Lill Lindfors: Sorgen gjorde att jag kom av mig mitt under en show

Ursäkta röran. Det blir lite kaotiskt när jag reser så mycket, säger Lill Lindfors och gör en svepande gest över vardagsrummet när vi möts. Fast det visar sig förstås att hon har ordning mitt i kaoset. Hon svarar i telefonen när dottern Petronella ringer, fixar håret och bättrar på sminket samtidigt som hon pratar om sitt artisteri. Lill har gjort många minnesvärda framträdanden. Få har väl glömt “Du är den ende”. Lill sjöng poeten Bo Setterlinds text med sådan känsla att publiken fick gåshud. Hon har lärt oss att “Musik ska byggas av glädje”, med egen musik och text av Björn Barlach. Låten speglar hennes egen syn på musik och hur viktig glädjen och lekfullheten är för hennes eget artisteri. På scen kan hon vara fräck, rolig, utmanande och vacker på samma gång.

Alla som tittade på den europeiska schlagerfinalen 1985 minns väl hennes fantastiska överraskning med klänningen, då hon snubblande in i direktsändningen och kjolen bara “åkte” av. Men även detta fantasifulla missöde klarade hon förstås galant, eftersom hon själv hittat på det! Lill utstrålar mycket energi och hennes grågröna ögon lyser varmt, särskilt när hon får träffa sin dotter Petronella och barnbarnet Tindra.

En annan person som varit viktig i Lills liv är faster Rut vars bortgång tog Lill så hårt att det påverkade henne på scenen.

Liten baby Jag föddes i Helsingfors på Finlands Mors dag den 12 maj 1940 och fick namnen Maj Lillemor, men kallades för Lill. Min mamma Katri var 29 år och min pappa Nils var 33 år. Jag fick sedan två syskon, Torsten och Bengt.
Faster Rut Bilden är tagen på Åland sommaren 1943 . Min bror Torsten och jag promenerar med faster Rut i solskenet vid Solkulla. Rut var en betydelsefull person i mitt liv. Hon var småskolelärare på Åland och skrev artiklar, reciterade dikter och var väl bevandrad i Ålands kulturhistoria och folkliv. På Solkulla fanns massvis med böcker bland annat mötte jag Pippi Långstrump. Hon blev en förebild som gav mig styrka och inspiration. Som vuxen hände det ibland att jag tog med Rut på fester med mina vänner! Hon upplevdes som mycket yngre än några av dem. Hon var 79 år när hon dog och lämnade ett stort tomrum efter sig. Jag repeterade musikalen “Sugar” samtidigt som jag genomförde ett gästspel på Berns. Sorgen gjorde mig helt blockerad och jag hade svårt att minnas sångtexterna.
Fotot är taget 1946. Jag är 6 år  och omgiven av mina yngre bröder,  Torsten, 5 år och Bengt, 3 år. Idag  är Torsten ingenjör och bor i vårt  barndomshem i Näsby Park. Bengt  är tandläkare i Hudiksvall. På  fritiden ägnar han sig också åt  musik och spelar gitarr i en  orkester.
Första klass Jag började i första klass i Johannes folkskola i Helsingfors 1947. Jag hade långt hår och står som tvåa i den översta raden. Vi var ett ojämnt antal flickor och när vi gick på led fick jag gå hand i hand med en pojke. Det var mycket spännande.
Hos Povel 1962 jobbade jag med Povel Ramel. Det var fantasiskt att få vara med i en riktig Knäppupprevy. Jag gjorde bland annat “Vrål Amanda” i “Ryck mej i snöret”. Jag sökte faktiskt till Dramatens elevskola, men sprack i tredje provet. Det spelade egentligen inte så stor roll eftersom min karriär ändå var i full gång.
Show på Berns Den här bilden är från mitten av 1970-talet. Anders Linder kände jag  från Viggbyholmsskolan. Vi har mötts på scen många gånger. Här är vi  på Berns tillsammans med Robban Broberg i showen “Kalle Persson”.
Guldrosen I Åke Falcks TV-show “Kaskad” var mina medspelare Gordon Marsh och Jan Malmsjö. Programmet tävlade i Montreux och vann utmärkelsen “Guldrosen”. Senare medverkade jag även i Torbjörn Axelmanns “NSVIP tillsammans med Lee Hazelwood. Även det programmet vann i Montreux.
Brasse Brasse Brännström och jag träffades när vi gjorde en föreställning på Berns tillsammans med Magnus Härenstam. Vi levde tillsammans i tio år mellan 1974-1984.
Tysk show Ett exempel på vad man kan råka ut för som artist. Här är jag med i en tysk show.
Svenska Sesam Regissören Birgitta Götestam och jag arbetade ihop en del på 1980-talet bland annat med barnprogrammet “Svenska Sesam”. Nils Eklund, Magnus Härenstam, Gunilla Åkesson och jag hade en mycket lekfull inspelningstid.
Filmstjärna Jag var med i i Hasse Alfredsons film “Vargens tid”. Den filmen fick inte så bra kritik, då gick det bättre för hans “Petterson&Bendel”. Det var lärorikt och roligt att få spela mot Stellan Skarsgård och Allan Edwall.
Min man och jag Jag mötte Anders Byström då vi arbetade med Berns renovering 1987. Han är byggnadsingenjör. Min uppgift då var att ge råd när det gällde artistutrymmena bakom scenen. Vi gifte oss mycket diskret i Storkyrkan 1991. Efteråt gjorde vi ingen bröllopsresa utan jobbade på som vanligt. Idag har vi flera hem, men bor mest på Öland.
	Mormor För ett år sedan blev Petronella mamma till Tindra och jag blev mormor för första gången. Tindra är ljuvlig och jag försöker vara så mycket med henne som jag kan.