Medelsvensson – vanligaste svensken finns inte på riktigt

1951 presenterade radioprogrammet ”Karusellen” med Lennart Hyland en verklig person som motsvarade den statistiske Medelsvensson. Han hette då Gösta Gustavsson, var 46 år samt 172 centimeter lång. Hustrun var 43 år och de hade två barn. Han hade en årsinkomst på 8 400 kronor. Mycket har förstås förändrats genom århundraden, men kanske inte så mycket som vi tror – eller hur är det egentligen?

Historikern Carl Mikael Wærn-Carlsson har tagit på sig den statistiktyngda uppgiften att beskriva Medelsvensson under 700 år, från 1350 och framåt. Det har krävt en djupdykning bland historiska böcker och i Statistiska centralbyråns, SCB:s, gedigna sifferbank.

Frågan är då varför?

– Min avhandling handlade om folk som inte passade in i ståndssamhället och jag tror att den här boken är en liten reaktion mot den. Istället för att bara studera avvikande egenskaper, så handlar det här om raka motsatsen!

– Dessutom har jag lärt mig att det är ganska kul med siffror.

Hopplock av snittegenskaper

Medelsvensson lanserades i Sverige på Stockholmsutställningen 1930 – då var det vanligaste efternamnet i Sverige faktiskt Svensson.

– Det är ju en person som aldrig har funnits, utan är ett hopplock av snittegenskaper som man kan kombinera på olika sätt. Så mina exempel är ingen absolut sanning såklart. Det är min personliga sammanställning, gjord på ett kul sätt hoppas jag, säger Carl Mikael Wærn-Carlsson.

Bokens första Medelsvenssons lever 1350 och heter Gunlög och Ingevast. De bodde öster om Vättern, var cirka 20 år och arbetade med jordbruk. Boken slutar med en framtidsspaning 2050, där William, 43, är gift med Alice och troligtvis bor i Östergötland.

– Yrke och boendeförhållanden är det som är svårast att sia om. Det är förstås direkt relaterat till omvärldsläget. Hur mycket kommer AI att påverka våra framtida jobb till exempel?

Sverige var länge ett jordbrukssamhälle

Vid en snabb läsning är det slående att Sverige länge var ett jordbrukssamhälle. Först 1957 bor snittsvensken i en stad.

– Ja, det skulle jag nog säga är det största hoppet för Medelsvensson, mellan nedslagen 1900–1960 när de urbaniseras, säger Carl Mikael Wærn-Carlsson.

Vad kan vi lära oss av en 700-årig blick på svensken?

– Att historien inte är så statisk som folk ofta uppfattar den som. Många tror att det mesta var sig likt innan industrialiseringen kom på slutet av 1800-talet, men mycket var annorlunda mellan varje nedslag i århundradena.

Industrialiseringen var självklart en viktig omställning, men minst lika stor påverkan på Medelsvenssons liv hade till exempel pesten som härjade återkommande, liksom sekulariseringen, menar Carl Mikael Wærn-Carlsson.

Det är också lätt att tro att svensken genom tiderna alltid drömt om att utvecklas genom att få ett bättre liv.

– Men deras ambition förr i tiden kanske var att komma till himlen eller att få ett barn till. Vi har ju faktiskt ingen aning om hur de mådde!

Ingen hyllning till Medelsvensson

Själva modellen Medelsvensson har alltid använts med en viss glimt i ögat. Ändå kastar vi oss snabbt över statistiken för att jämföra oss.

– Här kan jag bara komma med en killgissning. Vi människor är ju flockdjur och svensken är kanske är extra svag för grupptryck. Vi vill gärna veta vad som är normalt. Vi vill ju helst inte sticka ut.

Att hans bok skulle vara en sorts hyllning till Medelsvensson protesterar han mot.

– Jag hade ingen sån tanke alls när jag skrev den. Tvärtom tycker jag inte att männi­skan ska anpassa sig till någon sorts norm, utan vara den man vill vara.

– Insikten är kanske snarare att det inte finns “vanliga människor”. Det märks till exempel i modern släktforskning.

Men ändå, hur mycket Medelsvensson är du själv?

