I svensk historia var krigandet männens domän, och ve den kvinna som trampade in på denna – i synnerhet om hon utgav sig för att vara man. En som trotsade normerna å det grövsta var Ulrika Eleonora Stålhammar.
Ulrika Eleonora Stålhammar (alias Wilhelm Edstedt)
Levnadsår: 1683–1733
Familj: En av sex döttrar till överstelöjtnant Johan Stålhammar, gift med pigan Maria Lönman.
Bostad: Småländska gods och gårdar, slutligen i Hultsjö (samt, under sin yrkesverksamma tid, vid regementet i Kalmar)
Gör: Artillerist.
Hennes historia som soldat inleddes 1713, då hon var 24 år gammal. Fadern, överstelöjtnant Johan Stålhammar, hade efter sitt avsked från armén 1702 levt på släktgården Stensjö i Svenarums socken. Han hade dött 1711 och efterlämnat sex fattiga döttrar. Fem av dem gifte sig med militärer av låg rang, men Ulrika Eleonora ville själv bli soldat. Hon lät sy manskläder av en soldatkappa som fadern lämnat i arv, tog farväl av släktingarna och red till Stockholm för att ta värvning. Under färdens gång drog hon på sig manskläderna och antog namnet Wilhelm Edstedt.
”Wilhelm” var soldat i över tio år
Det tog tid för ”Wilhelm” att bli soldat, men den 15 oktober 1715 fördes ”han” in i rullorna vid artilleriet i Kalmar. Därefter bodde ”han” i en vindskammare i ett av stadens borgarhus och ingick i april 1716 äktenskap med pigan Maria Lönman. Ulrika Eleonora/Wilhelm förefaller ha älskat soldatlivet, åtminstone så länge Karl XII levde och Sverige förde krig. Det gjorde dock inte hennes äldre syster Katarina, som brevledes förmanade henne att upphöra att på detta sätt bryta mot Guds ordning. Förgäves. Inte förrän 1726 lämnade Ulrika Eleonora/Wilhelm armén.
I augusti samma år begav sig Ulrika Eleonora till släktens överhuvud, fru Sofia Drake på Salshult, som lade upp en plan. Ulrika Eleonora skickades till släktingar i Värmland för att vänja sig av med mansrollen. På sommaren 1728 var hon redo att återta sin kvinnliga identitet. Därpå reste hon till Danmark och bekände i ett brev hela sin skuld för de svenska myndigheterna.
Dömdes till fängelse
Göta hovrätt kom fram till att bärande av mansdräkt var liktydigt med könsbyte och en styggelse i Herrens ögon. Döden var enda möjliga straff. Att ”Wilhelm” även hade gift sig gjorde saken ännu värre, men det faktum att Ulrika Eleonora och Maria dyrt och heligt förklarade att de inte hade levt ihop som lesbiska var en förmildrande omständighet. Slutet på historien blev att Kungl. Maj:t bestämde att Ulrika Eleonora skulle avtjäna fängelse i en månad, Maria i åtta dagar. Efter avtjänat straff levde Ulrika Eleonora hos släktingar till 1733, då hon avled. Maria var hushållerska på Salshult till sin död år 1761.
