Vi minns: Hemmets Journals glada 1920-tal!

Hemmets Journal fyller 100 år! Vi tittar tillbaka på tio decennier av stjärnor, mode, idrottsprestationer, mat och mycket mer i en serie artiklar. Vi börjar förstås med 1920-talet. Första världskriget var slut och optimism och framtidstro spirade!

Den 5 januari 1921 föddes Hemmets Journal, veckotidningen som skulle komma att bli en kär vän till många svenskar i hela vårt avlånga land.

För 35 öre kunde du inhandla ett exemplar av den nystartade tidningen som på sitt allra första omslag hade en storvuxen man och det frestande budskapet: “Vem kan finna min tvillingbror? 20 000 kr i belöning!” En makalös summa som omräknat i dagens penningvärde motsvarar nästan en halv miljon!

Ja, det var en storslagen start och alla som ivrigt letade sig fram till sidan 5 kunde läsa att chansen till storvinst fanns om man köpte årets första 12 nummer av tidningen: “Genomläser man noga skall man i vart och ett av dessa 12 nummer bland annonsillustrationerna kunna finna en del av ‘min tvillingbror’ att klippa ur och klistra upp så att vidstående figurkontur blir komplett”, löd förklaringen.

Hemmets Journal hade funnit ett spännande sätt att locka nyfikna att fortsätta köpa tidningen. Och den saftiga summan delades upp i mindre vinster, visade det sig. Men första pris var hela 5 000 kr. Inte fy skam det heller!

 

Vi minns: Hemmets Journals glada 1920-tal!
Det allra första numret av Hemmets Journal, från januari 1921. Så här såg ”Finn min tvillingbror” ut när tävlingen presenterades inne i tidningen 1921.

Första Volvon rullade

Vad var det då man ville läsa om, detta år 1921 när vi svenskar lättade i sinnet efter första världskriget klev in i det glada 20-talet? I en tid med högkonjunktur och kjollängder som letade sig en bra bit upp på benet och landade strax under knäet. Hoppsan!

Jo, nu var tron på framtiden stor, vi dansade charleston och lyssnade på jazz och Hemmets Journal delade ut praktiska tips om allt från att bli en fingerfärdig trollkarl med “det svävande kortet” till att göra hemlagad såptvål och sömnad i hemmet.

Artikelmaterialet kunde ha rubriken “Ger skönhet lycka?” och berätta om den undersköna grevinnan Nini De Castiglione, kallad århundradets skönaste kvinna. Ett sorgligt människoöde visade det sig, för vem orkar leva med all världens förväntan om att visa upp ett ständigt perfekt yttre? Det slutade med en flykt till stängda rum, bort från omvärldens nyfikna blickar.

Den 14 april 1927 rullade den första serietillverkade Volvon ut från fabriken på Hisingen i Göteborg och två år senare kom Volvo PV651, beteckningen stod för Volvo Personvagn 6 cylindrar 5 sittplatser 1:a serien. Det såldes hela 1 383 Volvo PV651 det året. Priset då? 6 900 kr styck!

Då förstår man att det var en häpnandesväckande hög summa som utlovades till förstaprisvinnaren av Hemmets Journals tävling om att “finna tvillingbrodern”. Den lyckliga vinnaren av summan 5 000 kronor var Greta Karlsson i Räfsered, kunde man läsa i Hemmets Journal nr 19, premiäråret.

Kanske var Greta en av 1920-talets husmödrar som bjöd på torsk hemma, för det var en fisk som det fanns gott om i de svenska vattnen – både i Östersjön och längs Västkusten. Även sill, sik, abborre och strömming serverades som vardagsmat, medan kött som kalvstek och fläskkotlett sparades till helgernas njutning. Grönsaker som serverades till var rödbetor, morötter, kål och potatis.

Vad drack man då till maten? Ja, ofta svagdricka, pilsner, mjölk eller vatten.

På tal om Volvos framfart, så fanns det andra sätt att förflytta sig på 20-talet. Till exempel med flyg. Ja, det gällde förstås inte vem som helst men svenskättade Charles Lindbergh korsade i maj 1927 som förste ensamflygare Atlanten.

Det sägs att när han landat i USA hyllade New York-borna honom genom att gå ut på gatorna och dansa. En man utmärkte sig genom en alldeles egen form av solodans och när han blev intervjuad av en reporter berättade han att dansen var en “lindyhop”, döpt efter Lindbergh. Så föddes alltså en dans som kom att bli en fluga över stora delar av världen.

