”Ge mig en kvart om dagen” – de populära språkapparna vet hur de ska locka dem som är sugna på att lära sig ett nytt språk. Utbudet av appar som utgår från svenska är inte stort, men mängden språk är ändå imponerande och det går att hitta gratisvarianter.
– En fördel med apparna är ju att ingen flinar åt en när man gör misstag, säger ekonomen Hans Kilsved, 69, som bor i Spånga och övar på franskan med apparna Duolingo och Babbel:
– Apparna är neutrala, man får sin feedback och så övar man igen och igen. Jag tycker att de är riktigt prisvärda.
Språkappar är bra på att lära ut ord
Det som en språkapp är bäst på är att lära ut enstaka ord, glosor, och att få hjälp med att sätta ihop okomplicerade meningar. Dessutom ger de en lätt tillfredsställelse av att man använder sin tid med mobilen till något nyttigt, som på väg till och från jobbet.
– Jag ska åka till Japan för att fira att jag är klar med min läkarutbildning, säger Simon Ekborn, 26, i Skövde. Mitt första steg är att lära mig de 1 500 vanligaste orden i japanska. Jag sitter med appen, nöter och memorerar och sen ska jag successivt träna på att prata.
Språkapparna är måna om att berätta att de utgår från forskning och hur smidig pedagogiken är. Att på kort tid kunna ”konversera med självförtroende” låter lättsamt och något för den lite lata – men stämmer det verkligen att språkinlärning inte kräver så mycket?
LÄS ÄVEN: 25 år sedan Sverige erkände fem nationella minoritetsspråk – guide som ger dig koll
Hjärnan måste anstränga sig för att lära sig
– Dumheter, det finns inga mirakelkurer, säger Aina Bigestans, filosofie doktor i utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
Generellt sett anses apparna vara allra bäst på att repetitivt banka in språkkunskaper.
– Ja, de är ganska bra på att automatisera, alltså att man inte ska behöva tänka efter. Men för att verkligen lära sig något nytt måste hjärnan anstränga sig, säger Aina Bigestans, som inte tror på löften om att det går att bli bra på ett språk på tre veckor utan hårt arbete.
Apparnas metoder handlar ofta också om att tävla mot och att interagera med andra.
– De jobbar mycket med att motivera folk genom gamification, säger Julia Prentice, professor i flerspråkighet vid Göteborgs universitet och fortsätter:
– Man tävlar mot andra och får belöningar och små framgångar firas. Det är samma beroendeframkallande effekter som i andra typer av spel och sociala medier. Risken är att man mer ägnar sig åt tävlandet och viljan att vinna och mindre åt att tänka på att verkligen förbättra sina kunskaper.
Språkappar funkar bäst som komplement
Mest effektivt är att komplettera språkapparna med annan undervisning.
– Jag lär mig många meningar med appen, men jag rekommenderar att då och då kombinera med något annat, till exempel en privatlärare, säger baristan Liv Lundin, 25, i Stockholm, som tränar franska med Duolingo.
Eftersom språk i grunden handlar om att kommunicera räcker det inte i långa loppet med att bara plugga på egen hand med sin mobiltelefon. Det krävs mer för att verkligen lära sig ett språk:
– Apparna ger inte helheten, säger Karin Hallberg, utsedd av Sydsvenska Handelskammaren till ”Sveriges bästa lärare 2025”, och som undervisar högstadieelever i Bollnäs i engelska, svenska och franska.
– Grammatik, uttal och att träna på hörförståelse är viktigt. Bäst är att inte ha förväntningar på sig själv att det ska bli perfekt när man lär sig ett språk, det finns ett värde i att vara tillräckligt bra och göra sig förstådd, assez bien. Och man lär sig så mycket mer om man gör det tillsammans.
LÄS ÄVEN: Språket förändras — här är orden som sjunger på sista versen
Studiecirkel bättre
Ingenjören Anders Hoff, 69, i Hägersten, har testat appen Babbel men föredrar att träna sin italienska med en grupp trevliga entusiaster:
– För mig är apparna visserligen bra för att få in vokabulären, men jag får ingen känsla för själva språket och melodin. Min studiecirkel är mycket bättre – den är helt enkelt skitkul!
Frågan är också vad man vill lära sig, vad det är man behöver kunna på det nya språket. Apparnas exempelmeningar kan vara rätt udda, för att inte säga knasiga. Julia Prentice nämner två lite extra konstiga:
– ”Sitter din fru på en älg? och ”Björnen tycker om vegetarianen”. Det är ju väldigt användbart, kommenterar hon ironiskt.
Språkappar räcker inte
Med andra ord får man uppskatta apparna för den träning de kan ge, men inse att de inte är den enda vägen mot att lära sig ett nytt språk. Ett tips är att tänka efter innan man sätter i gång:
– Jag skulle börja med att fundera på varför jag vill lära mig det här språket och vad det är jag vill kunna göra, säger Aina Bigestans.
LÄS ÄVEN: Djur i språket: Fy katten, vilken mallgroda till glad lax!
Dessutom är det onödigt att stressa. Julia Prentice tror inte att det finns en åldersgräns för att lära sig ett nytt språk, det är värt att försöka hela livet ut:
– Det blir svårare, precis som med inlärningen av andra färdigheter och det varierar mellan individer. Men ger man sig fasiken på det kan man absolut lära sig någonting hur gammal man än är.
Mest läst Just nu
-
Jag gjorde slut – nu vill mitt ex ha tillbaka pengarna han spenderade
-
Så går det till när Benny möter Andra sidan: ”Det är ljusfolket som kommer”
-
Cecilie köpte tillbaka morföräldrarnas 70-talshus: "Det var väldigt speciellt"
-
Søstrene Grene släpper ny möbelkollektion – spana in bilderna!
-
Därför känns ditt sovrum aldrig riktigt mysigt – 5 misstag