Få arenor i det offentliga Sverige har varit lika gediget mansdominerade som det vetenskapliga. I hundratals år var kvinnor både i teorin och i praktiken portförbjudna från universitet och andra institutioner för högre utbildning. Att det saknas referenser till kvinnliga forskare och uppfinnare i våra historieböcker är alltså inte märkligt.
Men det finns ett lysande undantag. Hennes namn var Eva, dotter till greve Magnus Julius De la Gardie och dennes hustru Hedvig Catharina Lillie. Som sextonåring gifte hon sig 1741 med Clas Ekeblad, varför hon gått till historien som Eva Ekeblad.
Eva Ekeblad
Levnadsår: 1724–1786
Familj: Dotter till Magnus Julius De la Gardie, gift med Claes Claesson Ekeblad. Åtta barn.
Bostad: Svenska slott och residens, bland annat Almare-Stäket.
Gör: Grevinna och vetenskapskvinna
Omfattande experiment med potatis
Under de år som följde lät hon personligen, under vistelser på föräldrarnas uppländska herrgård Stäket, utföra omfattande experiment med potatis. I Vetenskapsakademiens protokoll för sammanträdet den 5 november 1748 anmäldes att ”fru grevinnan Ekeblad, riksrådinnan, har nu under dess vistande uppå dess gård Stäket gjort åtskilliga nya försök att nyttja potatos, i synnerhet till stärkelse och puder, varuppå prov insändas jämte beskrivning om sättet”. Akademien noterade också att det insända provet kunde blandas med havre till bröd. Därefter konstateras ”att bränna brännvin av potatos är även försök gjort och till kongl. Vetenskaps akademien insänt”.
Resonemanget gick ut på att potatis, som folk ändå inte åt i någon större utsträckning, lika gärna kunde brukas till andra samhällsnyttiga ändamål. Ledamöterna var imponerade, lät publicera resultaten och valde in Eva Ekeblad i akademien. Friherre Nils Palmstierna menade att detta i sin tur kunde leda till att ännu fler kvinnor blev intresserade av liknande ting – man skulle uppmuntra ”hela könet att närmare vara uppmärksamme uti varjehanda hushållsväsendet rörande”.
Fortsatte att forska
Visserligen tycks Eva Ekeblad inte ha deltagit på akademiledamöternas sammankomster, men hon upphörde inte att forska. Av protokoll för december 1751 framgår att hon skickat in resultaten av experiment om tvålproduktion för bomullslärftsblekerier. Den 4 april 1752 finner vi en notis om hennes rön om blekning av bomullsgarn. I båda dessa fall resulterade experimenten i publicering.
(Inom parentes kan nämnas att det dröjde ända till 1945 innan kvinna nr. 2 kunde ta plats i Vetenskapsakademien. Den gången var det Lise Meitner som utsågs, sedan hon lanserat hypotesen att kärnklyvning uppstår när uran utsätts för neutronbestrålning, en tanke som i förlängningen ledde till uppfinningen av atombomben.).
