Efva Attling om kärleken till Eva och vännerna som dog av missbruk: ”Vi hade lovat, aldrig en nål i armen”

För Efva Attling är sommaren djupt förbunden med påtande i jorden. I trädgården i Stockholms skärgård prunkar hennes lavendelfärgade favoritros Blue Moon som är så växtkraftig att den sommartid växer om Efvas 180 centimeter långa fru Eva Dahlgren.

– Från början köpte jag rosen till Eva i en liten kruka när hon fyllde 40. Det är en underbar blomma som jag är väldigt mån om. Senast i går var jag ute och klippte lite på den, förklarar hon när vi träffas på hennes smyckesföretags huvudkontor på Södermalm.

Blommor tema i Efva Attlings smycken

Blommor har under många år också varit ett återkommande tema i Efvas smyckedesign. Nu har hon för första gången tagit klivet att göra en helt växtinspirerad kollektion. För att få detaljerna rätt vände hon sig till trädgårdsmästaren Victoria Skoglund som driver egen handelsträdgård.

– Jag hade träffat Victoria ytligt några gånger genom min exman Niklas Strömstedts fru Jenny som hon har en podd och skriver böcker tillsammans med. När jag frågade henne om hon ville göra en smyckeskollektion med mig blev Victoria så glad att hon började gråta.

I Efvas örsnibbar dinglar ett iögonfallande smakprov ur kollektionen – en guldpläterad återgivning av julrosen, eller om man så vill helleborus som är blommans latinska namn. Kanske är det symtomatiskt att Efva har valt att omge sig med blommor såväl privat som konstnärligt, hon som växte upp bland betongen i Stockholmsförorten Högdalen. I en lägenhet på 58 kvadratmeter trängdes hela familjen Attling; pappa Lasse som arbetade som konditor, mamma Bojan som var hemmafru och parets fem döttrar Efva, Susanne, Lena, Louise och Agneta. Men trots att hushållet var kvinnodominerat till antalet understryker Efva att det rådde patriarkalt välde inom hemmets fyra väggar.

– Det var pappa som bestämde allt. Om han fått vetskap om allt ofog jag hade för mig hade han nog låst in mig. Men mamma litade på mig och berättade ingenting för pappa.

Fastnade aldrig i missbruk

Den nyfikna Efva experimenterade friskt med allehanda droger men fastnade aldrig i missbruk. Det gjorde däremot många omkring henne.

– Jag och min bästa kompis Ia hade lovat varandra att vi aldrig skulle sätta en nål i armen, men när Ia träffade en kille som var missbrukare frångick hon det löftet. Hon blev bara 35 år. Och min första förälskelse Ronny som bodde i porten bredvid blev bara 18 år, i likhet med ett tvillingpar i min klass. Allihop dog de av överdoser. Det är jättehemskt.

Att Efvas liv inte slutade i samma tragedi tackar hon sin starka självbevarelsedrift för.

– Jag ville hela tiden framåt och någon annanstans.

Som ett jämställdhetsexperiment fick tjejerna i Efvas femteklass trä- och metallslöjd på schemat medan killarna fick syslöjd. Redan då stod det klart att den motståndsdrivna Efva och den trotsiga metallen som kräver enträget bankande för att låta sig tämjas var en oslagbar konstellation. Genom en vän till pappan fick Efva som 16-åring en lärlingsplats hos den framstående silversmeden Bengt Liljedahl. Parallellt jobbade hon som gogodansare på Gröna Lund. I utevimlet stötte hon ihop med en kille vars bror var modefotograf. Efva blev upptäckt och klev på bussen till Paris där hon började jobba som modell.

Ett alltför stort intag av flamberade bananer med viktuppgång som följd satte ganska snart krokben för modellandet. Efva tog tåget tillbaka till Stockholm, bantade ner sig och startade om karriären. Hon blev kontrakterad av den legendariska modellmamman Eileen Ford och for de följande tolv åren som en skottspole mellan Paris, Milano, London och New York. I Milano delade hon rum med modellkollegan Grace Jones som inom några år skulle komma att bli en världsberömd sångerska.

– Vi är fortfarande vänner. Nyligen var jag och Eva på Jamaica och hälsade på Grace.

