Cecilia Hagen: “Numera är jag mest känd som Jonatan Unges mamma”

De senaste 50 åren har journalisten Cecilia Hagen skrivit otaliga krönikor och flera böcker. Hon har synts i tv och intervjuat fler kändisar än hon kan räkna. Men folk känner henne numera mest genom sonen Jonatan. "Det är jag nöjd med!"

Det finns nog bara en person som i samma text kan få ihop klimatkompensation med manlig tåsvett – och samtidigt lägga in en liten personlig fundering kring Englands nyblivna drottning Camilla.

Cecilia Hagen

Ålder: 77 år.
Familj: Dottern Josefin, 46, sonen Jonatan 44. Barnbarnen Dalia, 11 år och Putte, några månader.
Bor: Stockholm.
Aktuell: Skriver krönika i Expressen varje torsdag.

Det är förstås journalisten och författaren Cecilia Hagen vi talar om. Hon skulle säkert inte använda ordet själv – eftersom det är en sliten kliché – men i det här fallet får vi faktiskt säga “unik krönikör”. Att hålla stilen i så många år, måste vara snudd på presshistoria. År 1973 blev Cecilia Hagen anställd på Expressen, två år senare började hon leverera krönikor, länge två gånger i veckan.

– Hur jag orkar? Äsch, jag fortsätter så länge det går och hur länge det blir vet man ju aldrig, svarar hon på ett typiskt Cecilia Hagen-vis.

Att hon precis har fyllt 77 år är annars ingenting att stoltsera med, tycker hon. Det låter förfärligt gammalt och hon håller sig gärna kvar “kring 75-års-strecket” ett tag till. “80 låter mycket värre.”

Cecilia tänker fortsätta skriva så länge hon kan. Foto: Thomas Carlgren

– Det är ett väldigt prat om krämpor när man träffar sina vänner nu för tiden, precis som man alltid hört att det ska bli.

Själv mår hon bra.

– Bra så vitt jag vet. Det är mitt standardsvar. Än så länge.

Vi ska ses i hennes fantastiska gamla hus ute på Djurgården men ett plötsligt besök av sonen Jonatan och barnbarnet Dalia gör att vi flyttar oss en bit bort på ett kafé för att göra intervjun.


LÄS ÄVEN: Axel Pilebys ord om dottern: ”Jag måste lära mig att släppa lite”


I den här gula villan har Cecilia Hagen gått som barn i huset och idag disponerar hon en våning där hon kan vinka till Skansen-besökarna åt ena hållet och titta ut över vattnet åt det andra.

Just nu är hon lite orolig för att kungen ska höja arrendet för husen på Djurgården, det kan handla om mycket pengar.

– Och inkomsterna blir ju inte högre. Jag kanske får börja med reklam för sådana där vuxenblöjor eller något.

Nej, huset vill hon såklart inte lämna. Det har varit hennes trygghet hela livet förstår man, något som kanske varit extra viktigt i en ibland orolig barndom.

Cecilia alldeles i början av sin journalistiska bana. Här provar hon jeans i en affär i Stockholm. Foto: TT

Cecilia Hagen var skolkamrat med kungen

För om vi börjar från början så är Cecilia Hagen uppväxt i en diplomatfamilj med många historiska personligheter på båda föräldrarnas sida. En del av dem ska vi återkomma till. Pappa var diplomat, mamma diplomathustru och blott 11 år gammal placerades Cecilia på internatskola i Sigtuna, där hon gick samtidigt med vår nuvarande kung Carl Gustaf.

– Kungen gick två klasser under mig och var två veckor äldre. Det där brukade jag säga lite triumferande men nu skäms jag för det. Kungen är ju dyslektiker och på den tiden fattade man ju inte riktigt vad det var. Istället för att få ordentlig hjälp kallades han för korkad.

Cecilia trivdes som fisken i vattnet på internatet och träffade många av sina bästa vänner på skolan. “Killar, killar, killar” har hon beskrivit som sitt stora intresse på den tiden. Några karriärplaner smiddes icke.

– Jag hade inga direkta ambitioner åt något håll. Jag tänkte väl att jag skulle bli som min mamma och åka jorden runt på cocktailpartyn. Det låter ju inte klokt, jag hör ju det. Det blev ju också en katastrof för min mamma som efter skilsmässan inte hade något jobb.


LÄS ÄVEN: Carina Bergfeldt om pappans ord: “Vissa saker förstörde mig verkligen”


Pappan tjänstgjorde som diplomat i bland annat Prag, Bonn, Bangkok, Kairo, Haag och Köpenhamn och under de flesta lov blev det istället huset på Djurgården, hos mormor och morfar, som blev Cecilias fasta punkt.

Utbildning var viktigt och på pappa Tords inrådan blev det Handelshögskolan efter studenten och Cecilia stod ut i två år.

