Barn och föräldrar

Linda är 36 och mamma till nio barn: ”Jag känner inte att jag är färdig med att vara gravid”

Linda och Glenn har nio barn tillsammans. De njuter av all den kärlek som barnaskaran ger upphov till – och för Linda är det inte svårare att ha nio barn än två. Ja, faktiskt känner hon sig inte färdig med att få barn.

Linda njuter av tiden med lille Ravn – och alla hans äldre syskon.
Annons

Allt andas lugn i kvällsljuset, och i soffan kopplar Linda och hennes man, Glenn, av med de minsta barnen på noll och två år. De övriga sju barnen är samlade vid matbordet i det andra vardagsrummet, där de pratar och spelar spel.

Det är dock långt ifrån alla kvällar som är så idylliska.

– Men det är i de här helt stilla stunderna, när vi bara är tillsammans, som jag verkligen kan känna vår sammanhållning. När jag är som allra lyckligast i hjärtat, säger 36-åriga Linda Toft.

Ville nöja sig med ett

Linda och Glenns nio barn är mellan noll och 17 år. Hon arbetar inte, alltså utanför hemmet, och alla 11 lever på hans blygsamma lön och kompletterar med den mat han ”dumpstrar” från lokala stormarknader. 

De tillbringar många timmar tillsammans, eftersom alla barn tas om hand hemma och sedan hemskolas.

– Den största fördelen med att ha många barn är all kärlek som finns här, säger Linda. - Och så är det rätt fantastiskt att se det band de får till varandra; att se de stora ta hand om de små. 

Om jag är längre bort när någon av dem slår sig, går de fram till ett av sina syskon och blir tröstade.

Förr i tiden var det ganska normalt att ha en stor barnaskara. Numera tappar många hakan så fort skaran klättrar över fyra. Det var heller inte direkt planen att Linda skulle bli mamma till nio. 

Varken hon eller Glenn kommer från stora familjer, och efter att Linda födde deras första barn som 19-åring var hon inte ens säker på att hon ville ha fler.

Sju års graviditet

– Inte för att det var överväldigande att bli mamma; jag var bara osäker på om jag kunde älska ett nytt barn lika mycket som det första, säger hon.

Men paret tog chansen. Och det visade sig att det kunde Linda: älska ett nytt barn precis lika mycket. Hittills har det visat sig möjligt nio gånger.

Linda och Glenn har barnen hemma och hemundervisar dem. Den äldste, Ask, är hemifrån på dagarna och går som lärling till mekaniker, så han kunde inte vara med på bilden.

– Jag har haft de lättaste graviditeterna och förlossningarna, annars hade jag nog inte kommit upp i det antalet, ler hon. – Jag älskar att vara gravid och har sammanlagt varit det i sju år av mitt liv. Egentligen också förlossningen. 

Småbarnstiden är mysig, och det är underbart att följa en sådan liten människa hela vägen upp. Det är meningen med mitt liv.

En vanlig vardag får barnen sova tills de vaknar. Och sedan går dagen åt till det som familjen har lust till. Glenn arbetar på ett boende, och vissa dagar har han långa arbetspass, andra gånger är han ledig mitt i veckan. 

Om han är hemma kanske familjen åker ut och plockar svamp, stenar eller sjöborrar eller hittar en ny lekplats.

Slutade skolan

– Vi lever bara livet. Med allt vad det innebär av matlagning, tvätt och små turer ut ur huset, säger Linda. - Jag stressar inte över om jag får hängt upp tvätten samma dag. 

Och om något måste göras har jag lyckligtvis några stora barn som är bra på att hålla bebisen eller hjälpa till i köket.

För Linda känns det lugnt och stressfritt att ha nio ungar, men hon medger att det inte passar människor som bara kan leva om de har kontroll och det alltid är dammsuget.

Hennes egen familjs livsstil har vuxit fram gradvis. Önskan om fler barn kom när barn och familj visade sig vara det som gav Linda och Glenns liv mening. Senare kunde Linda bara känna att hennes första barn inte skulle tas om hand utanför hemmet. 

