• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Kalla fakta om isglass

    Sommar och sol och en glass i handen. Men vad är det vi stoppar i oss egentligen? Icakuriren har tittat närmare på isglassen.

    Kalla fakta om isglass

    Låt oss slå fast det på en gång: Isglass vänder sig främst till barn. Den finns främst som små pinnglassar, den har glada färger och heter roliga saker som Skruven, X-pop eller Trollerimix. Isglass kan jämföras med annan pinnglass och med strutglass, men fungerar inte som dessert på tallrik och bjuds aldrig för att imponera på vuxna gäster.
    Till barn däremot serveras isglass ofta som ett bra glassalternativ. Ispinnen är inte så full av kalorier att den motsvarar en hel måltid i energi, som rejäla strutar med gräddglass kan göra. En Piggelin innehåller färre kalorier än ett medelstort äpple.
    Att dela ut isglass i en skolklass eller förskolegrupp är dessutom ofta ett allergisäkert alternativ när det finns glutenintolerans, nötallergi eller mjölkallergi i en barngrupp.

    Läskande men inte för ofta

    Icakurirens dietist Viveca Anell tycker att isglass kan vara ett bra alternativ till annan glass, just för att den innehåller så få kalorier och oftast passar allergiska. Dessutom blir man inte lika mätt som av annan glass, vilket gör att man orkar äta något näringsrikt också.
    Viveca Anell tycker att man kan unna sig en isglass då och då, men inte varje dag.
    – Det beror som vanligt på vad man äter i övrigt och hur mycket man rör på sig. Genom en isglass får man dessutom i sig lite vätska och det kan vara bra en het sommardag, säger hon. Däremot är det mycket socker i glassen och det är inte bra för tänderna att gå och suga på en glass.

    Mest vatten och socker

    Den isglass vi köper består oftast av vatten, socker, stabiliseringsämnen, konserveringsämnen, smakämnen och färgämnen. I bästa fall kommer smaken från frukt eller fruktjuice.
    Om vi till exempel tittar lite närmare på Sveriges mest sålda isglass, Piggelin, så börjar ingredienslistan med vatten och socker. De är alltså de två ingredienser som det finns mest av, därefter kommer glukos-fruktossirap som också är en sockerart.
    – Glukos är en form av socker som är en ännu "snabbare" kolhydrat än vanligt socker, säger Icakurirens dietist Viveca Anell.
    I andra isglassar hittar vi and­ra liknande sockervarianter gjorda av stärkelse som fruktossirap, glukossirap fruktsocker och druvsocker. De påverkar både smak och konsistens i glassarna.
    Piggelin har en smak av "tutti frutti" enligt tillverkaren GB. Den smaken får man fram av druvjuice och av "arom", vilket betyder någon eller några av de aromämnen som är godkända i EU.
    För att isglassen inte ska smälta för fort eller tappa formen tillsätts stabiliserings-medel, i Piggelin är det pektin, gummi arabicum och karragenan som alla tre utvinns ur växter. Stabiliseringsmedel kan jämföras med att tillsätta potatismjöl när man kokar fruktkräm för att ändra konsistensen, i det fallet göra krämen tjock.

    Färgämnen från växter

    Isglassar är ju alltid glada i färgen. För att få fram den ljusgröna färgen i Piggelin används "klorofyllkopparkomplex" som utvinns ur klorofyll och "kurkumin" som också är ett växtextrakt, men med gulaktig färg. I andra glassar har vi hittat grönt färgämne från spenat och brun sockerkulör, vilket är vanligt i glassar med coca colasmak.
    Ingrediensförteckningarna på de isglassar vi har tittat på innehåller väldigt få E-nummer. De senaste årens kritik mot tillsatser och E-nummer har gjort att tillverkarna nu hellre skriver ut ämnenas namn.
    Viveca Anell tycker inte att man ska avstå från isglass på grund av oro för tillsatser.
    Efsa, EU-kommissionens säkerhetsmyndighet, gör nu en genomgång av de cirka 350 tillåtna livsmedelstillsatserna för att utifrån ny forskning undersöka om de är helt säkra.
    I några fall har gränsvärdena sänkts.
    – EU:s gränsvärden är satta så att man ska kunna äta mängder av en produkt under lång tid, utan att det ska ge någon påverkan på kroppen, säger Evelyn Jansson Elfberg på Livsmedelsverket. De omdebatterade azofärgämnena ser vi nästan aldrig i Sverige. Tillsatser får inte användas alls om det inte finns ett speciellt uttalat skäl.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!