Forskare varnar: Intensivt föräldraskap är en hälsorisk

Att leva med barn har sina utmaningar. Digitala faror, brister i skolan, socker och snabbmat, kriminella gäng och en tuff arbetsmarknad – det är så mycket föräldrar kan känna att de måste kompensera för, skydda mot och förbereda sina barn för. Många ägnar sig därför åt något som kallas intensivt föräldraskap.

– Det är ett fenomen som märktes redan på 1980- och 90-talen i den övre medelklassen i USA. Forskarna fann att de som tillämpar intensivt föräldraskap känner stor oro ­inför barnens framtid och satsar hårt på att försöka få barnen att utvecklas optimalt, säger Stefanie Möllborn.

Ambitionsnivån har höjts

Hon är professor i sociologi vid Stockholms universitet, kommer själv från USA och kan jämföra attityder. Tillsammans med professor Sunnee Billingsley studerar hon nu intensivt föräldraskap i Sverige.

– Exakt hur man utövar ­intensivt föräldraskap varierar förstås. Men gemensamma nämnare är att föräldrarna söker expertråd, satsar mycket tid och pengar och sätter barnet i centrum.

– Förr kanske ett barn fick gå ut och själv leta upp kompisar att spela fotboll med efter skolan. Idag skjutsar vi dem till organiserad fotbollsträning. Om man tidigare sa åt barn att gå och leka medan man själv lagade mat så vill dagens förälder kanske ta med barnen i köket så de får lära sig samtidigt som man umgås med dem och försöker ta reda på hur de mår, säger Stefanie Möllborn för att illustrera hur ambitionsnivån höjts.

I höstas gick den amerikanska hälsovårdsmyndigheten så långt att man utfärdade en varning för att föräldraskap kan inne­bära avsevärda häls­orisker för föräldrarna. En typ av varning som man ­tidigare publicerat om tobak och ­alkohol. Myndighetens rekommendationer riktar sig nu inte till den enskilde ­– man kan inte gärna råda folk att skaffa färre barn – utan till samhället: Det behövs bättre stödstrukturer runt barnfamiljer.

Hälsan sämre bland föräldrar

– I Sverige är samhällsstödet bättre än i USA men vi ser även här att hälsan är något sämre bland föräldrar än bland andra vuxna, troligen beroende på stress. Och vi har funnit att de mammor som bejakar intensivt föräldra­skap mår sämre än mammor som inte anammat det förhållningssättet, säger Stefanie Möllborn.

– Intressant nog gäller det omvända för pappor. Kanske beror det på att pappor som tillämpar intensivt föräldraskap ägnar sig åt de roliga delarna – som att leka och sporta med barnen – medan mammorna får ta de tråkigare uppgifterna, spekulerar hon.

Stefanie Möllborn påpekar att det naturligtvis finns många fördelar med intensivt föräldraskap. Men hon tror inte att detta ideal fått fäste i Sverige för vi rent allmänt gärna hakar på amerikanska trender. Snarare beror det på att skyddsnäten börjar bli lite sämre i Sverige.

Hur det ideala föräldra­skapet förändrats över tid och hur föräldrar matats med skiftande råd, beskrivs i författaren Maja Larssons bok ”Föräldrarnas födelse – 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i”.

– När man sammanställer föräldraskapets historia ser man hur detta uppdrag vuxit och blivit mer mångfacetterat. I takt med det moderna samhällets framväxt, föreställningarna om vad en familj ska vara och olika specialisters – läkares, barnpsykologers, pedagogers – idéer om barns utveckling har lager på lager lagts till i föräldrauppdraget, konstaterar hon.

Olika typer av ”god uppfostran”

I bakgrunden spökar politiken och vad som under olika epoker ansetts ligga i nationens intresse. Det gör att ”en god barnuppfostran” kunnat se väldigt olika ut genom historien.

Boken påminner om att det inte är så väldigt länge sedan det var en förälders plikt att ibland slå sitt barn till underkastelse, att amma efter schema och inte ”skämma bort” skrikiga spädbarn. Det säger något om vilka egenskaper som ansågs nödvändiga för att barnet skulle klara sig i sin tids samhälle.

Maja Larsson visar också att barnavårdsrådgivningen har sina rötter långt tillbaka. Redan på 1700-talet kom skriften ”Späda barns nödiga ans och skötsel” utgiven av Collegium Medicum, en tidig motsvarighet till Socialstyrelsen.

Anledningen var att Sverige börjat föra befolkningsstatistik. Då framkom att barnadödligheten låg på hisnande 50 procent. Vart femte barn dog före ett års ålder. Ett sådant svinn var förödande för landet, folk måste lära sig ta bättre hand om de små, ansåg de styrande.

Från det mest elementära, att se till att barnen inte dog, ökar sedan föräldrarnas åligganden, speciellt från och med 1900-talet, den sociala ingenjörskonstens sekel. Trenden har gått från att tukta till att utveckla.

Föräldrar är oroliga att göra fel

Med egna barn i låg- och mellanstadieåldern har Maja Larsson inblick i dagens föräldrakultur.

