Fenomenet Barack Obama – en historia om starka kvinnor

Som amerikansk president blir sonen till en kenyansk getherde världens mäktigaste man. Barack Obama trotsar alla föreställningar om hur amerikanska presidenter ser ut. Hans märkliga livshistoria handlar om dåliga odds, skyhöga ambitioner – och starka kvinnor.

Barack Obama

Ålder: 47 år.
Familj: Fru Michelle, barnen Malia Ann och Natasha.
Yrke: Snart USA:s president

Fenomenet Barack Obama - en historia om starka kvinnor
KÄRNFAMILJEN. Giftermålet med den rotfasta Michelle gav Barack Obama en stabilitet han tidigare saknade. Här med parets två flickor, Malia Ann och Natasha.
Foto: Scanpix

Med röda ögon och brusten stämma var den tröttkörda Hillary Clinton nära gråten. En oskyldig väljarfråga om hur hon klarar sitt tuffa tempo utlöste en våg av känslor och frustration.

Hillary Clinton var ju storfavorit inför världens största show, presidentvalet i USA, och primärvalen skulle mest vara en formalitet. Men det formidabla Clinton-maskineriet körde fast i Iowas snö.

I stället ryckte en ung, oerfaren och tills helt nyligen okänd senator åt sig nomineringen som demokraternas kandidat. Och i januari kommer han att svära eden som den förste svarte presidenten i USA:s historia.

Barack Obamas karisma, ungdomlighet och inspirerande – märkliga – livshistoria gör honom unik även i andra avseenden.
Att denne borne outsider lyckas svinga sig upp till maktens allra högsta sfärer bevisar det att den amerikanska drömmen fortfarande är möjlig.

Omständigheterna som ledde till att Barack Hussein Obama kom till världen var i sig en utmaning mot det konventionella.
Hans mamma, Ann Dunham, var vit och dotter till en möbelhandlare från Mellanvästern.

Ann var en känslig drömmare och romantiker som grät när hon såg djur och barn fara illa på tv – men också en impulsiv risktagare. Orädd kastade hon sig in i äventyrliga projekt på andra sidan jorden, beslut som hennes barn fick leva med.

I flera år kuskade hon runt på motorcykel i djungeln, och förälskade sig i män från fjärran länder som hon inte visste något om.
Ann Dunham var bara 18 år och universitetsstudent på Hawaii när hon gifte sig med en före detta getherde från Kenya, Barack Hussein Obama den äldre.

Det var 1960, och han den förste afrikanske gäststudenten i universitetets historia. Bröllopet stod i en tid då det fortfarande var olagligt för svarta och vita att gifta sig med varandra i nästan hälften av USA:s delstater.

Efter bara tre år skilde sig paret. De hade då fått sonen Barack, som var två år gammal. Han skulle träffa sin far exakt en gång till, runt jul åtta år senare. Pappan dog i en bilkrasch 52 år gammal 1983. Han hade då sammanlagt åtta barn med fyra olika kvinnor.

Ann gifte om sig med en indonesier, Lolo Soetoro, en snäll man som med tiden utvecklade allvarliga alkoholproblem och en dödlig leversjukdom.

Den lilla familjen bosatte sig i Indonesien och Barack Obama tillbringade delar av sin barndom i denna världens mest folkrika muslimska stat. Familjen bodde i en del av Jakarta som mest påminde om en by. Strömmen hade nyss dragits dit och hälften av husen var av bambu. Folk hade krokodilungar och paradisfåglar som husdjur på bakgårdarna.

Barack Obama var det enda utländska barnet i området och lyckades aldrig lära sig språket ordentligt. Han var större, knubbigare och mörkare än de andra och blev ofta retad. En gång blev han nedslängd i ett kärr. Som tur var kunde han simma.
Plötsligt en dag, efter fyra år, var Barack Obama tillbaka i Amerika. Mamma Ann hade fött ytterligare ett barn, dottern Maya Soetoro-Ng, men lämnat sin indonesiske make.

Ann och barnen flyttade in hos Baracks morföräldrar på Hawaii. Men Anns vandringslust var inte stillad. Hon bestämde sig för att bli antropolog och återvände snart till Indonesien för många års fältstudier. Hon tog sig runt mellan byarna med motorcykel.
Barack Obama var ungefär 14 och trött på att flacka omkring. Han stannade hos morföräldrarna i Honolulu, som hjälpte honom med ett stipendium till elitskolan Punahou.