– Det var vansinnigt trist.

Så när hon fick tips om journalisthögskolan, där man fick examen efter bara två år, sökte hon in.

– Jag var lite skraj att berätta för pappa att jag hoppat av Handels, men han blev förvånansvärt lite upprörd. Han hjälpte mig istället att få jobb på Veckojournalen innan jag ens hade börjat på skolan.

– Han kände Buster, chefredaktören Gustaf von Platen. Så gick det till på den tiden.

Bandspelaren krånglade när Cecilia intervjuade sin gamle skolkamrat, Kung Carl Gustaf. Foto: TT

Har aldrig velat bli chef

Under tiden på journalisthögskolan fick hon praktik på den klassiska Bildjournalen och blev snabbt en penna att räkna med.

– Jo, det var kul, jag fick uppskattning. Men det blir som ett jäkla knark, du blir “berömberoende” på ett hemskt sätt.

– Det är jag inte numera men jag blir förstås glad om någon säger något uppskattande.

Men idag är det inte så många som känner igen henne längre.

– En konduktör på spårvagnen sa nyligen: “Du har blivit vassare”, men han hade säkert inte läst mig, utan sett mig i På spåret.

– Numera är jag mest känd som Jonatan Unges mamma och det är jag väldigt nöjd med!

Karriär har hon inte varit ett dugg intresserad av, säger hon, och hon har aldrig velat bli chef.

– Det finns nog inte någon som sett ett enda litet chefsämne i mig.

Nåja, det har ju gått hyfsat ändå. År 2016 kom boken Ständigt frågvis där hon berättar om sina närmare 800 möten och hur hon på ett ofta elegant vis lyckades ställa en del mindre snälla frågor utan att intervjupersonen riktigt fattade det.


LÄS ÄVEN: Tommy Nilsson: “Jag vill ta vara på den tid jag har kvar”


– Jag skrev aldrig för dem jag intervjuade, utan för läsarna. Idag kan jag tycka att det är lite mesigt där ute.

Programledaren David Attenborough brukar hon framhålla som sin favorit, med sin gentlemannamässiga charm och humor. “Jag blev nog lite kär.”

2015 kom hon i bråk med Stockholms fotbollssupportrar. I en krönika kommenterade Cecilia att AIK-supportrar skanderat ”låt han dö” efter att en Hammarbyspelare skadats.

Ur texten: ”Jag kan inte tänka mig något jävligare än att råka ut för dessa fullständigt urblåsta Bajen- och AIK-supportrar. Gör något! Utplåna dem från jordens yta, nu med detsamma, jag lovar att titta bort när det sker.”

– Som svar på det hade fotbollssupportrarna till nästa match ordnat en enorm banderoll där det stod: ”Utplåna Cecilia Hagen från jordens yta nu med detsamma. Vi lovar att titta på när det sker.” Det är jag stolt över. Jag har ett foto av det på mitt dass.

Cecilia Hagen trivs bäst här hemma i trädgården till huset på Djurgården i Stockholm. Foto: Thomas Carlgren

Cecilia Hagens bror Robert gick bort 1991

Förutom alla intervjuer i Expressen har det också blivit 17 böcker där Cecilia Hagen ofta grävt där hon stod. Första boken var Några skvättar ur ett vällingfläckat liv och sedan kunde vi till exempel följa Kulla-Gulla i övergångsåldern och så småningom Tantvarning. Dessutom har vi kunnat dela hennes intresse för brittiska överklassen i Mina resor med Diana och De osannolika systrarna Mitford.

Också i krönikorna har läsarna följt med i Cecilias liv. Tillvaron var ibland tuff efter skilsmässan från journalisten Ingemar Unge. Cecilia Hagen hade det stora ansvaret för de två barnen, förutom Jonatan också hans storasyster Josefin.

– Till slut sa en väninna till mig att jag måste sluta gnälla så mycket i spalterna.

Även Expressens dåvarande chefredaktör Bo Strömstedt tyckte att Cecilia behövde piggas upp. På grund av sin enorma flygrädsla hade hon aldrig varit i New York, så Strömstedt slog till på en resa med Atlantångaren Queen Elizabeth.


LÄS ÄVEN: Görel Crona om skilsmässan: “Kommer alltid kännas som ett misslyckande”


– Han baxnade lite när han såg vad det kostade.

Men skilsmässor och flygrädslor till trots, den stora sorgen i livet var när brodern Robert dog. Helt oväntat 1991.

– Han var ute och joggade en tidig morgon under en konferens och drabbades av en hjärtattack. Han blev bara 47 år. Hans lille son var 7.

– Trots att det gått en väldigt lång tid, så vänjer jag mig aldrig vid tanken på att han inte finns.

Som vanligt har Cecilia också formulerat det väl i en krönika hon skrev när brodern skulle ha fyllt 75 år: “Att plötsligt förlora ett syskon tar andan ur en och en stor bit av den mer okomplicerade livsglädjen försvinner för gott.”