– Nja, inte så långt ifrån faktiskt. Jag är man, 43 år, bor i en stad, är gift och har två barn. Även både mina namn, Carl och Mikael, var väldigt vanliga i min generation. Jag kallas också mest för Micke.

Att bara heta Carlsson – var det för mycket Svensson?

– Visst har jag fått en del ”fin i kanten”-gliringar när jag la till min frus efternamn när vi gifte oss, men vi ville båda vara en del av varandras släkt.

– För mig är Carlsson en oerhört viktig del av min identitet som jag aldrig vill ta bort. Jag har aldrig förstått det där fokuset på ovanliga namn.

Medelsvenssons historia

Medelsvensson år 1350

Namn: Gunlög och Ingevast, gifta.
Ålder: 20 år.
Bor: Öster om Vättern.
Arbete: De hade lite jord som de brukade, men fiskade inte.
Äter: Fisk (köpt) och gröt.
Avgörande ögonblick: Snart kommer pesten, som sätter stora spår i deras liv.
Kuriosa: De var förvånansvärt lika klädda, båda hade en typ av klänning.

Medelsvensson år 1570

Namn: Per och Margareta, ogifta.
Ålder: Drygt 20 år.
Bor: Bor nära Kolmårdens skogar.
Arbete: Förrådsmat, fisk ungefär varannan dag.
Äter: Är dräng och piga, kanske arbetar någon hos sina föräldrar.
Avgörande ögonblick: De ska slå till och gifta sig, dock inte nödvändigtvis med varandra
Kuriosa: Fick skorsten i sitt hem.

Medelsvensson år 1750

Namn: Kerstin (nu vet vi att Medelsvensson är en kvinna). Gift med Per.
Ålder: 29 år.
Bor: terigen nära Finspång och Kolmården. De är tillbaka där
efter en utflykt lite längre västerut på 1600-talet.
Arbete: Har en liten gård.
Äter: Väldigt mycket kolhydrater och vegetabilier, inte så mycket kött och fisk.
Avgörande ögonblick: För första gången räknades hon av SCB:s företrädare, Tabellkommissionen.
Kuriosa: Potatisen är på ingång, det har Kerstin hört talas om, men ännu inte smakat.

Medelsvensson år 1900

Namn: Anna Maria Andersdotter, gift med Karl Johan.
Ålder: 32 år
Bor: Nära Hallsberg
Arbete: Hemmansägare.
Äter: Om hon hade fått en järnspis, så har hon börjat äta komponenter, det vill säga kött för sig och potatis för sig, och inte allt i en gryta.
Avgörande ögonblick: Flyttade in till stan som änka, i slutet av 1930-talet.
Kuriosa: Medelsvensson har börja dricka kaffe – och har gjort det sedan dess.

Medelsvensson år 2010

Namn: Maria Lindberg, gift med Micke, två barn. ”Medelsvensson har alltid två barn, skillnaden är att förr var det ofta minst två till på väg, idag har vi satt stopp”, förklarar Carl Mikael Wærn-Carlsson.
Ålder: 44 år
Bor: I Hjortkvarn utanför Hallsberg, i villa.
Arbete: Jobbar inom vården.
Äter: Mycket mer varierat än tidigare. Utbudet är enormt. ”I de äldsta nedslagen åt man nästan samma sak varje vecka”, säger Carl Mikael Wærn-Carlsson.
Avgörande ögonblick: Ungarna förstås, men det kanske ju företrädarna också. Att kunna köpa hus var förstås en stor grej.
Kuriosa: Det har börjat knaka i fogarna med Micke, men de skiljer sig inte.

Medelsvensson år 2050

Namn: William Lindberg (2015 blev Medelsvensson en man igen, eftersom männen blev fler). Gift med Alice.
Ålder: 43 år.
Bor: Troligtvis i en storstad i Östergötland
Arbete: Här kan vi bara gissa att det är något i mjukvarubranschen,
Äter: Mer vegetariskt kanske? Jag får gissa!
Avgörande ögonblick: Jag spår att begreppet arbete har förlorat sin roll. Man frågar inte längre ”Vad jobbar du med?” utan kanske ”Vad gör du om dagarna?”
Kuriosa: Har kortare arbetstid än idag.