Tonårstiden präglades av självförakt, tvivel och själsvånda, men han visade det inte på utsidan. Som en av endast tre svarta studenter på skolan med 1 200 elever kämpade Barack Obama med att hitta sin plats i världen.

Hans personliga sida i skolans årsbok visar honom i cool “Saturday Night Fever”-mundering med skjortsnibbarna utanpå kavajslaget. Där finns också ett fotografiskt stilleben över resterna av en efterfest, med en ölflaska och ett paket Zig-Zag cigarettpapper.

Barack Obama har varit öppen med sitt bruk av marijuana och även kokain under sin “dimmiga” ungdomstid, och på så sätt neutraliserade han den frågan i valrörelsen.

En allvarligare debatt för en av hans mest givna väljargrupper, afroamerikanerna, har varit frågan om Barack Obama är tillräckligt svart. Kan en man som inte har slavar som förfäder, och som växte upp med en vit mamma och vita morföräldrar, verkligen förstå de svartas situation?

Här har Barack Obama en enorm tillgång i sin fru, Michelle, som kommer från en helsvart, helamerikansk familj med djupa rötter i USA:s svartaste stadsdel, South Side i Chicago.

Barack Obama kom till Chicago för att kasta sig in i det han fortfarande beskriver som sitt livs tuffaste jobb. I över tre år var han spindeln i nätet i ett kyrkodrivet projekt för fattiga och utslagna.

Baracks och Michelles första dejt var på bio. De såg Spike Lee-filmen “Do the right thing”.

Giftermålet med den rotfasta Michelle, och beslutet att slå ner bopålarna i hennes familjekrets, gav Barack Obama en stabilitet han dittills saknat. Den eleganta, ironiska och slagfärdiga Michelle Obama har varit avvaktande i rollen som politisk hustru och inför att bli USA:s första dam.
Säkerhetsfrågorna, de knasiga arbetstiderna och falskt nätskvaller har varit en tung börda för familjen och värre lär det när flyttlasset går till Vita huset.

Paret har två flickor, Malia Ann och Natasha, som kan vara de gulligaste barnen i amerikansk politisk historia.
Michelle har helhjärtat stött sin make i tal efter tal, men hon saknar hans magiska förmåga att aldrig förolämpa folk. Hennes uttalanden om att USA är ett “rent ut sagt elakt” land där vanligt folk får kämpa för brödfödan och blivande mammor är livrädda för att få sparken retade upp konservativa kommentatorer. Någon kallade Michelle för Barack Obamas “bittra hälft”.

Att Barack Obama kom på rätt köl och bestämde sig för att uträtta något mer än att bara ha kul är till stor del mormor Madelyns förtjänst. Hon blev 85 år och dog i presidentvalkampanjens slutskede.

Barack Obama minns sin mormor som en tuff och vettig kvinna med fötterna på jorden. Under Barack Obamas tonårstid försökte Madelyn inpränta vikten av hårt arbete, sparsamhet och andra traditionella värderingar. Barack Obama har sagt att de lärdomarna lagrades i hans inre system, men att det dröjde tills de poppade upp till ytan.

I månader har USA svepts med av “obamamanin” och låtit sig fascineras av den långe, gänglige Barack Obama som med sin fantastiska röst haft en sagolik förmåga att ingjuta hopp efter de i många avseenden katastrofala Bushåren.
Över 75 000 jublande fans kom när Barack Obama kröntes till presidentkandidat i Denver, tillräckligt för att fylla ett fotbollsstadion.

Anhängarna väver sedan länge fantasier om en ny Kennedyera, Vita husets mest glamorösa hittills. Michelle, med sin perfekta figur, skulle passa utmärkt som en 2000-talets Jacqueline Kennedy…

Bland demokraternas spinndoktorer har funnits en gnagande oro över att deras kandidat – elitskolad, urban, etniskt mixad, med turbulent bakgrund och Hussein som mellannamn – inte klickar med viktiga väljargrupper.

När Barack Obama talade till en grupp lantbrukare i Mellanvästern gav han upphov till stor skadeglädje bland motståndarna. Orsaken var att han kommenterade priset på “trendsalladen” rucola, och att han i samma andetag nämnde en högpriskedja för ekomat.

Rucolaincidenten används som bevis för att Barack Obama är representant för en snobbig storstadselit som breder ut sig i politiken och medierna. Vanligt folk äter isbergssallad!

Av: Fredrik Kullberg

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top