Johan Glans om sin stand up-debut: ”Chockerande dålig”

Det är ju någonting med vissa människor som bara är … roligt. Ge ­Johan Glans en solstol och det blir direkt ett elegant slapstick-nummer. Men det räcker faktiskt att bara ställa honom, till exempel, vid en häst.

Johan Glans plus (dotterns) häst är lika med kul. Fråga mig inte varför det är omöjligt att inte tycka om den nästan till synes tafatte skåningen som vädret till ära har klätt sig i blommig kortärmad skjorta. De 90 000 andra svenskar som såg Johan Glans turné ifjol håller med.

Vid en första anblick är det inget som avslöjar honom, ingen dyr klocka, han fräser inte in i en snygg sportbil (han har inte ens körkort) och sommaren ska tillbringas i hem­orten Eslöv. Att han är Sveriges mest populära komiker efter tv-serier som Kvarteret Skatan, tv-framträdanden och utsålda turnéer, är inget som han direkt skryter med. ­Tvärtom.

Läs även: Johan Ulveson har många rädslor: “För mig är det inte självklart att känna mig trygg”

Trots framgångarna dras han fortfarande med en rädsla för att en dag avslöjas med byxorna nere medan publiken ropar ”kejsaren är naken”.

– Kanske har det att göra med uppväxten i lilla Eslöv, funderar han. Du blir liksom inte medfött cool och världsvan när du kommer därifrån. Jag kan fortfarande känna mig som kusinen från landet.

Samtidigt inser han ju att det är just det som gjort honom så stor. Vi är uppenbar­ligen många som kan känna igen oss i hans scenpersonlighet, mannen som aldrig skriker högst, är livrädd för att göra fel och som liksom aldrig riktigt vågar ha bestämda åsikter kring saker och ting.

–Jo, det har ju gynnat mig väl i min stå upp, att skämta kring det som ligger nära mig själv.

– Men, lägger han till, ibland kan jag faktiskt störa mig på mitt eget uppförande. Jag blir lite för underdånig om jag möter andra skådisar till exempel. Det räcker med en vanlig studentspexare för att jag ska bli nervös. ”Fan Johan, skärp dig. Du är ju faktiskt mycket mer framgångsrik.”

– Dessutom är jag enormt konflikträdd och skulle aldrig våga skicka tillbaka maten på en restaurang till exempel.

Annars är han inte helt bekväm med att analysera sina framgångar. Att dissekera sin humor för mycket vill han inte göra.

– Jag är rädd att känslan försvinner om jag blir för självgod.

Johan Glans vann stand up-tävling

Nej, 50-åringen trivs bäst att vara underdog. Precis som vi i publiken gärna omfamnar någon som inte är så där stöddigt självsäker. Det är onekligen skönt att vi har någon som kan ta upp livets små och stora mysterier och förklara dem på ett igenkännande vis.

50 år förresten? Hade du ­någon fest i april?
– Njae, jag firade med familjen och blev väldig grattad från alla håll och kanter. Men jag har sagt till folk att jag kanske ska ha en stor fest i höst, så nu hänger det över mig.

Inte för att Johan Glans har något emot fester i sig, bara de inte är för stora. Att stå och mingla och kallprata är inte hans favoritgren.

– Jag har inget behov av att stå i centrum – det behovet är ju fyllt för flera livstider framåt …

Nu blir det kanske en fest tillsammans med bästa vännen David Batra, som fyllde 50 för några år sedan. De gamla parhästarna, om uttrycket tillåts, turnerar just nu med Batra och Glans – 30 år till­sammans.

Läs även: Claes Malmberg är störtförälskad: ”Jag bara njuter”

Recensionerna har, för ­övrigt, varit lysande. ”David Batra och Johan Glans lyfter varandra till storartade komiska höjder”, skrev till exempel Aftonbladet.

På sätt och vis var det just med David som karriären började. Johan Glans pluggade i Lund och hittade en dag en lapp på marken som talade ­direkt till hjärtat: ”Stor tävling i stand up. Första pris en resa till London.” Det var ju precis det han så länge gått och drömt om! Johan ställde upp och kom på delad första plats med – ni gissade rätt – David Batra.

– Lennie Norman delade ut en stor check, men vi fegade ur och sålde resan. Vi vågade inte åka ihop eftersom vi inte kände varandra, säger Johan.

Turnerar med David Batra

I nya showen får publiken för övrigt se deras första framträdanden. David har lyckats ­hitta en gammal videoinspelning.

– Jag var jättedålig, chockerande dålig faktiskt. Här hade jag gått i 30 år och tänkt att jag ändå varit ganska bra … David var bättre, fast ärligt ­talat var han inte heller något vidare.

Men tack vare priset bokades de båda in för att uppträda på Norra Brunn i Stockholm. De fick dela rum, blev kompisar och där inleddes både en stark vänskap och framgångsrik resa i svensk humors tjänst.

Vi måste ändå backa ännu lite till. För trots att Johan Glans pluggade fyra år i Lund, så hade han hela tiden något annat i åtanke.

– Jag tog alla mina poäng de första åren, men sedan gick det utför, som han uttrycker det.

Johan pluggade film och ­teater, sociologi och filosofi.

– Jag tyckte liksom att det skulle klä mig att ha en akademisk examen. Tjocka böcker, diskutera filosofi …

Läs även: Sanna Ekman om skådespelararvet: ”Inget att leva upp till”

I siktet låg dock ingen framtid som docent eller professor. Sällan har väl en person valt karriärväg så tidigt. Bara fyra år gammal hade Johan förklarat att han skulle bli clown när han blev stor. Pappa jobbade som personalchef och mamma på Skatteverket, men de uppmuntrade mer än gärna sin son.