I början gick de äldsta dock i skolan, men för fem år sedan tog Linda och Glenn dem därifrån eftersom de inte mådde bra.

Universum och Henrik den åttonde

– Jag är glad att vi reagerade, och egentligen borde vi ha gjort det tidigare, för de hann få några själsliga sår, säger Linda.

Ungarna blir i dag undervisade hemma, utan scheman och lärplaner. Så kallad unschooling går nämligen ut på att barn lär sig bäst när något intresserar dem. Genom matlagning, utflykter, naturlig livserfarenhet och fritidsaktiviteter. 

När de får behov av att kunna läsa, uppstår intresset naturligt, är filosofin. Och då måste föräldrarna vara redo att stötta.

- Vår son på 15 år är intresserad av rymden, kemi och fysik. Glenn kan mycket om det, men om Lue ställer en fråga som vi inte kan svara på, hjälper vi honom att hitta kunskap, förklarar Linda och fortsätter:

Vad säger Glenn?

”Det bästa med att ha nio barn är all kärlek. Den tröttnar jag aldrig någonsin på. Den största nackdelen är ekonomin. Jag tar en sak i taget och använder inte mer pengar än vi har. Vi äter billigt och går regelbundet igenom våra försäkringar för att se var vi kan spara.

 Jag köper aldrig kläder till mig själv. Och så handlar vi second hand. Under en månad som september med tre födelsedagar måste jag hålla tungan rätt i mun. 

Det blir mycket jakt på erbjudanden. Vi prioriterar tid med barnen mer än något annat. 

Av samma anledning har vi också mer tid. Det är livskvalitet för mig.”

– Det är ofta barnen som lär oss något. Till exempel är Elva, 13 år, enormt intresserad av renässansen och Henrik VIII, så vi har undersökt om hon skulle kunna vara volontär på ett av de gamla slotten här i närheten.

Linda tror att de allra flesta barn klarar av att hantera en fri skoldag. Något som det förs tillsyn över via friskolelagen och som är helt lagligt.

Samvetet gnager

Medan Linda berättar jollrar två månader gamla Ravn i hennes famn. Allt andas till synes idyll.

– Men som mamma har man alltid dåligt samvete. Det gnager alltid någonstans över att jag kanske inte räcker till överallt. Men på det sätt som vi har ordnat det - där vi är mycket tillsammans - tycker jag inte att det är så stort, säger hon. 

– Och även om man skulle kunna tro att det yrde av gräl mellan barnen, så är det förvånansvärt sällsynt.

Det som oroar mest är framför allt familjens ansträngda ekonomi. Barnen kommer till exempel inte till Gran Canaria varje sommar.

– Det finns saker jag hade kunnat ge dem om de bara var två eller tre, medger Linda. 

– Vi skulle gärna vilja kunna ge samma sak som vi upplever att alla andra kan. För även om vi gör många saker annorlunda, jämför vi oss ändå med andra.

Familjen bor i ett relativt billigt område, så deras hus är på 300 kvadratmeter, och de flesta barnen har eget rum. Glenn åker ut efter att mataffärerna har stängt och hämtar frukt, grönsaker och andra varor ur sopcontainrarna (vilket är helt lagligt). 

Varorna, som de tvättar, är ofta inte fel på, och på det sättet får familjen frukt, grönsaker, chips, saft, godis, tvättpulver, servetter, pennor och foder till familjens djur, som består av en flock höns, två minigrisar, två hundar och en katt.

– Ibland kan vi nästan laga middag till oss allihop bara av sådant vi hittar gratis, säger Linda.

Influensa överallt

När man lever annorlunda har andra ofta åsikter om ens livsstil. De negativa reaktionerna finns dock framför allt på sociala medier, där Lindas Instagramprofil, @mor.til.ni, har 53 000 följare.

