• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Kokosolja - uselt för hälsan

    Kokosolja har blivit favoritfett för många hälsointresserade svenskar. Den tillskrivs alla möjliga goda egenskaper, men tyvärr – kokosfett är fortfarande ett av bottenalternativen för hälsan.

    Kokosolja - uselt för hälsan
    Kokosnötens fett är god i maten, men används också för kroppsvård. Vem minns inte kokosdoften som låg tung över 70-talets badstränder?

    I hälsobloggar och på många tidningars hälsosidor hyllas kokosfett eller kokosolja som "superfood". I långa listor beskrivs fördelarna för allt från hjärthälsa till vikthållning. Dessutom kan kokosolja, precis som andra oljor, mjuka upp torr hud, göra frissigt hår blankt och användas som massageolja. De silverfärgade paketen med kokosfett som man använder till ischoklad har numera fått sällskap i livsmedelsbutikerna av burkar med betydligt dyrare, ekologisk, kallpressad kokosolja. Och allt oftare syns kokosolja i hälsomedvetna recept som i smoothies eller rawfoodbars.
    – Kokosfett är något bättre än smör men det är inte alls bra, säger Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention (förebyggande vård mot hjärt- och kärlsjukdomar) vid Karolinska Institutet i Stockholm.
    – Tyvärr finns det myter och även direkta lögner som gör att kokosoljan har fått ett uppsving. Pendeln svänger så kraftigt i Sverige och budskap sprids blixtsnabbt, vare sig de är vetenskapliga eller inte.

    Läs mer: Så kan du bli sockerfri på 3 veckor

    Passar i vegotrenden

    Vi svenskar är väldigt snabba när det gäller att ta till oss nya hälsotrender, och idéer sprider sig snabbt via sociala medier. Ett skäl till att kokosolja lyfts fram just nu kan vara att allt fler söker vegetariska alternativ och vill byta ut smör mot annat fett.
    Olivolja och rapsolja känns inte längre nytt och trendigt. Kokosfett däremot, passar bra in i trenden med rawfood och exotiska råvaror. Kokosoljan, särskilt då den kallpressade, framstår som ett "naturligt" fett jämfört med industritillverkade margariner. Tillsatsfritt ligger helt rätt i tiden.
    Eftersom kokosfett liksom smör är fast i rumstemperatur, har det liknande matlagningsegenskaper som smör. Kakor blir krispiga och pajskalen frasiga och kokosfett är därför ett välkommet alternativ för veganer eller mjölkallergiker som inte kan äta smör.
    Kokosoljan tål också att hettas upp utan att påverkas och går bra att fritera i, eller ge en fin stekyta till exempel till pannkakor där smaken av kokos blir extra krydda.

    Mest mättat fett

    Men kokosfettet består av ungefär 90 procent mättat fett, just den typen av fett som vi bör äta mindre av enligt vetenskapliga rekommendationer. Mättade fetter ökar risken för sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdom, demenssjukdomar och diabetes.
    Det mättade fettet i kokosoljan består till största delen av palmitinsyra, laurinsyra och myristinsyra. Alla tre påverkar celler och muskler negativt. Palmitinsyra har bland annat negativ påverkan på hjärnan och insulinregleringen och är inflammationsframkallande.
    Laurinsyran i kokosoljan kan visserligen öka det goda kolesterolet i blodet, liksom andra mättade fetter, men kokosolja i sin helhet ökar det onda kolesterolet ännu mer.
    – Vi äter ju inte de enstaka ämnena i kokosoljan utan hela sammansättningen. De här fettsyrorna har negativ påverkan på kroppen, säger Mai-Lis Hellénius. Det finns artiklar på nätet som påstår att kokosolja minskar risken för alzheimer och diabetes, när det i själva verket är precis tvärtom. Det är ganska skrämmande.
    Mättat fett spelar större negativ roll för för hjärt-kärlsjukdom, alzheimer och diabetes än vi trodde för 10–20 år sedan, säger hon.
    Enligt Mai-Lis Hellénius har alla de senaste årens stora studier och forskningsgenomgångar kommit fram till att vi bör byta ut det mättade fettet mot omättat och fleromättat fett.
    – Vi svenskar äter väldigt mycket mejeriprodukter så vi får redan i oss för mycket mättat fett, säger Maj-Lis Hellénius. Risken är att de mättade fetterna tränger ut de nyttiga fettsyrorna som vår kropp behöver.
    Essentiella (livsviktiga) fettsyror finns till exempel i rapsolja, olivolja och i fisk. Men inte i kokosfettet.

    Många frågor om kokosolja

    Mai-Lis Hellénius är också överläkare på Livsstilskliniken på Karolinska sjukhuset och under det senaste året har hon hållit en mycket välbesökt utbildning runt om i landet för sjukvårdspersonal om fetter och hur de påverkar hälsan.
    – Kokosolja är det vi får överlägset mest frågor om i dag.
    Vad svarar du då på frågan om kokosfett är nyttigt?
    – Nej. Man kan inte utifrån den forskning som finns påstå att det är ett nyttigt fett. Men det beror ju på vad man jämför med. Palmolja är inte alls nyttigt och smör är också ett av våra mest onyttiga livsmedel, eftersom det innehåller mycket mättat fett och transfett. Kokosolja innehåller visserligen mer mättat fett än smör (90 procent mot 50 procent i smör) men med en något mindre skadlig sammansättning.
    Men den som till exempel är vegan och alltså inte äter några mejeriprodukter får inte i sig så mycket mättat fett den vägen. Däremot får veganer ofta i sig bra fett från nötter och olja. I ett sådant fall tycker Mai-Lis Hellénius att matlagning med kokosolja kan rymmas i en bra kost.

     

    Läs också: Het debatt om kokosfettet >>

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!