– Många går runt med en oro för att göra fel. Pratar jag på rätt sätt med mitt barn? Ger jag det självkänsla? Får det utveckla sin fantasi? Är jag en kroppspositiv förebild? Det finns så många idéer om vad ett barn behöver. Den som vill göra allt rätt har ett fruktansvärt sjå.

– Vi försöker både lyssna inåt på oss själva, samtidigt som vi bär med oss erfarenheterna av vår egen uppväxt och ska navigera i den ofattbara strömmen av expertråd, populärkultur, sociala medier och allt och alla som vill visa oss vad ett bra föräldraskap är, säger Maja Larsson.

– Kanske håller många på att bli för självutplånande i sin önskan att vara barnen till lags. Vi vill ju vara goa och trevliga föräldrar som barnen ska vilja ha kontakt med när de är vuxna.

– Men jag tyckte att det var lite inspirerande att läsa om dessa 40- och 50-talsmammor som utan dåligt samvete kunde sitta och sticka medan ungarna gnällde lite. Det mådde barnen nog inte jätte­dåligt av för de fick ju kärlek och omtanke också.

– Eller låter jag för hård nu?

Barnuppfostran under 250 år

1755. Skriften ”Späda barns nödiga ans och skötsel” utkommer för att motverka den höga spädbarnsdödligheten. Mödrarna tillhålls att amma barnen ordentlig, inte ge dem surnande komjölk eller lämna dem ensamma, inte sova med dem i sängen med risk att kväva dem. Samtidigt börjar Kungliga vetenskapsakademien ge ut almanackor i stora upplagor. De innehåller även folkbildande artiklar, bland annat om barnavård.

1800-talet. Läkare och barnmorskor stationeras ut över landet för att bedriva vård och rådgivning. Långsamt börjar en expertsanktionerad syn på barna­vård och uppfostran ersätta nedärvda sedvänjor.

1842. Allmän skolplikt införs. Föräldrarna har inte längre oinskränkt bestämmanderätt över barnens tid och arbete.

Större respekt och frihet för barnen

1900 ger Ellen Key ger ut skriften ”Barnets århundrade” där hon argumenterar för större respekt och frihet för barnen.

Tidigt 1900-tal. Decennier av inflyttning till städerna har lett till trångboddhet, epidemier och barn som lämnas utan tillsyn när föräldrarna arbetar. De börjar så sakteliga frångå synen på barn som arbetskraft, pensionsförsäkring och oundvikliga gåvor från Gud. Preventivmedel börjar bli tillgängliga. De första barnavårdslagarna instiftas. Barn ska slippa vanvård. Myndigheterna får rätt att ingripa mot försumliga föräldrar.

1930-talet. Födelsetalet sjunker till 1,7 barn per kvinna. Det hotar folkhemsbygget. En familjevänligare politik införs men föräldraskapet laddas med nya krav. Målet, skriver Maja Larsson, är inte bara ”att göra barnen friska, lydiga och levnadsdugliga. De ska också bli självständiga, anpassningsbara och fria från oönskade gener”.

Alva och Gunnar Myrdal propagerar för offentlig barnomsorg

1934 skriver Alva och Gunnar Myrdal Kris i befolkningsfrågan och propagerar för bland annat offentlig barnomsorg.

1940-talet. Husmodern professionaliseras och ges detaljerade besked om hur hem och barn ska skötas. Barnuppfostran ska läras ut, det är inget som kommer naturligt. Amning efter strikt fyratimmarschema gäller under stora delar av 1900-talet. Barn som skriker på natten ska inte tas upp. Då kan det utvecklas till en ”nervös och nyckfull tyrann”.

1960-talet. Barnpsykologin utvecklas, forskare visar hur bristande tidig anknytning och dåligt föräldraskap kan påverka ett barns psykiska mående för livet. Föräldrar får mer att oroa sig för. Efter två förödande världskrig har man också insett att barn inte ska lära sig blind lydnad utan att tänka kritiskt. En antiauktoritär rörelse går över världen.

1967 lanseras tidskriften ”Vi Föräldrar” proppfull av råd till småbarnsföräldrar.

Villkorslös kärlek

1970-talet – Nu svänger det snabbt. Från den gamla synen på barn som blanka blad som ska pressas in i en form till att barn är individer som behöver villkorslös kärlek, säger Maja Larsson. Föräldrars urgamla envälde ska ersättas av konflikthantering. Daghemmen byggs ut, förskollärarutbildningen blir en högskoleutbildning

1974. Pappan gör entré. Den nya föräldraförsäkringen ger båda föräldrarna rätt att vara hemma med barn. Staten har ambitioner om ett jämställt föräldraskap. Det går dock länge trögt för papporna.

1979. Sverige förbjuder barnaga som första land i världen.

”Barnaboken” av Anna Wahlgren

1984 ger Anna Wahlgren ut ”Barnaboken”, en tjock föräldramanual som förespråkar fasta rutiner och senarelagd dagisdebut.

2000. En förälder ska vara närvarande och engagerad. Begrepp som livspussel och kvalitetstid dyker upp, liksom ordet curlingförälder med vidhängande debatt om huruvida föräldrar sopar alldeles för mycket framför sina barn. En diskussion som pågår än, offentligt och privat, och inte sällan uppdelad efter generation.