I fornnordisk mytologi stod björken under gudinnan Frejas beskydd och förknippades med kvinnokraft, nystart och fruktsamhet.
Den vita barken har setts som en metafor för renhet. Och som ett av de första träden att slå ut på våren, signalerar det en ny cykel, återfödelse och förnyelse.
Björken har också en stark koppling till rening och skydd mot onda andar. I keltisk mytologi användes björkgrenar för att fira vårens ankomst och ansågs avvärja ondska. Slavisk folktro menar att en björkgren i sängen kan förhindra mardrömmar och rena själen. I svensk folktro hängde man björkgrenar ovanför dörren för att skydda sig mot marans besök.
Läs även: Aloe vera: ”Odödlighetens växt” har lugnat och vårdat i tusentals år
Dessutom tillverkade man gärna vaggor i björkträ för att hålla onda andar borta från barnet.
En gammal rit, träddragning, även kallad ”smöjning”, innebar att man drog sjuka barn, ofta de som drabbats av engelska sjukan, genom håligheter eller sammanvuxna grenar i en björk. Detta var tänkt som en symbolisk pånyttfödelse och en tro på trädets magiska kraft att bota sjukdom.