Luftföroreningar och dolda vitaminer: Så kan luften påverka vår hälsa

Vi andas in ungefär 9000 liter luft varje dag. Andningen pågår dygnet runt och det är väl känt att förorenad luft kan göra oss sjuka, både på lång och kort sikt. Varje år dör cirka åtta miljoner människor i världen av luftföroreningar, visar siffror från Världshälsoorganisationen WHO.

Dålig luft kopplas till en lång rad olika sjukdomar. Redan efter några timmar eller dagar kan höga halter av luftföroreningar leda till fler sjukhusinläggningar för till exempel akuta astmaattacker och kärlkramp.

Tidningen Hälsa Hälsa

Läs även: Madeleines magbesvär berodde på veteallergi: ”Jag blödde ur tarmen och var helt energilös”

— Luftföroreningar påverkar hjärta, kärl och luftvägar och ökar risken för bland annat hjärtinfarkt och lungcancer. På lång sikt kan de leda till astma och KOL. Nya forskningsresultat talar också för att luftföroreningar kan öka risken för demens och diabetes typ 2, säger Olena Gruzieva, docent i epidemiologi vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.

Så sprids luftföroreningar i kroppen

Luftföroreningar består av en blandning av gaser och partiklar i luften, berättar Olena Gruzieva:

— Vägtrafiken är den största lokala källan till luftföroreningar i tätbebyggda områden i Sverige. Trafiken släpper ut både avgaser och slitage från vägbanor. Andra källor är utsläpp från industri, energiproduktion och uppvärmning av bostäder.

En del fina partiklar kommer också in med luften från kontinenten, särskilti södra Sverige.

De partiklar som är mindre än 10 mikrometer i storlek passerar till lungorna och de som är mindre än 2,5 mikrometer kan ta sig allra längst ner i lungorna och passera över till blodet.

Icakuriren Hälsa

Läs även: Marlene valde bort ultraprocessad mat: ”Har fått ett nytt liv”

— Via blodet kan de sedan spridas till andra organ i kroppen där de kan utlösa negativa hälsoeffekter, säger Olena Gruzieva.

Viktigt med så ren luft som möjligt

I Sverige är luftföroreningarna jämförelsevis låga, om man jämför med länder som Kina och Indien.

— Men vi vet att även våra låga halter påverkar hälsar negativt. Det finns ingen säker tröskelnivå. Därför är det viktigt att sträva efter så låga halter av luftföroreningar som möjligt.

De grupper som är särskilt känsliga för föroreningarna är barn, gravida, äldre människor och personer med underliggande kroniska sjukdomar. 

Skydda dig mot dålig luft

Det går, åtminstone delvis, att skydda sig mot dålig luftkvalitet.

— Man kan undvika att gå ut och att vädra hemma när halterna är som högst. Det finns flera appar som visar halterna i realtid. Om man tränar och springer längs vägar andas man in ännu mer luftföroreningar, då ska man välja att träna när halterna är som lägst.

Hälsa

Läs även: Vätevattnets fördelar: Bättre återhämtning, minskad inflammation och mer energi

Ett annat sätt att skydda sig är att få i sig mycket frukt och grönt med antioxidanter.

— Antioxidantrik kost och B-vitamintillskott kan ge viss skyddande effekt mot luftföroreningars negativa hälsokonsekvenser. Man tror att de hjälper kroppen att ta hand om toxiska ämnen, men det krävs mer forskning för att slå fast sambandet, säger Olena Gruzieva.

Näringsämnen i luften

På senare tid har det också pratats allt mer om ”aeronutrients” — luftburna näringsämnen. Detta efter att två näringsforskare vid universitetet i Newcastle i Australien hittat bevis för att vi kan absorbera näringsämnen från luften vi andas. Det gäller till exempel C- och B12-vitamin, kolin, kalcium, mangan, magnesium och järn, som kan tas upp av nätverk av små blodkärl i näsan, lungorna och bakre delen av halsen.

Men det gäller inte bara näringsämnen, vi kan även ta upp luftburna, goda bakterier som kan hjälpa till och förbättra bakteriefloran i luftvägarna och mag-tarmkanalen, visar studien ”A Breath of Fresh Air: Perspectives on Inhaled Nutrients and Bacteria to Improve Human Health”, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Advances in Nutrition.

Lungorna tar upp större molekyler

Exakt hur stor betydelse de nya rönen har för människan är ännu inte klart men i den bästa av världar kan det visa sig att de faktiskt gynnar vår hälsa.

Enligt forskarna kan lungorna ta upp flera hundra gånger större molekyler än tarmen och de går sedan ut i blodomloppet och hjärnan. Och det går fort: Ämnen som vi inandas, till exempel nikotin och vissa läkemedel, tas upp redan inom några minuter.

Detsamma kan gälla för luftburna vitaminer och mineraler också. Till exempel har forskare i Irland studerat barn som bor vid kustområden med mycket sjögräs som är rikt på jod. Barnen i studien hade betydligt mer jod i urinen och var mindre benägna att ha jodbrist än de som bor i kustområden utan sjögräs. Det tyder på att luftburet jod – särskilt på platser med mycket sjögräs – skulle kunna komplettera den jod vi får i oss via kosten.

Hälsa

Läs även: Forskaren siktar på att bli 100 – avslöjar sin hälsorutin

Vitamin B 12 är ett annat exempel. Redan för 70 år sedan provade man att behandla vitamin B12-brist med inhalator. Behandlingen visade sig både effektiv och säker och forskarna menar att det kanske även går att behandla D-vitaminbrist på samma sätt.

Frågan om vi kan ta upp näringsämnen som vitaminer och mineraler när vi andas, vill Olena Gruzieva låta vara osagt.

— Rent hypotetiskt skulle vi kanske kunna ta upp näring när vi andas men jag har inte sett så mycket forskning om detta än, säger hon.