Från tio deltagare – till 43!
Tio länder deltog när Sverige första gången tävlade i Eurovisionsschlagerfestivalen 1958. Det var då, det. I år får Charlotte Perrelli kämpa mot inte mindre än 42 konkurrenter i Belgrad!
Intresset för tävlingen tycks numera bara bli större för varje år och det är svårt att föreställa sig att man i slutet av 1970-talet var oroad över dalande tittarsiffror och minskande intresse.
Nu vill alla vara med, inte minst länderna i det gamla Östeuropa och det har lett till att man numera har ett startfält som man inte ens kunde föreställa sig för 50 år sedan. Sedan år 2004 delas tävlingen, vars officiella namn numera är Eurovision Song Contest upp i en semifinal och en final.
I år är semifinalerna två stycken med 19 tävlande i varje. Den första sänds tisdagen den 20 maj och den andra torsdagen den 22 maj. Det är i den andra semifinalen där Sverige har startnummer två.
Från varje semifinal få tio länder vidare till den stora finalen lördagen den 24 maj.
Fyra länder; England, Tyskland, Frankrike och Spanien är alltid garanterade en plats i finalen. Det beror på ländernas befolkningsstorlek och på deras stora budgetandel i den internationella samarbetsorganisationen EBU. I år är också Serbien garanterad en finalplats, landet tog ju hem segern förra året!
Ännu vet vi alltså inte om Charlotte Perrelli går till final med det svenska bidraget "Hero", men hon räknas till favoriterna och det finns ett stort intresse kring hennes person, eftersom hon redan vunnit en gång, 1999. Med ett helt folk som håller tummarna kan det gå vägen – hela vägen!
Hon är född 1974, samma år som ABBA tog hem segern i Eurovision song contest i Brighton med Waterloo. Precis 25 år senare segrade hon själv med "Take me to your heaven" i samma tävling när den hölls i Jerusalem.
Det där är förstås ett faktum som gör att Charlotte är en av de mest omskrivna och uppmärksammade deltagarna när hon nu, nio år senare tävlar igen, den här gången i Serbien huvudstad, Belgrad.
Ja, och så tävlar hon ju med en låt, "Hero", som anses hålla internationell hög klass och som framförs i ett proffsigt nummer.
De senaste åren har det dock kommit att visa sig att en bra låt och en rutinerad artist inte behöver innebära en rak väg till framgång i det här sammanhanget. Europa har nämligen visat sig ha en alldeles speciell svaghet för bidrag av det lite galna slaget.
Många av oss minns nog fortfarande hur en liten knubbig tant – ja, egentligen var det en man – iklädd foliepappersklänning med matchande hatt förra året framförde ett udda sång- och dansnummer och var nära att ta hem segern till Ukraina.
I år duggar de knasiga bidragen mycket tätt. Mest omskrivet är Irlands "Dustin the turkey", en stor fantasifågel som möttes av många burop när segern annonserades i hemlandet.
Lettland bidrag, som skrivits av fyra svenskar, framförs av tre skojfriska pirater och anses mest vara en barnsång, Kroatien representeras av en 75-åring rappare och Azerbadjan, som tävlar för första gången, gör det med en vampyr med änglavingar …
Men även om det inte skulle bli seger eller ens final för Charlotte Perrelli så hindrar det förstås inte att deltagande kan utgöra en språngbröda mot en internationell karriär. Hon har i över en månad farit Europa runt i ett halsbrytande tempo så att helst ingen i vare sig Albanien eller Vitryssland ska sväva i tvivelsmål om vem hon är när det är dags att rösta i Eurovision song contest.
Rutinen en är förstås ännu större än för nio år sedan. Charlotte har bland annat med framgång lett den svenska melodifestivalen, turnerat flitigt och spelat rollen som Belle i musikalen "Skönheten och odjuret".
Också på det privata planet har mycket hänt. 1999 hette hon Nilsson i efternamn, sedan 2003 är hon gift Perrelli och numera också tvåbarnsmamma.
Framtoningen på scen för dock inte direkt tankarna till en småbarnsmamma . Klänningen visar mycket av sångerskan både upptill och nedtill, klackarna hon dansar i är 13 centimeter höga.
Charlotte är 34 år i år, exakt lika gammal som Alice Babs, smålandsfödd precis som hon själv, var när hon för precis 50 år sedan sjöng "Lilla Stjärna" i folkdräkt med förkläde och rosenmönstrad sjal och till ackompanjemang av fiolstråkar
Det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess och inte mycket är sig likt. Fast då som nu hoppas vi att se en stjärna födas den där Eurovisionsschlagerkvällen. Och fortfarande är vi en hel nation som håller tummarna!