– Vi vill gärna visa att det finns ett alternativ till att leva som de flesta gör. Och jag hade ju förväntat mig reaktioner, men det har ibland varit våldsamt, säger hon. 

– Till exempel tycker vissa att vårt hem ser rörigt och smutsigt ut, och att våra barn kommer att hamna på socialbidrag. Men jag bryr mig inte så mycket om vad folk tänker. Vi säger ju inte till andra vad de ska göra; det här har bara visat sig passa oss.

Men självklart är inte allt frid och fröjd. Efter födseln av barn nummer nio blev Linda till exempel inlagd med blodförgiftning, och hela familjen fick influensa när hon kom hem.

Först när Ravn var tre veckor gammal var de på benen igen.

– Det var fruktansvärt. Det är de stunderna när allt bara är skit. Det är hårt att ha ansvaret för en hel flock när en sådan omgång influensa ska gå igenom alla familjemedlemmar. Ren överlevnad, konstaterar hon.

Sex personer i samma säng

Medan många andra småbarnsmammor längtar efter tid för pilates, tjejhelger eller bara en promenad ensam, ser verkligheten annorlunda ut för Linda.

– Jag kan inte komma ihåg om jag någonsin har varit helt ensam under de 17 år jag har varit mamma. Kanske har jag tagit ett par turer med våra två hundar. Men jag har inte det behovet, säger hon. 

– Jag kan gott slappna av och ladda om mitt bland alla de andra. Jag hittar några små, mysiga saker att göra och kopplar av lite, till exempel lyssnar jag på musik medan jag lagar mat.

Och det är till och med avkopplande att ta hand om tvätten.

– Det kan vara en lisa, för det ger precis fem minuters lugn, ler hon.

Även på natten är vuxna och barn tillsammans, några av dem. Glenn sover ensam där uppe, men Linda sover med bebisen och de fyra övriga yngsta barnen. Sängen är en jättelik vägg-till-vägg-modell på över fyra meter.

– Det är naturligt för människor att sova tillsammans och ta hand om varandra. Barnen finner en enorm trygghet i det, säger Linda. - Och när de inte vill längre går de självklart in i sitt eget rum.

Linda har aldrig gråtit när hon har fött sina barn. Men hon kan gråta vid tanken på att de en dag flyttar hemifrån.

– Det är min stora – och säkert orealistiska – framtidsdröm att vi startar ett familjekollektiv. Där alla bor omkring oss i sina egna små hus. Om alla får nio barn blir det en hel del barnbarn, ler hon och säger att hon fortfarande inte vet om hon och Glenn själva ska ha fler.

Den lugna flocken

– Jag känner inte att jag är färdig med att vara gravid. Å andra sidan tror jag aldrig att jag blir det. Vid någon tidpunkt tar det ju slut. 

Men om det ska vara nu, eller om vi ska ta en liten tia till, det vet vi helt enkelt inte, säger hon och fortsätter:

– Jag tycker att det är lättare att ha nio barn än det var att ha två. När jag hade ett och två barn var jag på hela tiden; nu kan jag bättre vara i mina egna tankar, eftersom de väljer varandra i stället för mig ibland. 

Det ger större frihet.

– Vi har en väldigt lugn skara. Många blir överraskade och säger: ”Men oj, är det nio barn här?”

Om Linda & Glenn Toft, 36 och 49 år

  • Hemmaförälder respektive omsorgsassistent på ett boende. 
  • Föräldrar till Ask, Lue, Elva, Nord, Magni, Siggi, Ulver, Vale och Ravn i åldrarna 17 till 0 år, alla pojkar utom Elva som är 13.
  • Följ @mor.til.ni och @far.til.ni på Instagram

Artikeln publicerades först hos Alt.dk som också är en del av Story House Egmont. Artikeln är översatt och redigerad. 

Recept från Hemtrevligt

Inredning

Relationsexperten svarar

Husmorsknep

Hälsa

Läsarresor

Hemma hos