Därför firar vi kanelbullens dag

I Sverige äter vi mer än nio(!) miljoner kanelbullar på Kanelbullens dag.

Vi är ändå bara 10 miljoner i det här landet.

Men vi älskar vår bulle.

– Jag brukar säga att många dagar kommer och går, men Kanelbullens dag består, säger Kaeth Gardestedt.

Det är hon som är ”mamma” till den doftande, snälla och mest omtänksamma av dagar.

Kaeth Gardestedt ligger bakom Kanelbullens dag

Då, för 25 år sedan (1999), gick vi omkring och oroade oss för millennie-viruset. Minns ni olycksprofetiorna? Alla datorer skulle krascha, flygplanen skulle ramla ner från skyn och vi skulle få brist på mat.

Den oroliga hösten skulle Kaeth Gardestedt, som pr-konsult för Hembakningsrådet komma på något sätt att fira rådets 40-årsdag.

Hon föreslog Kanelbullens dag. Den 4 oktober, som just detta år även var FN:s internationella barndag. Bullar och barn. Något positivt mitt i all oro.

Nja, styrelsen förslog prinsesstårtans dag istället. Lite festligare.

Nej, sa Kaeth. Det handlar ju om att baka hemma, hur många bakar prinsesstårtor?

Och så gick hon ut på Malmös gator och frågade människor: ”Om jag säger kanelbulle, vad säger du då?”

Först möttes hon av en lite förvånad tystnad, sedan strömmade minnena fram.

Några mindes doften när farmor bakade, andra att de alltid började äta bullen utifrån och in för det allra gottigaste fanns i mitten, och en del hade ju bakat bullar på dagis.

– Och är det inte så att det är doften av kanel och hembakat som ger hemkänsla och väcker minnen från barn­domen hos alla, säger Kaeth.

LÄS ÄVEN: Vi firar Kanelbullens dag – 5 härliga recept

Inga sociala medier på första Kanelbullens dag

Prinsesstårtan fick kliva åt sidan (men skulle föräras med den småländska högtidsdagen ”Fössta tossdan i mass”, då man ska äta Massipantååta!).

Men 1999 var det Kanelbullen som fick sin dag. Lika mysig som fyllningen som Kaeth kallar ”geggaröra”, en generös blandning av smör, socker och kanel. Så är dagen en mysig blandning av omtanke, vänlighet och helt enkel anspråkslös glädje.

För 25 år sedan fanns inga sociala medier men Kaeth ringde, skickade ut pressreleaser, pratade med alla hon kände (och det var många!) och när hon åkte buss tog hon ofta med sig en påse nybakta kanelbullar och delade ut till medpassagerarna.

Så kom då dagen K, som i Kanelbulle. Måndagen den 4 oktober 1999 väcktes ­Kaeth av telefonen. Klockan var kvart över midnatt. En reporter från en lokal radiostation frågade ”Har du bakat några kanelbullar i dag?”

Sömndrucken men nöjd svarade Kaeth ”Nej, men jag bakade i går kväll så det doftar kanel i hela mitt hus.”

Sedan fortsatte reportrar att ringa hela morgonen och ­i morgon-tv hade redaktionerna dukat upp bullar. Bagare runt om i Sverige fick sätta nya degar, alla kanelbullar sålde slut. Och hela landet doftade av nybakat.

Kanelbullens dag i almanackan sen 2004

Men jippot blev mer än ett jippo. Efter fem år kom Kanelbullens dag in i almanackan.

– Jag tänkte ju att vi ska göra någonting som är som ett fyrverkeri, men ett fyrverkeri som håller. Inte något som bara glimmar till och försvinner igen.

25 år senare fylls Sverige av ett fyrverkeri av omtanke och kaneldoft.

Det Kaeth önskade redan från början har ännu inte slagit in: Att en slant av varje såld köpebulle skulle gå till något välgörande ändamål för barn.

– Tänk, en krona per bulle skulle bli flera miljoner direkt som kunde skänkas till olika ändamål varje år.

Men man måste säga att hennes andra önskan har slagit in.

För att citera Kaeths barnbok ”Kalle Bagare får en idé”: ”Alla vill fira den här goda dagen, en dag som handlar om värme, goda dofter och omtanke”.

Glad Kanelbulledag, Kaeth och alla!