SVT:s nya program Vetenskapsstudion har intresserat sig för hur det kommer sig att deckargenren har blivit så stor på senare år. Författare så som Jens Lapidus, Camilla Läckberg, Lars Kepler och inte minst Stieg Larsson har toppat försäljningslistorna med böcker om ond bråd död och poliser som lyckas reda upp eländet.
Spänning och dramatik är den enklaste förklaringen till varför vi så gärna väljer kriminalromaner från hyllorna, men Vetenskapsstudion nöjde sig inte med det utan gick vidare för att fråga någon som verkligen har koll på våra läsvanor. Karl Berglund är litteratursociolog på Uppsala universitet och har forskat på kriminalgenrens utveckling i Sverige.
– Man kan ju dela upp det i två huvudorsaker. Själva deckargenren har vuxit och breddat sitt innehåll och då har det blivit en positiv spiral där allt fler författare också sökt sig till genren. Sedan finns det ett rent litterärt svar också. Kriminalromaner är tydligt mallade berättelser om ond bråd död, men de ger samtidigt också en trygghet i att man vet att historien kommer att ordna upp sig. Det finns en trygghetsskapande effekt i det här, säger Karl Berglund till SVT.
Tack vara Googles inskanningar av engelsk litteratur finns det idag en möjlighet att se hur språket i litteraturen förändrats över åren och då kan man se att ord och uttryck som beskrivet känslor av skräck och rädsla och som är vanliga i just kriminallitteratur har ökat sedan 70-talet, skriver SVT.
– I ett tryggt sammanhang kan man behöva de här hoten för att skakas om, för att sedan landa i tryggheten igen. Det förstärker vår känsla av trygghet, säger Karl Berglund till SVT.
Här kan du läsa artikeln på SVT.