Sågad av Benny Andersson

Även Efva kände en dragningskraft till musiken. Som tonåring hade hon hoppat in som solist i jazzbandet som pappan spelade trummor i på fritiden. När hon tröttnat på att vara modell spetsade hon in sig på en artistkarriär. Vännen Benny Andersson, som fick lyssna på en demotejp med Efvas egenkomponerade förstlingsverk ”Miss butterfly”, tvivlade dock på att hennes artistvingar skulle bära.

– ”Nej Efva, fortsätt att vara modell. Det gör du bättre”, sa Benny. Det har han fått äta upp senare, men där och då hade han rätt. Det var en skitlåt, inget snack om saken. Och jag sjöng dessutom jättedåligt.

Efva tog Abba-stjärnans sågning med jämnmod. Den person som hon i första hand önskade sig ett erkännande från var ju pappa Lasse.

– Det har absolut varit en sporre att visa pappa vad jag kan åstadkomma. Länge kände jag att han aldrig var riktigt nöjd med mig. Pappa var alltid så kritisk. När han lyssnade på plattan jag gjorde med X-models anmärkte han exempelvis på att min sång inte hördes ordentligt. Jag tror att han var avundsjuk på min musikframgång. Själv hade han också velat vara musiker på heltid. Det var inte förrän pappa kom upp i 85-årsåldern som jag för första gången fick höra honom säga att han tyckte att jag var duktig. Mot slutet av hans liv visste jag att han var jättestolt över mig.

Bra relation till Niklas Strömstedt

Efvas monsterhit ”Två av oss” skrevs som ett kärlekshyllning till Niklas Strömstedt som hon vid samma tid var galet nykär i. Några barn ingick emellertid inte i framtidsplanerna. Efter uppväxten som den äldsta av fem systrar var Efva urless på att behöva ta ansvar för yngre familjemedlemmar.

– Men när jag var 33 slog hormonerna till. Plötsligt började jag titta på barnvagnar. Vid 34 blev jag gravid utan det var planerat. Båda gångerna trodde jag att det skulle bli en Josefin, men först kom Adam och sedan kom Simon. Det var härligt att få två söner för mig som växt upp med fyra småsyrror som ständigt gjorde anspråk på mina grejer. Jag är jättenöjd med mina pojkar. Om jag fått en dotter hade hon säkert snott mina skor och mitt smink.

– Det är alltid svårt att såra människor. Jag är en person med stark empati. Här på kontoret går jag ständigt omkring och frågar mina medarbetare hur de mår. Hur svårt det än är måste man ibland avsluta förhållanden trots att det kanske inte är en ömsesidig önskan. Men i dag har jag en jättebra relation till Niklas. Han, Jenny, Eva och jag umgås och har väldigt kul ihop.

Efva Attling gick en kurs i silversmide

Av en tillfällighet sammanföll den privata nyorienteringen med en yrkesmässig kursändring. Efva, som vid denna tid gjorde modereportage för en tidning, slungades i minnet sisådär 27 år tillbaka i tiden när en av klädmodellerna meddelade: ”Jag måste gå klockan fem för jag ska på silversmideskurs.”

– Jag tänkte: Silversmed, det var ju det jag skulle bli. Sedan gick jag hem och anmälde mig till en kurs i silversmide på Folkuniversitetet. ”Jag hade fullt stöd från Eva som sa: Det där är du bra på, det där ska du göra!” Så jag vet inte om det var modigt direkt, säger hon avfärdande när jag kommenterar hennes oräddhet inför att slå in på nya yrkesmässiga vägar.

Tankfullt tillägger hon:

– Det är lust och nyfikenhet som lockar in mig i olika projekt. Sedan får det bära eller brista. Och brustit har det gjort många gånger. Jag tänker till exempel på när jag gick på audition för en musikal på Oscarsteatern i tron att mina danskunskaper var tillräckliga. Piruetten åt höger lyckades, men piruetten åt vänster gick åt helvete. Inom en halvtimme var jag på väg därifrån och tvingades inse att jag hade haft lite för höga tankar om mig själv som proffsdansare.

Har du haft gott självförtroende?

– Ja, tydligen har jag det. Jag har inte dragit mig för att ge mig på nya saker. De gånger det inte har fallit väl ut har jag resonerat att jag prövade ju i alla fall.

Emellanåt har hon märkt att somliga upplevt hennes mångsidighet som hotfull.

