, framför allt närsynthet.
Vilka är symtomen?
– Näthinneavlossning föregås vanligtvis av glaskroppsavlossning och näthinnebristning. Man kan då uppleva blixtar för ögat, “sotflagor” och, om en blödning uppkommer, ett “sotregn”. När näthinnan lossnat uppkommer ett så kallat ridåfenomen, en skugga i motsvarande del av synfältet. När gula fläcken lossnat avtar även synskärpan och man ser suddigt.
När ska man söka vård?
– Det är viktigt att söka vård så tidigt som möjligt. Om en näthinneskada uppstått men näthinnan kring denna inte hunnit lossna, kan ofta behandlingen ske enkelt med laser. Man omger då bristningsstället med små lasermarkeringar, som gör att näthinnan ärrar fast mot underlaget.
– Om näthinnan redan börjat lossna är det en fördel att behandla detta så fort som möjligt, medan avlossningen har en liten utbredning. Har man haft näthinneavlossning på ett öga ökar risken för näthinneavlossning på andra ögat.
Hur påverkas livskvaliteten?
– Det som oftast avgör hur bra synen blir efter en näthinneavlossning är om avlossningen har omfattat gula fläcken eller inte. Ett öga som opererats innan gula fläcken påverkats kan ofta få tillbaka full funktion medan synförmågan i många fall stannar kring 0,1. Det motsvarar de största bokstäverna på synprövningstavlan. Om gula fläcken omfattats av avlossningen och om avlossningen stått länge eller komplikationer uppstått, blir synen vanligen sämre.
– Okomplicerad näthinneavlossning läker i cirka 90 procent av fallen efter en operation, men en del går över i en mer svårbehandlad form som gör näthinnan stel och svår att få tillbaka mot underlaget. Även om man rent tekniskt lyckas operera dessa ögon, blir slutresultatet sämre.
Vilka behandlingar finns det?
– Den vanliga behandlingen innebär att man tätar hålet eller hålen i näthinnan med silikongummi, en så kallad plomb, och oftast även ett band på ögat samtidigt som man tömmer ut vätskan under näthinnan och gör en laser- eller frysbehandling runt bristningsstället. Bandet och plomben är tillverkade av ett vävnadsvänligt material och får vanligen sitta kvar livet ut.
– En annan operationsmetod, som används alltmer, innebär att glaskroppen till största delen avlägsnas med ett instrument som suger och klipper med hög hastighet, så kallad vitrektomi. Därefter sätts näthinnan fast inifrån med hjälp av gas samtidigt som vätskan under näthinnan sugs bort. Bristningen i näthinnan “lagas” med laser. Man kombinerar ofta dessa metoder vid operationen. Metoderna har ungefär lika hög läkningsfrekvens men olika fördelar och nackdelar.
– Vid komplicerade fall kan man komplettera genom att ögat fylls med silikonolja, som ger en mer långvarig fyllnad av ögat och ett långvarigt stöd för näthinnan. Oljan, till skillnad från gasen, försvinner inte ur ögat utan måste opereras bort.
Finns det nya forskningsrön?
– Forskning bedrivs för att förbättra befintliga kirurgiska metoder för behandling av näthinneavlossning. Man försöker också hitta nya substanser för att ersätta glaskroppen och förebygga de förändringar som kan uppstå, till exempel hos för tidigt födda barn.
Anitha är keramiker och hoppas att hon inte ska behöva sluta helt med sitt skapande, nu när synen blir sämre.
När synen sviker förändras livet. Mycket av det man kunde göra före sjukdomen blir svårt och kanske till slut helt omöjligt. Anitha Svensson drabbades av ögonsjukdomen näthinneavlossning och visst har hon fått en annorlunda och betydligt mer avgränsad vardag.
– Men det finns alltid lösningar. Jag fortsätter till exempel mina skogspromenader på en mil varje dag. Det fungerar fint till och med i mörkret, med hjälp av en jättestor pannlampa, som jag fått av min ena dotter.
Även om en hel del har blivit svårare sedan hon nästan helt förlorade synen på vänster öga, har hon sin starka vilja. Men också en växande oro över att också det andra ögat ska drabbas.
Anitha är keramiker och bor i ett mysigt gatuhus i det lilla nordskånska samhället Munka Ljungby. Hon har tre barn och en hel drös härliga barnbarn, som hon försöker träffa så ofta som möjligt.
I en lokal på tomten har hon och maken Finn sin butik. Här säljer Anitha sin vackra keramik, som i mycket är inspirerad av de långa, sköna skogspromenaderna. Naturens magi och mystik har funnit en konkret form i hennes verkstad. Här har också Finn sin lilla oas, där han tillverkar fågelholkar och annat av naturliga material.
Varannan vecka åker Anitha, som i stort sett är självlärd, upp till Strömbergshyttan i Småland. Hon och en kollega har ansvar för en butik, där de säljer sina omtyckta alster. Hon har alltid älskat att ta tag i leran, men drejskivan används tyvärr inte så mycket numera och Anitha funderar på att sälja den. Synproblemen sätter stopp.