– Jo, så är det. Och jag saknar så mycket att ha någon att prata barndom med. Vissa saker kan du bara dela med den du vuxit upp med.

Cecilia och sonen Jonatan Unge står varandra mycket nära. Foto: TT

Oroar sig för dottern Josefin och sonen Jonatan

I sitt uppmärksammade sommarprat 2003 visade Cecilia också en ny privat sida. Hon öppnade med orden: “Min mamma var nog inte alldeles riktigt klok” och berättade sedan om svårigheterna med att leva med en självcentrerad mamma med ett stort kontroll- och självbekräftelsebehov.

– Hon var ingen önskemamma, inte elak på något vis, men det var inte lätt att ha en mamma som ofta sprang gråtande från matbordet och rev sönder armarna.

Cecilias mamma hade ärvt huset på Djurgården från sin mor och under en period bodde de på var sin våning. Mamma Lena kunde störta in när som helst på dygnet för att kontrollera vad som pågick hos familjen Hagen-Unge.

– Idag skulle hon säkert ha fått diagnosen bipolär. Senare i livet blev hon en av de första i Sverige som fick litium.


LÄS ÄVEN: Rolf Lassgård om skilsmässan: “Det var läge att dra i handbromsen”


Har det påverkat dig tror du?
– Det har det säkert gjort på olika vis men jag är inte tillräckligt klok och välformulerad för att beskriva sådant. Andra kan säkert se det, men jag är inte så bra på det.

– Jag har nog curlat mina egna barn men inte för att skämma bort dem. Istället har jag alltid haft bråttom och tyckt att det har gått snabbare och blivit bättre om jag gjort det själv, istället för att låta dem hjälpa till.

Äldsta dottern Josefin har ett litet handikapp och även om sonen Jonatan är en rikskändis så har Cecilia inte slutat oroa sig.

– Han har ju sin adhd-diagnos och just nu jobbar han ju hela tiden. Alldeles för mycket!

– Fast jag är så glad att han är skuldfri, tror jag, och har skaffat en bra revisor!

Cecilia har intervjuat många storheter. Här med Jane Fonda. Foto: TT

Hälsar gärna på barnbarnen i Malmö

Det fanns perioder när Jonatan var barn som Cecilia var avgjort orolig för var och hur han skulle hitta rätt.

– Men ända sedan han var mycket liten har han varit superbra på att hålla tal som ofta slog huvudet på spiken. Han hade en förmåga att se saker. Men att han skulle få nytta av det professionellt, hur skulle man kunna ana det?

För fortfarande är det ju så, säger Cecilia, att man är bara nöjd i livet om ens barn mår bra.

– Det slutar inte bara för att de börjar närma sig 50. Vi är ju liksom kommunicerande kärl.

Jonatan har sedan tidigare dottern Dalia och även om en sådan klyscha som “livets efterrätt” inte heller skulle tillåtas vid Cecilias tangentbord, så märks det att det är en stor glädje. Det blir en del utflykter till Malmö, där Jonatan och Dalia bor, ibland med mycket kort varsel.

Nyligen föddes också ett barnbarn till, Jonatans son, som hos Cecilia ännu går under namnet “Putte”.

– Men han har också namnet Fridtjuv efter min morfars pappa som var den förste folkskolläraren i en svensk regering.

Cecilias släkt är ett kapitel för sig. Det vackra smycket runt halsen visar sig till exempel vara en engelsk suffragett-medaljong från farmor Ellen Hagen med inskriptionen 1903–1913.

Bara för att ens barn närmar sig 50 slutar man inte oroa sig för dem, menar Cecilia. Foto: Thomas Carlgren

– Hon trodde att hon skulle bli Sverige första kvinnliga landshövding, men det blev hon inte och var sur över det hela livet, kommenterar Cecilia.

Ska du inte skriva en bok om din släkt?
– Jag tror inte jag har orken att skriva en bok till. Jag börjar på en del projekt, ibland med stor entusiasm, men sedan falnar glöden.

Nej, inte ens historien om kung Charles och hans Camilla verkar kunna locka Cecilia Hagen till skrivmaskinen, trots att hon är en erkänd anglofil och har skrivit spaltmeter om engelska kungahuset.

Vad tyckte du om kröningen?
– Kanske lite rart ändå, att de kämpade med sin kärlek.

– Fast ärligt talat har jag svårt för att riktigt engagera mig i deras göranden och låtanden.

Cecilia Hagen menar att i grund och botten är ett kungahus något väldigt obsolet, föråldrat.

– Det är ju inte klokt att vi i vår tid har något vi måste buga för!


LÄS ÄVEN: Kristian Luuk: ”Jag tror inte riktigt på evig kärlek”


Scroll to Top