Tore Janson tyckte att skolan var rätt tråkig. Men när han i gymnasiet började med latin tändes en gnista – det där var inte så dumt.
Han blev professor i latin och språkforskare och som sådan väldigt nyfiken på hur språk förändras när omvärlden förändras. På 1980-talet kartlade han och andra forskare vad som hände i Botswana när landet blev självständigt efter år av brittiskt styre och det egna språket setswana plötsligt skulle användas efter år av att allt skrivits på engelska.
– Då väcktes mitt intresse för vad som händer med ett språk när världen runt omkring förändras, säger Tore Janson.
Efter latin och setswana och en rad olika språk tog han sig an vårt eget språk.
– Så här på ålderns höst tänkte jag på att jag aldrig hade ägnat mig åt svenska. Det kunde ju vara roligt så jag satte i gång och så blev det den här boken.
Språket utvecklas
Det blev ”Svenskans historia. Språkets roll under 800 år” som kom ut ganska lagom till Tores egen 90-årsdag. Det blir den sista boken, säger han. Men man kan aldrig veta!
Den är en hisnande färd genom historien och den som trott att språk inte utvecklas får tänka om. Det vimlar av invandrare som kom med indoeuropeiskan, fransmän som fullständigt kollrade bort hovet med sin glamour, duktiga folkskollärare som införde rättstavning och en hel hoper andra som har lämnat spår i vårt språk.
Läs även: Språket förändras — här är orden som sjunger på sista versen
En sak som inte ens en så kunnig språkvetare som professor Tore Janson hade riktig koll på var hur tidigt även vanligt folk fick koll på skriftspråket.
– Jag blev förvånad över att folk faktiskt kunde läsa tidigare än jag trott. Redan på 1600-talet tyckte kyrkan att alla sant kristna skulle kunna läsa. Då fanns det ju inte alls någon allmän skola, men det var husbondens skyldighet att se till att alla på gården kunde läsa.
Svenskan lever vidare
Vi är ett litet land, men med ett envist litet språk.
– Svenska har ju varit stabilt och stadigt ända sedan Gustav Vasas tid. Det beror på att det har funnits en egen stat och staten har satsat stenhårt på svenskan.
Läs även: Djur i språket: Fy katten, vilken mallgroda till glad lax!
Kommer svenskan dö ut som eget språk?
– Nej inte de närmaste hundra åren i alla fall. Jag tror att svenskan kommer att vara stark. Men det är klart att om det skulle vara så att engelska fortfarande blir starkare och starkare, då kommer nog Sverige att bli mer och mer tvåspråkigt.
Finns det något som är riktigt unikt i svenska språket?
– Ja, vi har ljudet u. Det finns bara i svenskan och norskan. Andra språk har bokstaven u, men inte ljudet.
Så säg u och känn hur unik du är! Och följ svenskans utveckling i en snabbversion av professor Tore Jansons roliga bok fylld av aha-upplevelser.
Så har svenska språket växt fram och förändrats genom tiderna
12 000 f Kr – bara Babel-babbel
Troligen talade man en mängd olika språk i det som så småningom skulle bli Sverige och så skulle det förbli i runt tiotusen år. Det var som i bibelns Babel, fast där var det tvärtom, Gud straffade folket som tillbad avgudar med att splittrade deras språk i många. I det som skulle bli Sverige skulle trenden tvärtom gå från många olika språk till ett enda.
Läs även: Språkvetaren Sara Lövestam: Hur svenskt är svenska språket?
2800 f Kr – ett språk tar över och det är inte svenska
Pang! Alla tidigare språk i vårt område slås ut av indoeuropeiska som invandrarna söderifrån har med sig.
500-talet e Kr – vi lutar åt gotiska
Silverbibeln är visserligen skriven i Polen även om den finns i Uppsala nu. Men troligen skulle våra förfäder i det som skulle bli Sverige förstå rätt mycket av gotiskan.
Läsövning: Nist hindar uns máizo fimf hláiban jah fiskos twái
(Det här är inte svenska men gotiska ur Silverbibeln från början av 500-talet).
Det är lärjungarna som svarar Jesus när han ber dem mätta alla människor som samlats för att höra honom, de flesta av oss förstår nog i alla fall de två sista orden.
På nutida svenska: Det är inte hos oss mer än fem bröd och två fiskar.
1000-talet – där högg vi i sten
Runskrift har sedan länge blivit omodern i Europa men i Mälardalen låter de som ha råd rista runstenar. De använder runor och varje runa motsvarar en bokstav.