50 år med svensk schlager!
Minns du stjärnorna?
Det har gått precis 50 år sedan Alice Babs i folkdräkt och nylagd frisyr framförde "Lilla stjärna" i Eurovisionsschlagerfinalen i nederländska Hilversum. Det var första gången Sverige deltog i tävlingen, som anordnades för första gången två år tidigare.
Framtoningen hos Sveriges representant tedde sig hemvävd redan 1958 och de flesta av de utländska tittarna kunde inte ana att sångerskan redan 18 år tidigare chockat många i sitt hemland genom att sjunga syndig swingmusik i filmen "Swing it, magistern".
Nu var hon 34 år, gift och tre-barnsmor. Stämman var klockren och den europeiska publiken uppskattade faktiskt det exotiska bidraget, som hamnade på fjärde plats. Vann gjorde Frankrike, men mest framgångsrik blev italienaren Domenico Modugno med "Volare", som blev en enorm internationell framgång. Sången har till och med ibland beskrivits som den mest framgångsrika bidraget någonsin i schlagerfestivalen.
Man kan nästan säga att han gjorde sensation, den 22-årige Danderydsgrabben Claes-Göran Hederström som för 40 år sedan vann på hemmaplan och sedan fick åka till London med "Det börjar verka kärlek", banne mig.
Det fanns flera förklaringar. Låten av den begåvade Peter Himmelstrand var charmig och nyskapande, sångaren hade en bra röst och var den sötaste pop-pojke som flickorna hade sett på mången god dag.
Det blev en femteplats i finalen och då var konkurrensen ändå ovanligt hård bland de 17 deltagarna. Det sensationella inträffade att den engelske storfavoriten Cliff Richards som framförde "Congratulations" förlorade med en ynka poäng till Spaniens Massiel som framförde "La La La".
– Efter finalen gick jag fram till Massiel för att hjärtligt skaka hennes – hals, sa Cliff Richards senare, möjligen halvt på skämt…
Claes-Göran Hederström hade en mer avslappnad inställning till musikkarriären, men hade under flera år framgångar på bland annat Svensktoppen och i Folkparkerna tillsammans med Mona Wessman och Nina Lizell som han börjat sjunga med redan 1967.
– Milda makter, han kommer ju av sig, konstaterade svenska folket och satte unisont kvällskaffet i halsen när den 31-årige Björns Skifs för 30 år sedan, 1978, framförde "Det blir alltid värre framåt natten" i schlagerfinalen i Paris.
Det ordnade sig förstås. Björn var redan då en rutinerad artist med en 15-årig karriär bakom sig och räddade situationen med några nonsensord, som åtminstone de icke svenskspråkiga trodde på…
Fast, det är klart, någon vidare placering blev det inte, bara 14:e plats i tävlingen som vanns av Israel, och det fanns ganska många som var övertygade om att det gått betydligt bättre i Paris för "Miss Decibel" med Wizex och Kikki Danielsson som var snubblande nära att ta hem segern i den svenska uttagningen det här året.
När Py Bäckman 1988 skrev sin mäktiga "Stad i ljus", gjorde hon det med Jan Malmsjö i tankarna. Han var dock upptagen med andra engagemang och erbjudandet gick till en annan sångare med pipa av yppersta kvalitet, nämligen Tommy Körberg.
Tommy utklassade fullkomligt konkurrenterna vid den svenska uttagningen och fick 84 poäng av maximala 88.
Sedan åkte han till Dublin på Irland för att tävla – och då gick det sämre. Tommy hann inte mer än landa förrän han åkte på en rejäl förkylning och hann återhämta sig någorlunda – men inte riktigt – till den stora finalen.
Det blev bara en tolfteplats, trots att han var en av förhandsfavoriterna. Två år tidigare hade han gjort succé vid urpremiären av musikalen "Chess" i London.
Det här årets vinnare skulle för övrigt komma att bli en stor stjärna. Det var kanadensiskan Céline Dion som tävlade för Schweiz och som nu sedan länge är ett världsnamn.
Det var väl inte precis så att hon kom från ingenstans, för hon hade bland annat legat etta på den danska topplistan, men nog var det ett stort genombrott för ängelsholmstjejen Jill Johnson när hon vann den svenska uttagningen 1998. Sedan fick hon åka till engelska Birmingham för att representera Sverige.
"Kärleken är" hette låten och när man förklarade att den handlade om prinsessan Diana som dött året innan blev reaktionerna på många håll i England ganska negativa.
– Luktar spekulation, menade man.
Det blev en blygsam tiondeplats för Jill. Tävlingen vanns av Israels Dana International som fick en enorm uppmärksamhet, främst på grund av att den undersköna sångerskan var född som man.