– Jag minns inte hur det egentligen började, mer än att jag alltid velat vara rolig. Mina föräldrar har berättat att jag först grät när jag såg clownen som fyraåring, men på slutet stod jag och stampade och applåderade.

Det finns gamla svartvita filmer som också visar hur lille Johan mer än gärna stod i centrum.

– Jag var äldst av alla kusiner och jag minns hur de stod i ring och väntade på att jag skulle göra något roligt. Så fort jag agerade, applåderade alla. Kanske skapade de ett monster, jag vet inte.

Johan Glans i Kvitt eller dubbelt

Samtidigt som han älskade Monty Python, Hasse och Tage, och kommissarie Clouseau i Rosa Pantern-filmerna, var han också något av en nörd. Han spelade schack i ­Eslövs schackklubb och läste in sig på udda fakta, framför allt kring film.

Den som idag ser klippet från tv-programmet Kvitt eller dubbelt, med en 14-åring Johan Glans, ser tydligt vart det är på väg. Unge Johan ska tävla i James Bond-fakta, men idag kan han erkänna att det främst var chansen att få synas i tv som lockade. På ett otroligt rutinerat sätt får han hela publiken att vrida sig av skratt när Jan-Öjvind Swahn frågar varifrån han kommer.

– Eslöv, säger han och lyckas med att få det att se ut som det är det mest pinsamma som hänt honom i hela livet.

Idag finns det inte en lärare eller en barndomsvän som är förvånad över att han hamnat där han är.

– Jo, jag minns att en klasskompis sa: ”Du kommer att bli lärare.” Jag blev nästan förolämpad. Är det inte uppenbart att jag ska bli en rikskänd komiker?

Johan Glans beskriver sig som lillgammal.

Läs även: Lasse Åberg om saknaden efter vännerna: ”Det är en jävlig ålder att vara runt 80”

– Jag har alltid varit en liten farbror. Kanske har jag till slut växt i min ålder?

Men han känner å andra sidan inte heller att han skulle blivit särskilt mycket klokare bara för att han fyllt 50.

– När jag var 11 år var jag som mest jag. Min mentala ­ålder är nog fortfarande 11 förresten, säger han. Kanske är mitt jobb ett sätt att slippa bli vuxen.

Och medelålderskrisen, den har också hoppat över Johan Glans.

– Nej, jag vet inte vad jag skulle begära mer av livet. Familjen mår bra, jobbet går bra, mina föräldrar är unga och pigga. Jag försöker stanna upp och njuta, nypa mig i armen och tänka att ”livet kan inte bli bättre”. Det var ju precis det här jag en gång drömde om.

Gift med Sara Young

Johan Glans är sedan 2013 gift med Sara Young och de har barnen Minna och Cilla tillsammans, födda 2008 respektive 2010.

När de träffades jobbade Sara också med stand up och Johan spanade snabbt in henne, men visste inte hur han skulle närma sig.

– Det var komikern Magnus Betnér av alla människor som sa: ”Ring henne, hon gillar dig också.” Så jag ringde och bara babblade på tills Sara undrade: ”Ville du något speciellt?”

Det är inte svårt att förstå vad Johan föll för. Det är Sara som är anledningen till att vi ses på Häståkeriet på Gärdet i Stockholm. Hon driver gården och hälsar med en värme och en utstrålning som verkar kunna däcka Johan än idag.

Äldsta dottern Minni rider också, men Johan har en lite mer ambivalent inställning till de stora djuren. Visst kan han rida, men det är kanske inte det bästa han vet. Där­emot kan han då och då, när det behövs, ses mocka gödsel på gården.

Läs även: Benjamin Ingrosso om kraschen: ”Tappade talförmågan och bröt ihop”

– Jag satt en stund på en häst, sedan hade jag muskelvärk i tre dagar. Fast jag fattar mer och mer vilka fina djur de är, sammanfattar han.

Den framgångsrika karriären har resulterat i en förmögenheten som idag uppgår till åtskilliga miljoner.

– Men jag är billig i drift. Pengar har aldrig drivit mig. Att hålla på och köpa dyra hus eller bilar, det blir bara problem. Det är saker som måste tas om hand och det gillar jag inte.

– Pengar ger dig en frihet. Du behöver inte segla över ­Atlanten eller vara med i Kompani Svan bara för att sätta mat på bordet, säger han och syftar på de många underhållningsprogram där kändisar utför ibland rätt märkliga uppdrag.

Johan har fortfarande tre mjölktänder kvar

Det är svårt att hitta något att reta sig på hos Johan Glans. Han tycks vara genuint äkta och är helt enkelt en 50-åring som är nöjd med livet.

Har du hört något konstigt rykte om dig själv?
– Nej, men vet du! I showen finns det en ung tekniker som också heter Johan Glans. Det har jag aldrig stött på tidigare. Så nu kan jag ju skylla allt på honom.

Är du fortfarande lika bra på James Bond?
– Eeeh, du kan nog nästan fråga mig vad som helst. Jag får nästan mörka mina kunskaper, för det är lite pinsamt.

Okej, vem gjorde Sean ­Connerys tupé?
– Där fick du mig! Vet inte, men den satt ju kvar i alla slagsmål och actionscener så den måste varit av rejäl kvalité i alla fall.

Till sist avslöjar han kanske ändå hemligheten bakom humorn: Den lille Johan är närvarande hela tiden. Han kommer aldrig att bli vuxen och tråkig. Det visar sig nämligen att han fortfarande har tre av sina mjölktänder kvar. De vägrar helt enkelt att lossna.

– Det kanske är lite som med Samson och håret. Om de försvinner, tappar jag också mina krafter.