Det är inte många som måste använda såg och grensax för att ta sig fram till sitt nyköpta hus. Men om möbler och flyttkartonger ska baxas uppför trettiofem trappsteg, som göms under en övervuxen trädgård, finns ingen annan råd. Det vet Victoria och Kristofer Lundblad. För fem år sedan tog de över det iögonfallande, men medfarna, tegelhuset längst upp på Sankte Pers Backe i Partille. ”Ett väldigt dyrt impulsköp”, som paret kallar det.
– Vi kände till huset sedan tidigare och tyckte att det såg maffigt ut, säger Kristofer. Och när annonsen dök upp på Hemnet sa vi till varandra att ”vi kan väl gå dit bara för att titta”. Vi kom fram till att huset var både opraktiskt och för dyrt … men vi blev helt förälskade!
Sommaren 2021 flyttade de in i det nya hemmet tillsammans med barnen Malte och Hilma – och påbörjade en restaureringsresa som skulle innehålla såväl utmaningar som överraskningar.
Läs även: Louise och Anders skapade sin egen parkträdgård – exotiska träd, klematis och gröna rum
Här bor ...
Victoria och Kristofer Lundblad, med barnen Malte och Hilma.
Gör: Victoria är verksamhetsutvecklare för eftermarknad på ett större byggföretag. Kristofer jobbar inom IT.
Bostad: Ett 140 kvadratmeter stort tegelhus, byggt 1970.
Var: I Partille utanför Göteborg.
Instagram: @villa_parleporten.
– De två första åren var ärligt talat något av en misär och faktiskt rätt jobbiga, säger Victoria. Men vi körde på, huset var rejält eftersatt och mycket av det som behövde göras var akut. Det är först nu som vi har börjat landa och kan ta det lite lugnare.
Men låt oss gå tillbaka i tiden, närmare bestämt nästan sex årtionden. Partilles stadsarkitekt Gösta Celander hade vunnit tävlingen om uppdraget att rita det nya kommunhuset. 1970 stod det klart och invigdes året därpå under pompa och ståt.
av Pier Giacomo 1967.
Samtidigt höll Göstas egen villa på Kyrkåsberget, någon kilometer därifrån, på att ta form. Att de båda byggnaderna har många gemensamma drag är det ingen tvekan om.
– Vi blev helt överväldigade av rymden och den generösa ytan, minns Victoria. De stora fönsterna och den imponerande trappan, som leder upp till övervåningen, gav också en riktig wow-känsla. Dessutom var all inbyggd inredning kvar i original.
Wow-känslan var ett faktum – men det var också förfallet. Ägaren, som kom in i bilden efter familjen Celander, hyrde ut villan i omgångar under många år och tidens tand hade satt sina spår.
Läs även: Kika in i familjens romantiska trävilla – med tillhörande mormorsträdgård
Till en början behövde entrétaket åtgärdas och trappan, som går uppför berget till huset, repareras. Inomhus installerades nya element, plastgolv revs ut och väggar målades om. Men mitt i allt byggstök fanns också ljusglimtar:
– I garaget hittade vi delar av inredningen, som tagits ner och stuvats undan. Där låg bokhyllor, skåp och en hel sektion som hörde till köket.
Läs även: Så skapade familjen en lättskött trädgård: "Får i stort sett sköta sig själv"
Den fasta inredningen i det Gösta Celander-ritade huset är signerad de danska möbelarkitekterna Børge Mogensen och Grethe Meyer. De har givit form åt bänkar, skrivbord, garderober, bokhyllor med mera. Och partiet som en gång monterats ner från köket, står numera på plats igen och fungerar som en rumsavdelare mellan kök och matplats.
– Vi har återställt allt, konstaterar Kristofer.
För att få ett nutida funktionellt kök är kork-o-plasten ersatt av ett linoleumgolv, bänkskivorna är utbytta och gamla vitvaror har gett plats för moderna (som är mattsvarta). Skåpen och lådorna i Oregon Pine har Kristofer fått använda sin fantasi och hantverksskicklighet för att restaurera. En trasig byrå har blivit till en låda under spisen och några spånskivor med faner en ny kryddhylla.
– Vi bollar mängder av idéer, men Kristofer är utföraren. Jag är den som går på loppisar och ”piffar”. Det händer att han lägger veton mot det jag tar med hem, och ibland lyssnar jag, ibland inte, säger Victoria och skrattar.
Gösta Celander (1923–1996)
• Tog examen från Chalmers tekniska högskola 1953.
• Var ledamot av Svenska Arkitekters Riksförbunds styrelse och nämnder från 1956.
• Blev stadsarkitekt i Partille 1962.
• Gick med i Arkitektgruppen CFL 1963. Kontoret stod bakom skolor, daghem och flera småhusområden under 1970-talet.
• Gösta Celander vann uppdraget att rita Partilles kommunhus, som invigdes 1971, i en tävling. Familjen Lundblads villa byggdes vid samma tid.
Victoria, som har fått låna ett fotoalbum av Gösta Celanders dotter, beskriver en trädgård som från början var en välskött, blomstrande oas.
– Den var jättevacker! Huset var omringat av höga tallar och det växte blommor i rabatterna. När vi kom hit möttes vi av något som mest liknade en ödetomt med meterhögt visset gräs, brännässlor, kirskål och tistlar överallt. Det var som att ta sig fram genom en djungel …
– Vi sålde och gjorde oss av med det mesta, säger Kristofer. Jag körde minst sex vändor med bil och släp till loppisar och andra ställen. Allt vi behövde fanns ju redan i huset.
– Vi sålde och gjorde oss av med det mesta, säger Kristofer. Jag körde minst sex vändor med bil och släp till loppisar och andra ställen. Allt vi behövde fanns ju redan i huset.
Efter många timmar och dagar av rensande och röjande är gräset numera grönt och berget fritt från mossa. Stora praktfulla rhododendron växer på tomten tillsammans med funkia, ormbunkar och rabarber. Trädgården är med andra ord ett ständigt pågående projekt.
På ”att göra”-listan står också fönster som ska målas och ny färg på husgrunden. Plus markbelysning vid entrétrappan och ett förråd som är tänkt att göras om till tvättstuga. Och det lär bli fler punkter på listan innan Celanders stolthet är tillbaka i lika fin form som på 1970-talet.
Är detta ert ”för alltid”-hem?
– JA! Vi orkar inte flytta fler gånger, säger Victoria med eftertryck. Vi har ju dessutom så mycket kvar som vi vill göra. Och vem vet, kanske något av barnen vill ta över huset en vacker dag?
