Svenska mattraditioner: Typiskt svenskt – trodde du ja!

Mat väcker minnen. Vi förknippar prinsesstårtor med barndomens födelsedagar och konfirmeringskaffe, skinka med jularna. Om jag äter skorpor till mitt frukostte tänker jag alltid på min morfar, borta sen decennier. Och Marcel Prousts erinran av en Madeleinekaka blev början till hans sju delar långa mastodontroman ”På spaning ­efter den tid som flytt”.

Men sommarens festmat är ändå särskilt nostalgiskt laddad, helt i särklass, i alla fall i vårt land. Kräftorna, sillen och nubben framkallar kollektiva minnen. Svenska minnen av svunna tider. För finns det något svenskare än just kräftor, sill och nubbe?

Importerat och försvenskat

Tja. Eller jo, det gör det ­absolut. Vi vill gärna se mat som köttbullar eller surströmming som unikt svensk. Men mycket är importerat (ryskt brännvin är inte helt okänt, på Island äts surhaj) och har försvenskats med tiden. Det blir som en sorts gastronomisk visklek, där land efter land sätter sin prägel på ett antal basrätter.

Så häng med på ett historiskt varv kring sommarens smörgåsbord – inte riktigt jorden runt på åtta rätter, men nästan! För säkerhets skull betygsätter vi dem från ett till fem (där ett är lägst) efter hur ”unikt svenska” de är.

Sill

Den åts sill på våra breddgraden långt innan Sverige existerade: sillfiske avbildas på hällristningar från bronsåldern.

Sillen var rikligt förekommande och kunde lätt saltas eller torkas för senare bruk. Under medeltiden var den livsviktig föda, något som vanligt folk åt i stort dagligen inte bara i Sverige utan runt hela Bottenviken, i Baltikum och Tyskland.

Svenska öden & äventyr Svenska öden & äventyr

Läs även: Sillens paradis finns på Tjörn

I tidiga kokböcker hamnade sillrecepten under rubriken ”Mat för tarflige hushål”, fattigmat. När sillen till slut ändå hamnade på borgerskapens middagsbord i slutet av 1700-talet så var det efter en smart rebranding. Glöm simpel salt sill, nu var tjusigt kryddade inläggningar på modet. Och är så än idag.

Hur svenskt är det med sill? 

3 av 5 Långt ifrån unik för Sverige, men onekligen betydelsefull.

Nubbe

Destillerad alkohol är en arabisk uppfinning från tidig medeltid. Användes först utvärtes. År 1467 fick en mäster Berend i Stockholm som första svensk tillstånd att tillverka brännvin, men då som ingrediens i krut.

Att dricka nubbe till maten är, som man kanske kan tänka sig, från början en rysk sedvänja. Som svenskarna i och för sig tog till sig med sådan frenesi att det dracks i genomsnitt 47 liter starksprit per man år 1827, sju gånger mer än idag, då vi ändå – jämförelsevis – spolar kröken.

Hur svensk är nubben?

1 av 5

Kräftor

Kräftor skulle ingen genomsnittlig svensk drömma om att ta i sin mun för några hundra år sen. Bibeln dömde ut kräftor och andra skaldjur som ”oren”, ”avskyvärd” mat. Ändå var kräftor en stapelvara i medeltida tyska kloster, för under fastan fick man bara äta fisk och munkarna betraktade helt inkorrekt kräftan som en sån.

Vid Gustav Vasas hov skötte tyska kockar mathållningen, och de introducerade kräftor som människoföda i Sverige. En tidig svensk kräftodling drogs igång i slottet Tre kronors vallgrav. Men det dröjde många hundra år innan kräftätandet spred sig utanför adelsfamiljernas och borgarklassens led.

Själva kräftskivan med pappershattar är en helsvensk, rätt ung tradition. Ordet finns belagt bara sen 1931, motbokstiden. Men kräftmiddagar utomhus förekom redan tidigare, en följd av nationalromantik och frisksportande. Efter kräftfisket skulle också ätandet ske under bar himmel!

Hur svenskt är det med kräftor?

4 av 5 Tysk import, men partyt är svenskt.

Surströmming

År 1544 förekommer ordet surströmming för första gången i skriven text. Tidpunkten är ingen slump: på 1500-talet gjorde kung Gustav Vasas krigande salt till en bristvara, och snålt saltad fisk börjar fermentera, alltså jäsa. Presto, mustig surströmming! Under stormaktstiden blev surströmmingen, med sin långa hållbarhet och rikliga näringsinnehåll, den klassiska militärmaten i krigarnationen Sverige. Tillsammans med ärtsoppa, då även ärtor är lätta att frakta långa vägar.

Hur svensk är suströmmingen?

3 av 5 Utländsk fermenterad fisk, som isländsk surhaj och norsk rakfisk, förekommer. Men bara försök att få en icke-svensk, eller för den delen icke-norlänning, att ens smaka på surströmming! Onekligen en lokal delikatess.

Köttbullar

Köttfärs formade till bullar, bollar eller frikadeller har en lång historia. En variant förekommer i den romerska receptsamlingen ”De re coquinaria” (”Matlagsningskonsten”) redan på 300-talet. Men hur är det med de svenska? Det har hävdats att Karl XII tog inte bara köttbullar utan även kåldolmar till Sverige efter en vistelse i osmanska riket, nuvarande Turkiet, 1709 – 1713, men frikadeller förekommer i svenska källor redan tidigare. Ordet ”köttbullar” introducerades 1775 av Cajsa Warg. Det numera nödvändiga tillbehöret lingsonsylt kom på modet på 1800-talet och lanseras numera över hela världen på IKEA-varuhus. Idag är nog italienska köttbullar i tomatsås de enda som kan tävla med de svenska i internationell popularitet.

Hur svenskt är det med köttbullar?
2 av 5

Smörgåsbord

Det generösa smörgåsbordet utvecklades ur 1700-talets blygsammare ”brännvinsbord”. Brännvinsbordet var dukat med lite salt sill och, viktigare, en pava starksprit. Inför större middagar stärkte sig herrarna med ett glas eller snarare ett och ett halvt inför måltiden: här ifrån kommer uttrycken ”en hela” och ”en halva”, med sillstjärt till. Fruarna fick av allt att döma klara sig utan.

Icakuriren Kultur

Läs även: Kafferepet – ett levande kulturarv med sju sorters kakor

Senare, i slutet av 1800-talet, blommade industrialismen: norra Sveriges gruvor och skogar bidrog med kapital som strömmade söderut. Nu uppfanns det överdådiga, nästan skrytsamma smörgåsbordet som vi känner det idag. I en folkligare variant lanserades smörgåsbordet på de nybyggda järnvägsstationernas restauranger, smårätter är ju idealiska att slänga i sig mellan två avgångar.

Hur svenskt är smörgåsbordet?

5 av 5 Full pott! Detta är mer än en simpel buffé: det unika ordet ”smorgasbord” har exporterats till exempelvis engelskan.

Kroppkakor och pitepalt

Långt ifrån sommarmat, det medges, men onekligen älskad svensk husmanskost. Och samtidigt inhemska varianter av världens kanske mest spridda matidé: dumplingen! En rätt där deg, ofta på mjöl eller potatis, kletas kring en fyllning och kokas, steks, friteras eller värms upp på annat sätt. Polska piroger, italiensk ravioli, österrikisk knödel, judisk kreplach, japansk gyoza och många, många fler. Alla goda.

Hur svenska?

1 av 5 Inte särskilt. Men utsökta. Tycker vi som gillar tung, kolhydratstinn mat!