Läsövning: KIARTHAR AUK IORUNTR LATA REISA THISA STEINA IFTIR SYSTUR SUNI SINA IRNMUNT AUK IKIUNT
(Hanstastenen från omkring 1060, står nu vid Bollnästorget på Skansen i Stockholm)
Det går ganska bra att läsa detta som en nutida svensk mening förutom att flera av personnamnen inte är bekanta för oss.
På nutida svenska: Gärdar och Jorund låter resa dessa stenar efter sina systersöner Ärnmund och Ingemund.
1100-tal – ni talar bra latin, men ingen skriver svenska
Det här århundrandet är ett tomt hål för språkjakten på svenska. Runskriften hade blivit omodern i Sverige och det som skrivs det skrivs av munkar – på latin.
Läs även: Sara Lövestam: Mon dieu, så de svär!
1200-tal – nu börjar vi närma oss!
Läsövning: Dräper maþar svenskan man, eller smalenskan innan konongrikis man, eigh västgöskan, böte firi atta örtok trettan marker ok änga ätar bot.
(Ur Västgötalagen som kom runt 1220)
På nutida svenska: Dräper en man en svensk man eller en småländsk man innanför kungariket, men inte västgötsk, skall han böta för det åtta örtugar och tretton marker, och ingen ättabot.
Alltså straffet var mildare om man slog ihjäl en smålänning eller en svensk man (från Svealand) än om man slog ihjäl en västgöte. Man behövde inte betala ersättning till den mördades efterlevande.
1300-tal – nu föds svenskan som språk
Sverige blir ett land och svenska blir ett språk. Både lagar och andra texter skrivs nu på svenska.
Läsövning: Eet kununxrike sum hätir Suärike haver i sik sju biskopsdöme ok nio laghmanzdöme meþ landämärum þera.
(Kungabalken, Magnus Erikssons Landslag, 1347)
På nutida svenska: Ett kungarike som heter Sverige har i sig sju biskopsdömen och nio lagmansdömen med deras områden.
þ – ett tecken som trillat bort
þ står för ett läspande ljud. Ni vet det där som är så svårt för oss när vi ska prata engelska, som i ”that”.
ä och ö – föds nu
I stället för att göra som danskarna och skriva ae och oe så kom påhittiga svenskar på att man kunde flytta upp den andra bokstaven och lägga den uppe på den första. Ett litet e skrevs förenklat med två små prickar.
1400-tal – högsäsong för lågtyskan
Har du också funderat över hur tyska köpmän och hantverkare kunde jobba i Sverige under Hansatiden å 1400-talet? Hur gjorde de sig förstådda?
Förklaringen är att de pratade lågtyska som var så likt svenska att man inte behövde gå någon kurs för att förstå det.
Läs även: Förolämpningar från förr – orden som gjorde skada och gav böter
Läsövning: Nw liggia j swärike manag gotz ödhe
(Ur Bondakonst, skrivet efter digerdöden, av Peder Månsson, ca 1465–1534)
På nutida svenska: Nu ligger i Sverige många gods öde
Nu kommer tyskan
Vi lånade massor från lågtyskan och många som hörde ihop med handel och förvaltning. Till exempel: myndig, fullmäktige och betala.
Liten svensk-lågtysk parlör
äta – eten
sten – sten
löpa – lopen
öga – oge
sak – saak
1500-tal – Grattis! Skriven svenska fyller 500 just i år (2026)
Nya testamentet på svenska kom 1526 och då började svenskan få ett gemensamt skriftspråk. Förr hade var och en stavat lite som det lät.
Läsövning: Doch behöffwer thu icke läggie tich så mykit j förswar för slijke skalker och förrädere. (Brev från Gustav Vasa till fogden Michael Olsson, 1544)
På nutida svenska: Dock behöver du inte lägga dig så mycket i försvar för sådana skurkar och förrädare.
Därför stavas OCH som det gör
Har du funderat över varför och stavas just så och inte ock. Det har att göra med att man i den svenska bibelöversättningen konsekvent använde just den stavningen och inte någon av de många andra som förekom på den tiden, som ok, okk, ock.
Å, en ny bokstav föds
Bokstaven å fyller också 500 i år (2026). Den föddes i trycket av Nya Testamentet. Man ville kunna skilja på a och a med ett bakre uttal. Lösningen blev att lägga till ett litet o ovanför a för att markera det bakre uttalet.
1600-tal – svenskan i stormaktens Sverige
Under 1600-talet lärde sig de flesta i Sverige att läsa åtminstone lite grann, i städerna fanns det många som kunde både läsa och skriva bra. Brevskrivandet ökade och Sveriges Postverk grundades 1636.