– Nu sköter jag mest kassaapparaten och det fungerar utmärkt än så länge. Det är tur att jag har jobbet, det räddar mig från att bara sitta hemma och fundera. Möten med människor betyder mycket för mig.
Fick grå starr
Ögonproblemen kom sakta smygande för några år sedan, med den vanliga sjukdomen grå starr. Och det var väl inget konstigt med det när man är kring de sextio, det får man ju nästan räkna med när man blir äldre, tyckte Anitha.
– Så en dag i början av 2010 hände något märkligt. Plötsligt var det som det for runt “foliebitar” inne i mitt vänsteröga. Konstigt vad det far i ögat, tänkte jag.
Anitha ringde till ögonkliniken på närmaste sjukhus och fick tala med en sköterska.
– Hon sade att det inte var något farligt. Det var bara bra att det “for runt” och att det inte var en förändring som satt stilla.
Med det lät Anitha sig nöja. Men när “foliebitarna” i ögat fortfarande fanns kvar efter mer än en vecka, ringde hon sjukhuset igen.
– Det blixtrade och hade sig. Jag kämpade på men till slut visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Jag kunde ju ingenting om ögon så jag hade litat på sköterskan.
Efter en del om och men fick så Anitha en tid hos en läkare på ögonmottagningen. När han undersökt henne blev han riktigt arg.
– Han nästan skällde ut mig för att jag gått med “foliebitarna” och blixtarna så länge. Men vad skulle jag göra? Han var nog inte nådig mot sköterskan heller…
Nu blev Anitha snabbt omhändertagen. En stor bit av näthinnan hade lossnat och risken att hon skulle bli blind på vänster öga var överhängande. Hon skickades genast i taxi till ögonkliniken i Malmö, där läkarna “nitade” fast näthinnan med laser. Bakom näthinnan fanns ett stort hål.
– Det kom som en chock att jag skulle opereras och det gjorde ont. Men nu fick jag i alla fall hjälp. Taxichauffören fick stränga order att inte köra i några gupp, som kunde förvärra skadan.
|
Bara början Operationen var bara den första i en lång rad ingrepp som Anitha de senaste åren tvingats genomgå för att minska risken att helt förlora synen på sitt öga. – Tänk om jag vetat det då, att det bara var början på allt elände. Men jag förstod inte hur allvarligt det var, säger hon med sorgsen blick.
Dagen efter laserbehandlingen fylldes hålet bakom näthinnan med gas, som håller näthinnan på plats, medan lasereffekterna läks in och hålet blir tätt.
Anitha fick ligga stilla i sängen flera dagar. |
Ögat i genomskärning. Klicka på bilden för större storlek. |
– Sedan fick jag inte jobba och inte springa. Efter en vecka kom jag på återbesök och det såg bra ut. Men vid nästa besök hade det rasat inne i ögat igen. De fyllde hålet med olja för att hålla näthinnan på plats.
Sedan dess har livet varit som en berg- och dalbana för den annars så glada och positiva Anitha och hennes familj. Sju gånger till har näthinnan lossnat och Anitha har fått genomgå många operationer, både med olja och laser. Sedan förra sommaren har hon inte behövt oljan, men går på täta ögonkontroller. Hon medicinerar också med olika ögondroppar.
– Det har varit behandlingar på löpande band. Fast jag har ändå försökt jobba mellan varven. Men senast häromdagen fick jag veta att det återigen har börjat bukta ut litet. Så det blev laser igen.
– En doktor som tittade in i ögat sa att det såg ut som rena konstverket därinne.
Anitha är förstås orolig över att också det friska ögat ska drabbas. Den risken finns. Nu vet hon att hon inte ska ringa till sjukhuset om något händer med hennes ögon. Det är bara att åka till akuten direkt.
– Det sjuka ögat påverkar det friska. De hänger ju ihop i samma huvud.
Ett grå töcken
Synen på vänster öga är nu nästan helt borta. Det är bara ett grått töcken kvar. Hon försöker leva så gott det går med ett öga. Men det har inte varit lätt att acceptera problemen. Det är en del, både stort och smått, som har förändrats sedan hon drabbades av synförsämringen.
– Jag blir lätt trött i huvudet och saknar helt energi ibland. Jag har också svårt att vara i stark sol. Och det kan kännas jätteansträngande att behöva vända sig om helt och hållet för att se någon bakom mig.
Att förlora synen har allt tagit en bit av Anitha…
– Fast jag har samtidigt så otroligt mycket stöd från min fina familj och mina många, nära vänner. De håller mig uppe och på gott humör, även om jag har mina svackor då och då. Men jag försöker förtränga min oro. Jag går mina långa, härliga skogspromenader. Och Finn piggar upp mig med låtar på dragspelet.
– Jag vaknar varje morgon och är tacksam för att det ändå kan bli en bra dag!
