Teskedsgumman blev störst på jul-tv

Ingen så liten har varit så stor. Teskedsgumman är efter 55 år fortfarande vår mest populära julkalender. Men för en närstående pojke vid namn Matti blev framgången mest en plåga.

Artikeln publicerades först i tidningen Svenska Öden och Äventyr.

I Mosebacke monarki började nyhetsuppläsaren Olle Palin plötsligt svälla upp och fylla hela TV-rutan. 

Sedan skrek han:

”Göta Petter, vad man blir stor av T-sprit!”

Ett skämt som hela Sverige förstod. Eftersom ingen just då, anno 1967, var populärare än Teskedsgumman.

Ja, kanske komiken skulle ha funkat även idag?

”Göta Petter, nu blir jag liten som en tesked” är idag en replik som de flesta kan mumla i sömnen. 

Norska författaren Alf Prøysen skrev Teskedsgumman

För Teskedsgumman må ha varit en av de minsta TV-profilerna i historien (i alla fall när förtrollningen slog till). Men än idag, 55 år senare, är hon snarast en folkhemslegend.

Bakom stod den norske författaren Alf Prøysen, som egentligen hette Olafsen men tagit ett nytt efternamn efter sin släktgård. 1948 hade han debuterat som visdiktare och blev allmänt känd i Sverige genom sin version av den gamla folkvisan Lilla vackra Anna

Prøysen var nära vän med svensken Ulf Peder Olrog, som översatte hans visor och böcker. Och vice versa. Paret hade kommit överens om att det var okej att förlägga den andres handling till fritt valt land, Norge eller Sverige. Exempelvis döpte Prøysen om Olrogs hitlåt Samling vid pumpen till Næsning på Hamarmart’n och Köp en tulpan (annars får’u en snyting) till Kjøp en fiol (ellers fårru en blåveis).

1957 skrev Prøysen en barnbok som han döpte till Teskjekjerringa. Den översattes direkt men blev riktigt stor i Sverige först i och med
julkalendern.

I hemlandet noterades gärna att Prøysen sjöng och högläste på den ovanliga dialekt som kallades hedmarksmål. Men lika självklart blev det omsider att den pyttelilla gumman i Sverige kom att förknippas mest västgötska. 

Två luckor saknades

Eftersom första advent 1967 inföll den 3 december fick årets TV-kalender också starta denna dag. Det innebär att Teskeds-gumman bara bestod av 22 avsnitt, inte 24. Problem uppstod därför när serien gick i repris 1976. Det löstes med att de första två avsnitten var vanliga sagor, medan den fysiska kalendern ritades om av illustratören Björn Berg.

Birgitta Anderssons genombrott innan Teskedsgumman

Något som förstås var huvudrollsinnehavaren Birgitta Anderssons förtjänst.

Hon föddes 1933 i Mariestad och växte upp i den pyttelilla orten Halvfara – högst passande för en figur som inte var större än en tesked. Ulla Birgitta Helena Andersson, som hon döptes till, var dotter till byns bensinmacksföreståndare Karl Andersson och hans hustru Viola. Fast egentligen hette den biologiske fadern Erik Johan Sjöö och var handlare i Björsäter, fyra mil åt nordost.

27 år gammal hade Birgitta Andersson fått sitt stora genombrott i Hagges ruinspel med numren Sveriges vackraste röst och Sverigebruden. Snart var hon engagerad av såväl Karl Gerhard som Hasseåtage och Povel Ramel.

Och ändå …

Ja, än idag är det nog rollen som Teskedsgumman som denna begåvade komedienn mest förknippas med. 

1967 års julkalender vinner fortfarande de flesta omröstningar om tidernas bästa lucköppnare. Här fanns såväl ett lysande manus som en alldeles utsökt dynamik mellan Teskedsgumman och hennes tafatte men snälle make. Han spelades som säkert bekant av Carl-Gustaf Lindstedt och kallades aldrig något annat än ”gubben”.

Jobbigt för Birgitta Anderssons son

Privat var ”Teskedsgumman” på den tiden gift med den norske dramatikern Anders Bye, som hon fick sonen Matti med.

När Expressen många år efteråt bad Birgitta Andersson berätta om populariteten kring Teskedsgumman suckade hon och sa bara kort:

– Det var jobbigt för min son när han växte upp.  

Teskedsgumman coachade skidåkare i uppföljare

Minns du när Teskedsgumman åkte Vasaloppet? Det skedde 1973 i TV-serien Teskedsgumman och gubben – en idag relativt bortglömd uppföljare till 1967 års utomordentligt populära julkalender.

Under ledning av regissören Ernst Günther drog ett inspelningsteam till Dalarna första helgen i mars. Sedan filmades hur gumman mitt under pågående tävling springer omkring bland åkarna och försöker få fatt i sin gubbe som glömt sin toppluva.

Historiens själva poäng är att gubben i själva verket sitter hemma och äter sockerkaka, eftersom råttor ätit upp hans bindningar. Istället råkar luvan – som nu innehåller den hastigt förminskade gumman – plockas upp av den japanske åkaren Taro, spelad av en viss Takashi Matsuhashi. 

Tack vare Teskedsgummans ivriga coachning lyckas Taro till slut vinna hela tävlingen. Den 77-årige Sven Jerring hade hyrts in för detta fiktiva lopp och skötte med bravur refererandet av den fejkade målgången:  

– Sensation, sensation, en japan vinner loppet! Men jag, stackare, jag som måste segerintervjua denne Taro. Jag kan ju bara ett enda japanskt ord och det är ”bansai”, som betyder ’hurra’. Så jag får använda det så gott jag kan och utropa: ”Bansai, Taro!” 

Se Teskedsgumman på SVT

Gumman som blev liten som en tesked finns att se i SVT:s arkiv, oppetarkiv.se

Artikeln publicerades först i tidningen Svenska Öden och Äventyr.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top