Hunden Panda räddade diabetessjuka Moa: ”Jag är evigt tacksam”

Diabetessjuka Moa ramlade ihop hemma när hennes insulinpump slutade fungera. Det kunde blivit slutet för henne, om inte hennes hund Panda varit där.

Hemma i lägenheten i Lund råder ett lugn och på agendan står det mysstund. Hunden Panda sitter i soffan i vardagsrummet med matte Moa och njuter av att bli ompysslad.

Han lägger sitt huvud i mattes famn och visar tydligt att han vill att Moa ska klia honom bakom öronen. När hon slutar, lyfter Panda huvudet och tittar frågande med sina bruna ögon mot matte: ”Varför slutar du att klia mig?”

– Han är så kärleksfull och underbar, min vackra Panda, säger Moa och kramar om honom.

Läs även: Hunden Rambo hjälpte Veronica med både depression och diabetes

För fem år sedan kom han från Rumänien till Sverige. Han hade varit gatuhund i sitt hemland och räddades av en svensk hundorganisation. När Moa flyttade till egen lägenhet ville hon köpa en hund, så hon letade på Blocket efter omplaceringshundar och hittade Panda.

Snabbt fann Panda sig till rätta med Moa och de skapade sina egna rutiner. Moa hade då påbörjat sina juridikstudier på Lunds universitet. Hennes drömkarriär var på väg att ta form och under studietiden jobbade hon också extra på kvällarna som simlärare.

– All min fritid tillbringade jag med Panda, vi levde ett lugnt och rofyllt liv.

Moa Ohlin

Ålder: 23 år.
Familj: Sambo, hunden Panda och sambons hund, Yazza. Katten Lil-Anders.
Bor: I Lund.
Gör: Jobbar som badvakt.

Panda är en blandras med fem raser i sig: schäfer, border collie, saluki, newfoundlandshund och affenpinscher. Foto: Gugge Zelander

Moa kände sig sjuk

Men en onsdag, den 5 oktober 2022, började Moa känna sig konstig i kroppen. Hon var frusen, hängig och trött. På torsdagen blev hon sämre så hon ringde till sina vänner och bad dem komma förbi. Då hade hon börjat få feber och kräktes.

– Jag tänkte inte alls på att det kunde ha att göra med att mitt blodsocker var högt, säger Moa som haft diabetes typ 1 sedan hon var 15 år gammal.

– Det är svårt att veta eftersom symptomen är snarlika symptomen man får när man är förkyld. När du är förkyld kan du få frossa och bli illamående.

Hennes vänner blev oroliga för Moa och ringde till Moas mamma, som lugnade vännerna och sa att det var nog bara var en förkylning. Moa själv tänkte inte på att det kunde röra sig om att hennes diabetespump hade slutat att pumpa ut insulin i kroppen.

Läs även: Lapphunden Saiva räddade livet på sin matte – sprang två kilometer för att hämta hjälp

– Det var precis som om kroppen steg för steg la av och jag blev sämre och tröttare.

Hon gick och la sig på kvällen med tanken att hon kanske skulle bli piggare bara hon fick sova. Det sista hon minns är att hon hade öppnat skåpdörrarna i köket för att ta ett glas och fylla det med vatten.

– Mer minns jag inte, förrän jag vaknade upp en vecka senare på sjukhuset efter att ha legat i koma, säger Moa och stryker Pandas nos och tittar på honom.

– Han här, räddade livet på mig. Och det är jag evigt tacksam för.

Moa är tacksam att ha fått en andra chans i livet. Foto: Gugge Zelander

Hunden panda stod i trapphuset

Moa har fått allt återberättat av polis, ambulanspersonal och grannar. Hon har också läst polisrapporten för att försöka förstå vad som hände i lägenheten, från det att hon gick och la sig den 6 oktober, till att hon hamnade på sjukhuset.

På kvällen den 7 oktober klockan 20:18 kom ett larm in till polisen, om att en aggressiv hund stod i ett trapphus och skällde. Han hade gjort det länge. När polisen kom dit var Moas lägenhetsdörr öppen och Panda var inne i vardagsrummet bredvid henne.

Läs även: Epilepsihundarna larmar om Britta får anfall: ”De har räddat mitt liv”

När poliserna började närma sig Moa började Panda skälla igen och vägrade låta poliserna komma fram till Moa. Polisen har berättat att Panda hade lyckats öppna
ytterdörren, ställt sig i trapphuset och börjat skälla.

– Han gjorde det som ett rop på hjälp. Han måste också ha försökt väcka mig, eftersom jag hade flera rivsår i ansiktet och på armarna och mina byxor hade hål på benen.
När han insåg att han inte skulle lyckas, låste han upp ytterdörren och ställde sig och skällde i trapphuset.

Moa lider av posttraumatiskt stressyndrom efter sin kollaps. När de jobbiga känslorna smyger sig på är Panda snabb att trösta. Foto: Gugge Zelander

Panda räddade Moa

Panda har alltid varit vaksam mot stora och långa män, vilket Moa tror har att göra med vad han varit med om i Rumänien. Så när poliserna kom blev Panda rädd och började vakta Moa och vägrade låta dem komma fram till matte.

Poliserna insåg att Moa måste få hjälp snabbt. Hon låg livlös på golvet, andades knappt och var blå om läpparna. En av poliserna var redo att dra sitt tjänstevapen mot Panda för att kunna komma fram till Moa, men efter att snabbt ha övervägt alternativen drev de ut honom från sovrummet till balkongen.

– Det lyckades och jag är så tacksam att de inte behövde avliva Panda, säger Moa.

