Du scrollar på nätet och plötsligt fångar den din uppmärksamhet. En superfin höstkofta i cashmere. Och: ett perfekt partytält till kräftskivan! Du brukar faktiskt inte köpa sånt här på nätet, men just de här produkterna verkar ju riktigt bra. Du slår till. Efter 3-4 veckor dimper paketet ner. Men, koftan verkar snarare vara stickad i en trist akryl, är alldeles för liten och har löst hängande trådar… Och tältet – det går ju inte att fälla upp..?! Besviken försöker du reklamera varorna, men hänvisas till ­företagets underleverantör – i Kina. Men det är omöjligt att få ett vettigt svar på mejlen. ”De arbetar på ärendet” skriver de, upprepade gånger. ­Sedan hör du inget mer.

Trista ”köpupplevelser” som liknar denna drabbar alltfler svenskar. Och med ett stadigt växande antal nät­butiker blir det också svårare att avgöra vilka som är seriösa. Hos Konsumentverket noterar man regelbundet problem med oseriös så kallad dropshipping.

Dropshipping är en affärsmodell där e-handlare erbjuder brett sortiment utan att ha egen tillverkning eller egna lager – och marknadsförs ofta på sociala medier.

Dropshipping – vad är det?

Dropshipping betyder att webbutiker inte har ett eget lager utan varorna skickas direkt från leverantören – som kan vara baserad utanför EU. Många webbutiker följer lagar och regler, men det finns oseriösa företag som du bör se upp för.

Under 2024 fick Konsumentverket in 1 198 anmälningar där kunden uppfattat att ärendet handlade om dropshipping. Samma år registrerades 757 kontakter till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa, som rörde dropshipping, en ökning med ca 19 procent från 2023. Det kan vara svårt att se att en webbutik använder sig av oseriös dropshipping.

Var vaksam på:

  • Kontaktvägar saknas eller en privatpersons adress anges i stället för företagsadress.
  • Bristfällig information om leveranstid. Leveranstiden kan vara längre än förväntat eftersom leverantören ofta är baserad utanför EU.
  • Stavfel, översättningsfel eller märkliga formuleringar.

Många oseriösa nätbutiker

Henric Jonsson är juridisk rådgivare på Konsument Europa, en enhet inom Konsumentverket:

– Många hör av sig till oss. Dropshipping är nu en av de mer vanliga kanaler där problem uppstår för olika varor som kläder, skor och väskor, men även husgeråd, säger Henric Jonsson och fortsätter:

– Absolut vanligast är att varan du får inte håller den kvalitet som utlovas i butikens produktbeskrivning. Det är sämre kvalitet, sneda sömmar, fel storlekar… Du utlovas en väska av läder, som i själva verket är av plast.

Henric Jonsson är juridisk rådgivare på Konsumentverkets enhet Konsument Europa.

Själva konceptet är kostnadseffektivt för företaget och är inte oseriöst i sig, men enligt Konsumentverket finns många oseriösa aktörer som använder sig av affärsmodellen. Ofta ser webbplatsen proffsig ut, utger sig för att vara svensk och har svensk betaltjänstlösning, men beställningen skickas vidare och hanteras direkt av företagets leverantör, utan att kunden informeras på rätt sätt.

Varorna skickas från Asien

– Konsumenter tror att de handlar från ett företag i Sverige eller inom EU. Men i de allra flesta fall skickas varan från Asien, berättar Henric.

Vidare händer att varor inte dyker upp alls, fastnar i tullen och extra, överraskande avgifter uppstår. När man som besviken kund vill returnera eller klaga på en vara blir det ofta problem.

– De får svar i stil med ’Åh vad tråkigt att du inte är nöjd, du kan så klart skicka tillbaka varan men då får du betala frakten’. Och så befinner sig företaget i Asien…

LÄS ÄVEN: Lotte om oseriösa företag: ”Erbjudandet behöver inte ens låta för bra för att vara sant”

Henric Jonsson påpekar att här utnyttjar företagen ofta en felaktig hänvisning till ångerrätten.

– Men är det ett fel på produkten, eller om den inte motsvarar beskrivningen, det vill säga om det handlar om en reklamation, då ska det inte kosta något att returnera. Då ska säljaren stå för frakten. Men det förekommer att företaget försöker övertala dig att behålla varan. Du erbjuds rabatt, på 20 eller 30 procent, eller det påpekas hur dåligt det skulle vara för miljön att skicka tillbaka varan hela vägen till Kina… Olika argument läggs fram, när det i själva verket är de själva som ska stå för returfrakten.

Dina rättigheter

  • Du har rätt att reklamera en vara om den är trasig eller inte motsvarar beskrivningen.
  • Du har ångerrätt i 14 dagar från att du tar emot/hämtar varan.
  • Företag ska tydligt informera om det totala priset innan köpet. Du ska inte behöva betala extra avgifter eller tullavgifter i efterhand.
  • I de flesta fall är det företaget som sålt varorna till dig som är din avtalspart och som du till exempel ska klaga till om något blir fel.

Källa: Konsumentverket

För mer information och råd:
Konsumentverket.se
Konsumenteuropa.se/kontakt

Extra skydd med kreditkort eller faktura

Ofta är dock varan av så pass dålig kvalitet att många konsumenter inte är villiga att acceptera några rabatterbjudanden. Det första man då ska göra är att klaga hos det företag man upplever att man har handlat av, råder Henric Jonsson. Har de inte informerat om något annat är det de som är ansvariga.

Men om jag aldrig får svar? Eller hänvisas tillbaka till leverantören?

– Då kan du välja att gå vidare med ärendet. Har du handlat med kreditkort eller mot faktura har du ett extra skydd och kan vända dig till kreditgivaren. Enligt konsumentkreditlagen kan du ställa samma krav på kreditgivare som på säljaren – ofta är de ett större, mer etablerat företag med lagen i ryggen.

Om jag inte handlat med kredit eller på faktura?

– Man kan då vända sig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, för att få ärendet prövat. Men tyvärr når billigare varor inte upp till den värdegräns som krävs för att ens få ärendet prövat. För kläder och skor gäller exempelvis 500 kronor. Då återstår domstol, men frågan är om man som konsument orkar att ta det vidare.

LÄS ÄVEN: Företag tar betalt för gratistjänster – så skyddar du dig från dyra fakturor

Kontrollera företag innan du handlar online

Så vad är alternativet för mig som konsument?

– Bäst är om du kan identifiera den här typen av butiker från första början och undvika att hamna i den här problematiska sitsen.

Ska jag alltid kolla upp onlinebutiker – och hur?

– Ja, det tycker jag. I alla fall företag som du inte handlat av tidigare, det är ofta den typ av företag som det blir problem med. Kolla returinformation, kontaktuppgifter eller var företaget är baserat. Många av företagen är registrerade i exempelvis Nederländerna eller Storbritannien, men heter något svenskt, med ett namn som nämner ”Stockholm” till exempel. Och även om företaget ligger inom EU har de ofta leverantörer som skickar varor från Asien.

– Ett tips är att kontrollera vad företaget har för omdömen och titta då på andra webbsidor än företagets egna.

– Ett annat tips är att använda bildsökning. Många webbläsare har detta verktyg. Har du hittat ett par skor som ser bra ut, kanske nedsatta från 1 600 kronor till säg, halva priset. Ta då en bild och googla. Då kan du upptäcka att samma modell går att köpa för kanske 200 kronor – och ofta då på någon av alla kinesiska marknadsplatser.

Konsument