Jag har hemlängtan
Jag sitter i skrivande stund i Dublin och det känns… faktiskt bara jobbigt. Jag och en vän flyttade hit för två veckor sedan och jag har bara velat hem hela tiden, det har känts fel och jobbigt osv. Jag vet att det tar ett tag att vänja sig när man flyttar, speciellt utomlands, men jag får bokstavligen panikångest av att vara här. Våran plan var att stanna till maj ungefär, men jag har tänkt tanken att åka hem redan om ett par veckor. Det här känns bara inte som min grej. Haken är ju den, att min vän verkligen vill stanna och bo här, och om jag åker hem så lämnar jag ju verkligen henne. Och hon vill inte bo här själv, samtidigt som hon inte vill åka hem. Så vilket beslut vi än tar så blir någon sårad och få må dåligt, och jag vet inte vem jag ska förlora. Henne eller mig själv. För innan jag flyttade hade jag verkligen byggt upp mig själv till en otrolig person, och sen jag kom hit har jag känt att jag tappat det. Bit för bit. Lyckan, självkänslan, allt.
Jag vet verkligen inte hur jag ska göra. Jag har ju, trots allt, bara varit här i två veckor. Samtidigt känns det som jag varit här allt för länge.
Svar:
Jag vet inte vem jag ska förlora. Henne eller mig själv.” Fyy vilket dramatiskt beslut du måste ta. Men självklart ska du ju sätta dig själv före henne, du kan inte offra dig för henne. Men samtidigt blir jag så nyfiken på varför du vantrivs så. Det är svårt för mig att ge ett riktigt bra råd om jag inte vet varför det är så hemskt där. Som du säger så är två veckor en väldigt kort tid. I min värld låter det som en dröm att få bo med en kompis i Dublin, fri och utan krav och ung och dum och få göra precis som man vill och bara vara ung och vild och glad. Ska du inte ge det ett par veckor till? Du får språket, du kommer träffa en massa fantastiska människor, du kommer uppleva massa underbara och säkert också fasansfulla saker. Allt detta kommer få dig att växa och jag lovar dig att du kommer att bli en ännu mer otrolig person då! Otroliga personer är enligt mig sådana som har upplevt saker och som är mångbottnade och det blir man om man är ute i vida världen.