Läsövning: ... åter ypnades ther twenne Dörar / ther inne satt Kejsaren på ett högt Ruum / och Rijks-Råden rundt om kringh på Golfwet / med Beenen uthi kors
(Anders Willman, svensk sjöofficer i nederländsk tjänst, beskriver ett besök hos den japanske kejsaren 1652)
På nutida svenska: Åter öppnades två dörrar. Där inne satt kejsaren på en hög plats, och riksråden runt omkring på golvet med benen i kors.
Läs även: Kalle Lind: ”Liksom provocerar lika mycket nu”
1700-tal – svenskan i ett mindre Sverige
Sverige blir mindre rent geografiskt efter stormaktstiden, men allt fler svenskar skriver och allt fler vill läsa.
Läsövning: Här har denne tiden bortåt grasserat en fahrsot af en bröstsjuka, som varit så allmän, at snart sagt ingen familie, mycket mindre något hus den undsluppit.
(Gustaf Benzelius i Stockholm i brev till sin bror Eric i Göteborg, 1729)
På nutida svenska: Här har det härjat en farsot av en lungsjukdom, den har varit så allmänt utbredd att nästan ingen familj eller något hus har sluppit undan den.
Nu kommer franskan
Franska är det eleganta språket som talas vid svenska hovet. Vi lånar in lite glamour och elegans med ord som modern, elegant och populär.
1800-tal – språket håller ihop nationen
Svenska språket blir extra viktig när nationalstaten Sverige växer fram. Språket är ett viktigt band som håller ihop oss som folk och nation.
Läsövning: I hwarje stads-församling och hwarje socken på landet bör finnas minst en, helst fast, skola med wederbörligen godkänd lärare.
(Folkskolestadgan, 1842)
På nutida svenska: Översättning behövs inte, det här förstår vi ju lätt. Det är bara stavningen med hw och w som känns ålderdomlig
Alla kemister ”pratar” svenska
Berzelius skrev ”Lärbok i Kemien” i sex delar på svenska. Den blev snabbt översatt till alla de stora europeiska språken. Därmed spred sig Berzelius sätt att beteckna kemiska ämnen med bokstäver och siffor för att ange ämnen och proportioner, till exempel H2O för vatten.
1900-tal – Nu flyttar vi från byn
Massor av tidningar, snabbare kommunikationer, folk flyttar. De som inte emigrerade till USA flyttade ofta till nya industriorter. Det påverkar språket. Alla behövde kunna läsa – skyltar, kvitton, kataloger, röstsedlar (från 1920 har alla vuxna svenskar rösträtt).
Läsövning: RYMD-RYSSEN HAR LANDAT!
Rubrik i Expressen, när Jurij Gagarin, hade blivit världens första människa i rymden, 1961.
På nutida svenska: Jo, men den förstår vi ju. Även om rymd-ryssen inte står i svenska akademins ordlista. Kvällstidningarna odlar ett snabbare språk.
Nu kommer engelskan
Efter andra världskriget övertog engelska tyskans ställning som viktigaste främmande språk i Sverige. På 1960-talet blev det forskningsspråk vid svenska universitet.
2000–2026 – Och vi ba småpratar i skrift
Internet, smarta telefoner och sociala medier förändrar språket. Nu börjar vi småpratande i skriftform som vi aldrig gjort förr. Ett ord räcker ofta och det går snabbt. Vi kortar av orden ”bara” blir ”ba” och television blir ”teve”. På nätet blir det ännu mer radikalt – ”eller” blir ”lr” och ”det” blir ”d”. Och ”vad gör du?” skriver man blixtsnabbt ”vgd”
Läs även: Språkvetaren: Kan du tyda nutidens hieroglyfer?
Läsövning: cu l8r pok
(Meddelande skrivet som sms med godtagna förkortningar)
På nutida svenska: Vi ses senare, puss och kram (cu l8r – cee you l eight r = see you later (engelska för ”vi ses senare”).
Källa: ”Svenskans historia. Språkets roll under 800 år” av Tore Janson, Historiska media.
Mest läst Just nu
-
Ensamresenären Agneta, 69, är fortfarande nyfiken på världen: ”På gruppresor känner jag mig trygg”
-
Astroguidning vecka 21: Sakta ner och känn efter
-
Ellos Home släpper somrig kollektion för sovrummet – spana in bilderna här!
-
Kika in i Sabinas och Daniels idyll vid havet: "Jag har alltid älskat att greja i trädgården"
-
73-åriga Lars Gunnar reser gärna ensam: ”Nu kan jag bestämma själv hur dagarna ska se ut”