Läs även: Katterna hjälpte Niklas ur mörkret: ”De fick mig att vilja leva vidare”

Nu kunde poliserna komma fram till Moa som var i så dåligt skick att hon fick åka med ambulans i ilfart till sjukhuset.

När ambulanspersonalen hade fört ut Moa från lägenheten, blev Panda helt apatisk och bara lade sig ner på balkongen. Han ville inte dricka eller äta. Poliserna försökte trösta Panda, men han ville inte ta emot hjälp. De ringde då till Moas syster som såg till att vänner till Moa hämtade Panda.

– Det gör så ont inom mig att tänka på hur tufft det måste ha varit för Panda. Han måste ha känt att han misslyckats med att rädda mitt liv. Han som alltid ville skydda mig från faror. Om han ändå bara kunde förstå att han räddade mitt liv då, säger Moa.

Panda kom till Sverige från Rumänien för fem år sedan. Foto: Gugge Zelander

Hade svår hjärtsvikt

När Moa kom fram till sjukhuset i Lund lades hon direkt i koma och låg så i en vecka. Läkarna har sagt att hon haft enormt tur. Hon skulle egentligen inte ha överlevt, så dålig var hon.

– Man kan överleva en ketaocidos om man snabbt får vård, men jag hade legat i flera timmar på golvet och min muskelmassa hade börjat brytas ner.

Det gjorde att läkarna var övertygade om att Moa måste ha legat i många timmar på golvet. Det framkom i ett förhör med en granne att hon måste ha svimmat vid halv nio på morgonen, eftersom grannen som bor under Moa hade hört fotsteg vid den tiden.

Vid niotiden hade de ringt från hennes jobb för att fråga varför hon inte dök upp, men hon hade inte svarat i telefon.

Läs även: Skolhundarna Dumle och Doris hjälper till med undervisningen: ”Hundarnas närvaro ger lugn”

– De hade blivit oroliga när de inte fått något svar men de visste inte vem de skulle kontakta, säger Moa.

Moa hade tur när hon kom in på sjukhuset, Det fanns en hjärtspecialist kvar som ännu inte hunnit gå av sitt skift. Han undersökte henne och märkte att hjärtat inte fungerade som det skulle.

– Specialisten såg att jag hade fått en svårare variant av hjärtsvikt. Han vägrade lämna mig och i efterhand har jag fått veta att om han hade hunnit gå hem den dagen, då hade mitt hjärta blivit skadat.

Bästa vänner. Panda och Moa. Foto: Gugge Zelander

Moa låg i koma i en vecka

När hon vaknade upp efter att ha legat i koma i en vecka, fick hon ligga på intensiven i fem dagar. Därefter fick hon ligga på en hjärtavdelning eftersom man ville få hennes hjärtsvikt under kontroll.

Efter att hon sakta börjat återfå rörelseförmågan orkade hon vara uppe och sitta i rullstol. Då åkte hennes mamma och syster och hämtade Panda, som då var hos en vän till Moa.

– Han blev överlycklig av att se mig och jag honom. Det var underbart att få krama om Panda och det gav honom hopp. Han fick veta att jag levde och att han hade lyckats rädda mitt liv.

Efter totalt fyra veckor på sjukhus fick Moa komma hem igen och då började en lång återhämtningsperiod. Hon kämpade med att återfå sitt minne och att kunna gå och röra sig.

Läs även: Diabeteshundarna vakar ständigt över Annika: “De räddar mitt liv varje dag”

Än idag är hon inte helt återställd. Hon har fortfarande hjärtsvikt och har fått problem med hjärntrötthet. Hon har svårt med starka och blinkande ljus och hon har svårt att läsa långa texter och plocka ut information.

Många har sagt att hon har haft änglavakt och Moa, som inte tror på övernaturliga saker, inser ändå att hennes tid på jorden inte var över. Läkarna sa flera gånger att egentligen skulle hon inte ha överlevt det här och inte heller ha den hjärnkapacitet hon har eftersom hon låg så många timmar utan full syresättning.

– Det var nog min morfar, som gick bort i augusti samma år, som satt där uppe i himlen och såg till att jag skickades ner igen. Han tyckte nog att jag inte skulle komma så snabbt efter honom.

Lever tack vare Panda

Idag kan Moa drabbas av rädsla och ångest om hon får högt blodsocker. Då brukar hon ta det lugnt och andas. När de känslorna tar över, kommer Panda snabbt till undsättning och hoppar upp i soffan bredvid Moa.

Hon har, via en bekant som är utbildad psykolog, fått veta att hon har posttraumatiskt stressyndrom och hon har fått hjälp och verktyg för att kunna hantera känslorna när de kommer över henne.

Stundvis kommer också tankarna att hon fått ge upp sin dröm att bli jurist, men då vänder hon de tankarna snabbt.

Läs även: Sofia hittade sin hund livlös på golvet – räddade honom med hjärt-lungräddning

– Ingen kan förklara hur jag överlevde detta. Jag inser mer och mer att jag haft en enorm tur och därför kan jag inte älta eller deppa ihop. Jag fick faktiskt en andra chans och mitt liv är jättefint idag. Jag har ett jobb jag älskar och via det träffade jag min sambo. Det hade inte hänt om jag fortfarande studerade.

Moa har börjat tänka att om hon inte klarar av att bli jurist kanske hon kan söka sig till Tullverket och bli hundförare.

– Vi får se vad framtiden visar. Jag tänker på det som en hundägare jag träffade under en promenad sa till mig: ”Sikta mot Rom och nå Japan i stället. Aldrig ge upp.” Jag lever – och det är tack vare Panda.

Scroll to Top