Grannar: Kom över skräcken och bryt isen – i kriser behöver vi varandra

Kanske hejar du försiktigt när ni möts i trappan eller på gatan. Att däremot tvingas åka hiss med grannen, det kan kännas som rena mardrömmen. För vad ska ni egentligen prata om?

Psykologen och författaren Daniel Ek är medgrundare till ”Vänskaplabbet” och han är inte överraskad över resultatet i undersökningen. Fastig­hetsbolaget Wallenstam frågade hur det stod till med granngemenskapen och fick till svar att endast varannan person som bor i lägenhet har någon form av kontakt med sina grannar, jämfört med 74 procent av dem som bor i hus eller radhus. Samtidigt så tycker 88 procent att grannrelationer är avgörande för trivsel och trygghet.

Individualismen gör att vi inte behöver varandra

Typiskt för Sverige?

– I Sverige är vi individualister, säger Daniel Ek. Vi värderar individens rätt att välja och individens frihet högst av allt. En konsekvens av det blir att vi inte behöver varandra så mycket.

– Det gör att vi inte blir beroende av våra föräldrar eller våra barn och vice versa, fortsätter Daniel Ek.

Vi svenskar är heller inte världsbäst på att bryta isen. Du är nog inte ensam om att vänta tills grannen har passerat din dörr om du är på väg ut…

– Men det finns en annan aspekt också, tror jag, någon slags rädsla. Om du har öppnat upp för en konversation eller relation, tänk om det är den hemska grannen ”Ove på Solsidan” som du bjudit in och nu kommer att terrorisera dig, säger Daniel Ek.

Han tror inte heller att det bara är en myt att vi i Sverige är lite extra dåliga på grannsämja. Det är bara att gå till vårt grannland Danmark, där de inte ens förstår vad ­ordet ”grannskräck” betyder.

–”Menar ni att ni inte pratar med era grannar”, brukar de säga och låta mycket förvånade, säger Daniel Ek.

Viktigt med grannsämja vid kris

Men kan vi inte få vara lite enstöringar då? Vad är det för fel med det? Jo, att det är viktigt med grannsämja finns det en hel del forskning på.

– Efter orkanen Katrina i USA så såg man i studier att de som hade bättre kontakt med grannar, de lyckades återhämta sig snabbare, säger Daniel Ek.

Det här är en lite ny aspekt av grannsämjan som har börjat lyftas fram – vikten av goda grannar ur ett kris­beredskapsperspektiv.
Veronica Strandh är ­docent i statsvetenskap och forskar om krisberedskap. Hon menar att dina grannar och den sociala gemenskapen kan vara ett verkligt trumfkort när något händer.

– Just för att dina grannar förhoppningsvis alltid finns på plats i första linjen. En granne kan snabbt göra avgörande insatser. Det kan ju vara allt från att någon ramlar och bryter benet till den stora samhällskrisen, säger hon.

När vi pratar om beredskap så tänker ju många av oss på staten eller kommunen, att det är stora institutioner som har ansvaret. Men Veronica Strandh menar att grannar är en outnyttjad resurs i krisplaneringen.

– Vi vet ju från forskningen att om det väl sker någonting så kommer antagligen de närmsta att hjälpa till. Vid kriser och katastrofer så ska vi kunna klara oss själva upp till en vecka. Och då tänker jag att det kanske är trevligare och enklare att försöka klara den uppgiften i samråd med andra.

Veronica Strandh har också mer evidens på grann-nyttan:

–Ja, det finns stora studier från både Japan och USA som visar på att samhällen som präglas av en stark gemenskap på lokal nivå, varav grannar och den lokala gemenskapen är en del, har en snabbare återhämtning än samhällen som präglas av stängda nivåer och individualism.

Lär känna dina grannar för ökad trygghet

Så oavsett stor eller liten kris – nu är det dags att lära känna dina grannar!

För alla oss som tycker det är lite läskigt har Daniel Ek till och med arbetat fram en KBT-metod för att bli av med grannskräcken.

– Du behöver såklart inte bli bästis med dina grannar. Men med goda grannrelationer följer trygghet och tillit. Det ger till och med en hälso­effekt. Goda relationer ger ett något större skydd mot depression och ångest, säger han.

Att börja med att säga ”hej” är förstås givet, men leder ju inte speciellt långt. Att fortsätta med ”hur är läget” räcker inte heller, menar Daniel Ek.

– Svaret blir bara ofta ”ja, det är bra”.

Hans tips är istället att fråga något mer personligt som ”Hej, hur länge har du bott här”? Eller ”Hej, vilken våning bor du på?” när ni möts i hissen.

– Prova att säga något där du kan få lite mer respons än bara ”hej, hej”.

Enligt Daniel Ek så innebär en ny grannkontakt att du behöver ta en liten risk.

– Motivationen kan vara låg i jämförelse med risken man tar. ”Jag behöver egentligen inte ha kontakt med grannar. Jag klarar mig utan det”.

– Men vi underskattar ofta hur trevligt det är att småsnacka med grannen! Det höjer humöret.

Grannkontakten bättre i villaområden

I villaområden är grannkontaken ofta lite bättre, där finns det fler naturliga platser att mötas.

– Det blir mindre press i ett villaområde. När vi är i ett trångt utrymme som i en hiss eller i en trappuppgång, då är vi plötsligt ganska intima och det kan kännas lite klaustrofobiskt. Men träffas vi ute på gatan i villakvarteret, så slipper vi den känslan, säger Daniel Ek.

Att starta en Facebookgrupp eller Whatsapp-grupp med grannarna är ett enkelt sätt att öka kontakten och utbyta tjänster. Daniel Ek försöker också leva som han lär i sin trappuppgång.

–Jag kan väl inte påstå att jag lyckats fullt ut. Men jag tar ändå det där steget att prata med grannar som jag inte känner. Och jag har bjudit in till meditationskvällar hemma hos mig. Det kommer några stycken varje gång.

Hur ser drömgrannen ut?

– Någon som är ganska enkel att ha att göra med. Som har lite samma intressen och som man kan ta en fika och snacka lite, säger Daniel Ek.

– Att det är grannar som är villiga att tänka ”vi” istället för ”jag”, säger Veronica Strandh.