– Många gånger har jag fått frågan: ”Och vad gör du nu då?”, ställd i lite sarkastiskt tonfall. Jag har förvisso kastat mig ut och provat olika saker, men jag har aldrig skadat någon annan än mig själv när projekt gått i stöpet. Då har jag brutit ihop för en stund. Men sedan kommer det helt plötsligt en ny idé. Jag har en lösningsorienterad hjärna. Den är lite som en sådan där leksaksnappflaska som fylls upp igen bara man vänder på den.

Madonna bar Efva Attlings smycken

När Efva i 45-årsåldern slog sig på silversmide fick skeptikerna vatten på sin kvarn. Nu skulle hon, den före detta modellen, sångerskan och tv-programledaren, tydligen göra smycken också. Vinden vände när Efva skickade med vännen Johan Renck sina två första smycken som gåva till Madonna som han gjort just en musikvideo åt. Madonna gillade Homo Sapiens-halsbandet och Human-ringen till den grad att hon valde att bära dem i en reklamfilm för ett läppstift. Det var den bästa reklam Efva kunde få.

Med sina livsbejakande smyckesbudskap har hon erövrat världen. I dag är hon den internationellt mest namnkunniga smyckesdesignern i vårt land. Vem som ska ta hennes livsverk in i framtiden har dock 73-åriga Efva inte ägnat någon större tankeverksamhet.

– Min äldsta son Adam bor i Australien, jobbar som grafisk formgivare och ska få sitt andra barn i höst. Hans lillebror Simon är låtskrivare och väldigt modeintresserad. Vi brukar gå på stan och kolla på kläder ihop. När Simon som elvaåring kom till mig i ateljén efter skolan designade han ett kors som vi fortfarande säljer. Så det är väl kanske han som skulle ligga närmast till hands att ta över en dag. Men än så länge tycker jag det är skönt att vara ”woman boss”. Jag älskar mitt jobb! Att gå i pension finns inte på kartan för mig.

Efva Attling fick cancer

Lite extra varm om hjärtat blir Efva när hon ser sina smycken på sjuksköterskor som har investerat sina surt förvärvade lönepengar i klenoderna. Som bröstcancerpatient fick hon insyn i vilket hästjobb de gör. Efva befann som vanligt på språng när cancerbeskedet kom 2012. Två timmar efter läkarbesöket skulle hon ta flyget till Oslo.

– När jag påpekade det för läkaren spände han ögonen i mig och sa: ”Efva, det här är allvarligt!” Men min hjärna kopplade direkt på en optimistisk attityd av att det här ska jag fixa. Eva och barnen tog det hårdare. För dem var det riktigt fruktansvärt.

Livskamraten Eva Dahlgren ja. Hittills under samtalet har hennes namn bara nämnts i förbigående. Inför intervjun har presskontakten aviserat att Efva inte svarar på frågor om deras gemensamma privatliv. Men visst kan hon tänka sig att utveckla det där hon en gång sagt om att hustrun förändrat henne i grunden.

– Eva har gjort mig till en bättre människa. Sedan jag träffade henne har jag blivit mer eftertänksam. Jag har också lärt mig oerhört mycket genom Eva. Hon är så politiskt medveten, kunnig och intresserad, vilket är väldigt bra för min hjärna. Dessutom är hon en fantastiskt kärleksfull person.

Relationen med Eva Dahlgren

När Eva Dahlgren för några år sedan intervjuades i Icakuriren jämförde hon sig själv med en gräsklippare och sin fru med en Ferrari. Det är en beskrivning som Efva instämmer i.

– Ja, vi är verkligen som yin och yang. Fast under åren tillsammans har våra olikheter balanserats upp en aning. Jag har speedat upp Eva lite, medan hon har lugnat ner mig något. I dag kan jag till skillnad från förr lägga mig i en solstol på semestern och bara slappa.

Uppenbarligen är parets förhållande lika härdigt som metallerna i Efvas verkstad, för nästa år firar de 30 år som gifta.

Vilken är förklaringen till er långa relation?

– Kärlek förstås, men också humor. Vi bråkar i stort sett aldrig, bara två gånger om året. Eva och jag är bra på att se och höra varandra. Vårt förhållande är som en dans där vi känner av varandras behov. Man kan kalla det för en kärleksdans.