Ewa och Gertie har varit vänner i över 70 år och ses flera gånger i veckan: ”Vi är egentligen väldigt olika”

Det finns många klassiska citat om vänskap, men ett som verkligen stämmer in på Ewa Lundh, 74, och Gertie Skagerborg, 75 i Smygehamn är ”Vänner är de syskon som Gud aldrig gav oss”.

De två kvinnorna har nämligen stått nära varandra sedan de bara var några år gamla – närmare bestämt i 72 år.

– Det var då mormor tog med mig till kiosken i hamnen som Ewas mamma drev för att jag skulle träffa Ewa. Det fanns inga andra jämnåriga barn i området, säger Gertie.

Delat sorg och glädje

– Det klickade direkt mellan oss. Sedan den dagen har vi i stort sett varit oskiljaktiga, tillägger Ewa.

Deras vänskap har betytt mycket för de båda kvinnorna. Under de sju decennierna har de delat sorg och glädje. De har stöttat varandra vid sjukdomar och hjärtinfarkter och tillsammans kämpat mot övervikt.

De nära banden mellan de två vännerna märks tydligt när vi träffar dem hemma hos Ewa och hennes man Bengt i deras villa i Smygehamn. Ibland räcker det med en blick mellan de två kvinnorna för att de ska brista ut i ett gemensamt skratt.

– Men vi är egentligen väldigt olika. Vi skulle aldrig ha kunnat bo ihop. Gertie är alldeles för ordningsam. Hon manglar allt, till och med sina underkläder, säger Ewa med en blinkning mot sin väninna.

– Jo, men det kan jag inte längre. Min älskade mangel har gått sönder, säger Gertie.

Aldrig bråkat

Under alla år har de två vännerna nästan aldrig bråkat med varandra. De har aldrig varit ovänner och det finns egentligen bara en sak som skulle kunna få dem att bli det.

– Ewa har ett stort fel, säger Gertie. Hon kommer aldrig i tid. Hon är en obotlig tidsoptimist.

Deras vänskap tog sin början 1953 och sedan följdes deras vägar åt genom skolåren upp i vuxen ålder. Ofta har de stöttat varandra. Den ett år äldre Gertie gick först och tog sedan hand om Ewa när hon började på nya skolor.

– Det finns ett foto på oss när Gertie hämtar mig för att vi ska cykla till skolan. Det är taget 1958 och jag ska börja i första klass.

Särskilt många fotografier från den tiden finns inte, men Ewa har sparat ”Min livsbok” som hennes mamma skrivit i sedan hennes första levnadsår och som hon vårdar ömt.

Där finns en sida om ”Min lekkamrat Gertie” som hennes mamma hjälpt henne att skriva med sin vackra hand­stil.

– Jag kommer ihåg att jag försökte hindra dig från att cykla hem en gång. Jag sprang och stängde grindarna framför dig. Jag ville inte att du skulle lämna mig. Usch, vad jag var elak. Det har jag dåligt samveten för än idag, säger Ewa.

Slutade umgås när de skaffade familj

Under några år när de båda vännerna utbildade sig, Ewa till polis och Gertie till trafikingenjör, och skaffade familj umgicks de inte utan skickade bara julkort och ett och annat vykort från semestrarna till varandra.

Men så träffades de av en slump 1984 på en stormarknad i Malmö och det blev återstarten på deras nära kontakt.

– Det var som det var dagen innan vi hade träffats. Vi pratade på som om vi inte hade varit ifrån varandra i flera år, säger Ewa.

På den tiden bodde de båda i Malmö där Ewa bland annat jobbade som kvarterspolis i Limhamn. Hon blev senare utredare vid polisen i Ystad och arbetade med det omfattande spaningsarbetet mot den ökände ”Gryningspyromanen”.

Ses flera gånger i veckan

När de båda väninnorna senare flyttade tillbaka till barndomstrakterna i Smyge­hamn blev det lättare att träffas och i dag ses de flera gånger i veckan.

– Och de dagar vi inte träffas brukar vi ringa till varandra, säger Ewa med ett leende.

Traditionsenligt firar de varje år midsommar och nyår ihop med sina respektive män och det händer att de fyra även åker på gemensamma semestrar.

– När jag fyllde 60 år var vi i London tillsammans, berättar Ewa. Men det behöver inte vara så märkvärdigt när vi träffas. Vi har en pizzeria här i Smygehamn som är vårt gemensamma stamställe.

– När vi träffas hemma hos varandra har vi som regel att den vi är hos får stå för huvudrätten och den som kommer har med sig desserten, säger Gertie.

Gemensamma intressen

De har även många gemensamma intressen. De gillar båda att läsa romaner och deckare och byter böcker med varandra och de är båda trädgårdsintresserade.

– I många år var vi båda medlemmar i Sjöbo Trädgårdssällskap, säger Gertie.

– Och när det gäller nya böcker ringer jag ofta Gertie för att kolla om det är något som hon redan satt upp på en av sina listor om vad hon tycker att vi ska läsa, säger Ewa.

Deras goda vänskap har framförallt varit en styrka för de båda kvinnorna när deras liv har varit tufft och när de har gått igenom svåra perioder. Gertie har drabbats av tre hjärtinfarkter och hon var bara 42 år när hon var tvungen att göra en bypass­peration.

– Det jobbiga är att hon bor bredvid ett vårdhem och därifrån hörs ofta ambulanssirener. Det har hänt flera gånger att jag känt mig tvungen att cykla dit för att kontrollera att det inte är Gertie de hämtat.

”På ett sätt kan man säga att vi är systrar”

De båda kvinnorna har som tidigare nämndes båda kämpat mot övervikt. De har stöttat, tröstat och peppat varandra under kampen mot kilona och Gertie fanns vid Ewas sida när hon för 15 år sedan gick genom en gastric bypass-operation.

Det är de stunderna de värdesätter varandra mest.

– Tack gode Gud för att jag har haft Gertie att prata med när det varit jobbigt. Som när mor och far blev sjuka och sedan dog.

– På ett sätt kan man säga att vi är systrar. Vi har till och med känt varandra längre än vi kan minnas, säger Gertie.