Inne att vara finne – lyckliga och heta

Skolvärldens PISA-undersökningar, som började droppa in för ett drygt decennium sedan, var en fingervisning. Medan Sverige föll fritt i den globala kunskapsmätningen, låg Finland stabilt i toppen. Sedan kom rapporterna om att både den finska polisen och sjukvården var bättre än vår. Självklart navigerade Finland också fint genom pandemin. Fyllda beredskapslager och låga dödstal. Finland verkar helt enkelt vara ett ytterst välfungerande samhälle.

Ovanpå allt är finländarna tydligen lyckliga. Vid det här laget har det blivit en vårtradition att ­Finland ska utses till världens lyckligaste land. Det är FN:s World Happiness Report som samman­ställer statistiken. Bastu, sisu, närheten till naturen och en jordnära livsstil nämns som några av orsakerna till den finska lyckan.

Därför är människor i Finland lyckliga

Men lycka handlar också om förväntningar, konstaterar Lina Puranen, filmare, kulturproducent och andra generationens sverigefinne.

– I Sverige är inställningen: ”Vi ska till stugan i helgen, det ska bli så himla härligt”. För en finländare är det mer: ”Nu är det helg och vi ska till stugan”. Ingången är mycket mer krass. We ­expect nothing, allt får bli som det blir. Med svenskarnas inställning riskerar man att bli besviken, med finländarnas ingång kan det bara bli bättre.

Lina Puranen har arbetat med flera uppmärksammade tv-produktioner, bland annat när programledaren Hasse Aro söker sina rötter. Just nu är hon aktuell med dokumentärfilmen ”Författaren som hatade svenskan – en film om Antti Jalava” som finns på SVT Play. Dessutom är hon en av personerna bakom ­hajpade klubben ”Finskt ­Disco” som lockar folk från 20 till 85, och där artisterna självklart sjunger på finska – och inte ängsligt har svängt över till engelska.

– De struntar i om det slår utomlands. De har alltid sjungit på finska och det ­tänker de fortsätta med. Det är lite typiskt att när Sverige för första gången på flera år skickar ett bidrag på svenska till Eurovision, så är det tre finländare som sjunger.

”Finländaren är rätt jordad och grundad”

Kanske hänger det nyväckta intresset för Finland ihop med att finländare uppfattas som mer äkta och genuina, och att vi behöver mer av den varan i dessa tider, funderar Lina Puranen.

– Finländaren är rätt jordad och grundad. Det är fler finländare än svenskar som tvättar sina mattor i en sjö så att säga. I Finland plockar folk sju hinkar med blåbär för att ha över vintern – inte bara en kopp för att baka ­blåbärspaj. Människor i Finland är mer förankrade i naturen jämfört med svenskar.

Med det sagt är det egent­ligen inte så konstigt att ­Finland får mycket fokus i Sverige, tycker hon.

– En stor del av Sveriges befolkning har finska rötter. Att kända profiler som ­Hasse Aro, Markus Krunegård och Miriam Bryant lyft sitt finska arv i musik och tv-serier har säkert påverkat bilden. ­Markoolios och mamma ­Irmas tv-serie har också haft stor betydelse. Många finländare känner en Irma – en ärlig och härlig person som alltid säger vad hon tycker. Att KAJ gick och vann Melodi­festivalen är väl kulmen på det du kallar en trend.

Visst är det kul med ­kändisar som hyllar ­Finland, tycker Lina. Men hon vill också lyfta alla ”vanliga” människor som under många decennier har kämpat för ­finländarnas rättigheter i Sverige.

– De har jobbat ideellt i det dolda – typ drivit karaokekvällar och ordnat finska barnaktiviteter i Hallstahammar – och kommer aldrig att få pris eller headlines. Men vi skördar frukten av ­deras arbete nu.

Sverigefinnar utsatta för rasism

För bilden av hippa Finland blir lite skev om man inte minns historien, påminner Lina Puranen. På sextio- och sjuttiotalen flyttade hundratusentals finländare till Sverige i det som skulle bli landets största arbetskraft­invandring. Många sverigefinnar har vittnat om en uppväxt präglad av utsatthet och fördomar. Då var det definitivt inte inne att vara finne.

– Många har blivit utsatta för rasism och det finns en revanschlusta. Vi har växt upp med att höra att finnar är fula och finska språket fult. Intresset för Finland har kommit och gått genom åren, och ibland är det svårt att hänga med. På senare tid har det pratats mycket om den finska bastun. Grejen är att det har funnits asmycket bastuar också här i Sverige. I varje svensk förort såg Sverige­finnarna till att bygga en bastu intill den gemensamma tvättstugan. Men sen togs de plötsligt bort.

Håller bilden av grannlandet i öst på att förändras? I alla fall har Finland också gjort avtryck i världspolitiken. När analysföretaget EU Matrix offentliggjorde sin senaste lista över de mest ­inflytelserika EU-parlamentarikerna fanns inte en enda svensk med på topp hundra. Finland hade däremot fem kandidater, trots att landet har färre EU-parlamentariker än Sverige. Landet är EU:s fjärde starkaste när man ser till inflytande i proportion till sin storlek.

Och den finske presidenten Alexander Stubb anses vara en spelare i världsklass – både i politiken och golf. Nyligen såg han till att få en hel golfrunda med president Trump. Att han har ett förflutet i det finska golflandslaget hjälpte säkert till. Dessutom talar han fläckfri engelska. Han har bott utomlands i tjugo år, disputerat vid London School of Economics och är en erkänt skicklig talare.

Finland bättre på jämställdhet

Finland har också presterat bättre än Sverige på jämställdhetsområdet. Förra statsministern Sanna Marin väckte uppmärksamhet över hela världen då hon valdes, och därmed blev planetens yngsta statsminister. Hela fem partier i den dåvarande koalitionsregeringen leddes för övrigt av kvinnor – varav fyra inte hade fyllt 35. Några år senare spreds en video på Sanna Marin där hon festar och dansar med vänner. Förstå­sigpåarna menade att det var slutet för Sanna Marin, men det slutade med att klippet blev viralt och kändisar över hela världen – däribland Hillary Clinton – började dansa som Sanna Marin.

Finlands hantering av ­Natoprocessen har också väckt avund i Sverige. Finland knallade smidigt över Natogränsen. Kvar på perrongen stod Tomas Billström. Sverige och Finland – så lika, men ändå så olika.

Lina Puranen skrattar lite åt själva vinkeln i den här artikeln.

– Det är typiskt svenskt att kalla något för trend – och dessutom skriva en artikel om det. Svenskar fullkomligt älskar att säga att saker är trendiga. Jag minns när surdeg blev populärt, då startades surdegshotell, där man kunde få sin deg matad av professionella bagare när man åkte på semester. Det skulle aldrig ske i Finland.