Vi minns: Hemmets Journals glada 1920-tal!
Så här kunde tidningen se ut på 20-talet. Nummer 49, 1925 och nummer 28, 1929.

Mode med mycket hud

Detta var en tid av glädje, då det också lades mycket kraft på det yttre. Bland Hemmets Journals annonser kan vi bland annat finna Fröken Ellas Fräkensalva à 4 kr burken, som utlovades förhindra missprydande fräknar.

Det var på många sätt en kvinnornas tid – inte bara tack vare att kvinnor i Sverige fick rösta för första gången 1921. Under 1920-talet klädde sig kvinnorna “utmanande” i klänningar med bara armar – aldrig tidigare hade det visats så mycket hud! Till fest röktes cigaretter i långa munstycken och kvinnor gick själva ut och festade.

Herrarna pyntade sig gärna med fluga och klädde upp sig i tredelad kostym. Kanske var det också många av männen som i Hemmets Journal fastnade för serierna, både Gyllenbom och Knoll och Tott blev snabbt favoriter i tidningen.

Ja, detta decennium kännetecknades av den stora optimismen som följde efter första världskrigets slut, då konsumtionen ökade, löpande band fick priserna att sjunka och göra det möjligt för allt fler att förverkliga sina drömmar.

En glittrande tid som fick ett abrupt slut den 29 oktober 1929 genom Wall Street-kraschen. Det blev starten för depressionen och en ny tid tog sin början.

Vi minns: Hemmets Journals glada 1920-tal!
Greta Garbo, den undersköna, skygga filmdebuterade på 1920-talet.

KÄNDISEN:

Butiksbiträdet som blev världskändis

År 1920 anställdes en vacker kvinna som butiksbiträde på PUB:s hattavdelning i Stockholm. Greta Gustafsson var hennes namn och första filmrollen var som modell i varuhusets reklamfilm Herrskap i Stockholm ute på inköp i december 1920. Året därpå gjorde hon sin första spelfilm, En lyckoriddare, och rollen som jungfru.

År 1922 blev Greta antagen till Dramatens scenskola. Hon tog sig namnet Greta Garbo, lämnade butikslivet och snart låg världen öppen för den unga skådespelerskan som upptäcktes av filmregissören Mauritz Stiller. År 1924 kunde hon ses i Gösta Berlings saga och tre år senare i Anna Karenina.

Vi minns: Hemmets Journals glada 1920-tal!
Ernst Rolf var den ene av tidens revykungar.
Foto: Sjöberg bild

UNDERHÅLLNINGEN

Revykungarna slog igenom

Glad musik och underhållning lockade detta decennium, mycket tack vare de två härliga revykungarna Ernst Rolf och Karl Gerhard.

Ernst Rolf syntes inte bara på scenen utan var även en produktiv grammofonartist med 851 skivinspelningar. Och när han den 1 januari 1924 hade premiär på sin revy Lyckolandet på Oscars i Stockholm var det något nytt för den svenska scenen – en blandning av svensk kabaré och amerikansk show.

Karl Gerhard uppförde sin första egna revy 1921, Folkan – Vart ska vi annars gå?, med sin berömda porträttering av Gustav V, kallad Kungakupletten.  Han blev också odödlig med paradnummer som Jazzgossen och Hej på dej du gamla primadonna.

Vi minns: Hemmets Journals glada 1920-tal!
Simmaren Arne Borg satte 32 världsrekord och blev internationellt känd som Mr Ärnie.

SPORTEN

Arne Borg simmade som ingen annan

Söndagen den 3 augusti 1924 spelades premiären i Allsvenskan i fotboll – en institution i svensk idrott var född.

Men den riktigt stora sportprofilen under 1920-talet hette Arne Borg, killen som tillsammans med tvillingbrodern Åke började träna simning på Strömbadet i Stockholm, där Arne dock dömdes ut av en lärare med orden: “Du blir aldrig någon simmare.”

Läraren hade fel. Arne Borg satte 32 världsrekord mellan 1921 och 1929, vann 5 EM, deltog i OS i Paris 1924 och gjorde sitt kanske främsta rekordlopp på 1 500 meter fristil vid EM i Bologna 1927, då han sprängde 20-minutersvallen. Han tilldelades också Svenska Dagbladets guldmedalj “för en serie världsrekord”.

Arne Borg var simningens förste världskändis, med samma gyllene stjärnglans som filmens Greta Garbo. Han fick till och med ett internationellt artistnamn, Mr Ärnie.

Scroll to Top