Glutenfritt? Vi guidar dig rätt!

Har ni något glutenfritt? Frågan blir allt vanligare ute på landets restauranger i takt med att fler och fler väljer att undvika det ­omdiskuterade proteinet som finns i vete, råg och korn. Detta har lett till ett ökat utbud, men ­också ett ifrågasättande av om specialkost verkligen är nödvändig i alla fall.

– Glutenkänslighet utan att ha celiaki är fortfarande ett kontroversiellt område. Det görs många studier på det och många är redan gjorda, men de pekar åt lite olika håll, säger Margareta Elding-Pontén, som är doktor i kemi, arbetar med celiakifrågor och har skrivit boken Glutenfritt – gott och enkelt.

Flera studier menar att det inte är glutenproteinet i sig utan snarare kolhydraterna och sockret som gör att personer med känslig tarm, IBS, upplever ett obehag och en känsla av uppblåsthet av att äta vissa typer av bröd och bakverk, berättar hon. Att då på eget bevåg helt ta bort exempelvis grovt rågbröd ur kosten och leva helt glutenfritt är inget hon rekommenderar.

– Många kolhydrater räknas som fibrer och de kommer obearbetade ner i tarmen. Dem ska man inte ta bort i onödan för det finns nyttiga bakterier som livnär sig på dem och bidrar till en välbalanserad tarmflora. Särskilt eftersom det är väldigt tveksamt om den här uppblåsta känslan faktiskt har med just gluten att göra. Risken är att din mage bara blir mer och mer känslig ju mer du tar bort.

Några som däremot i allra högsta grad ska undvika gluten är de som har fått diagnosen celiaki av vården, poängterar Margareta.

– Jag brukar vara noga med att benämna sjukdomen celiaki. Det är samma sak som gluten­intolerans men det är den medicinska termen och den kan inte förväxlas med någon­ting. Det är samma över hela världen och det är en autoimmun sjukdom som innebär att tarm­slemhinnan skadas allvarligt av kost som innehåller gluten.

Om man tror att man inte tål gluten är det ­viktigt att inte börja experimentera med kosten själv utan i stället söka vård och be om prov­tagning, menar Margareta.

– Blodprovet ger inte utslag om du redan har levt på glutenfri kost en längre tid för då har tarmslemhinnan återhämtat sig och det går inte att hitta några antikroppar i blodet. Mag­problemen kan också bero på något annat som, liksom celiaki, är viktigt att upptäcka. Därför ser jag en fara i det utbredda fenomenet att personer självdiagnostiserar sig som gluten­känsliga. Jag anser också att det behövs nationella kostråd vid celiaki – i dag spretar råden och en del litar inte på sina dietister längre, säger hon.

Perfekt mat för glutenintoleranta:
Frukt, bär och grönsaker, både färska, frysta och torkade.
Ägg.
Yoghurt, skyr och andra yoghurtar och mjölkprodukter utan müsli.
Mjölk, smör och ren grädde.
Potatis och sötpotatis.
Rent, färskt kött.
Ren fisk.
Nötter och kärnor.
Ris, vildris, amarant och quinoa.
Glutenfria versioner av bröd, kex, knäckebröd, müsli och gröt.
Glutenfria havregryn.
Glutenfritt mjöl.

Mat som KAN innehålla gluten:
(Kolla innehållsförteckningen innan du äter)
Godis som till exempel lakrits, lakritskonfekt, karameller och fylld choklad.
Färdigrätter som sås, soppa, gryträtter på burk eller i påse och frysta måltider.
Paté, korvar, köttbullar och andra färsrätter som kan innehålla mjöl.
Glass, både fabrikstillverkad gräddglass och sorbet.
Matlagningsgrädde, senap, ketchup, färdigköpt salladsdressing och buljongtärningar.
Sockerfria produkter, exempelvis tuggummi, om sötningsmedlet utvunnits ur spannmål.
Sojaprodukter, kan innehålla vete.
Energibarer och energidrycker. Kan till exempel innehålla maltodextrin utvunnet ur vete.
Cornflakes och andra frukost­produkter.

Mat som ALLTID innehåller gluten:
Bröd, pasta, pizza, kex, knäckebröd, gröt eller kakor som är bakade på vete, durumvete, emmer, enkorn, grahamsmjöl, siktmjöl, råg, spelt, korn, havre eller som innehåller kli, groddar eller kärnor från dessa.
Nudlar, om de inte är glutenfria.
Öl, om den inte är bryggd på hirs eller ris i stället för korn.
Couscous.
Matvete och liknande varianter.
Malt och maltextrakt, som är en vanlig tillsats framställd av vete.