I höstas gick larmet: ”Tomatpurén är slut!”
Den svenska nationalrätten, spaghetti med köttfärssås, blev under några veckor en hotad företeelse.
– I Sverige hade vi akut brist på mat 1917, med hungerkravaller som följd, säger Therese Frisell. Under covid-pandemin fick vi tillfällig brist på knäckebröd och pasta.
Att livsmedel kan ta slut eller bli bristvaror är en självklarhet i krig och svåra kriser, men förr hade de flesta länder lager av till exempel spannmål och andra basvaror att ta fram. Några har behållit dem, som Finland, men i Sverige gjorde vi oss av med beredskapslagren under några år runt senaste sekelskiftet.
– De tömdes, såldes ut, bland annat till Polen, säger Johan Loberg, beredskapshandläggare på Jordbruksverket, en annan myndighet med stort ansvar för Sveriges matförsörjning.
– Då fanns ju politiska tankar om en ”evig fred”, och lagren ansågs onödiga. Det är lätt att vara efterklok, men pendeln kunde gärna svänga lite långsammare än den gjort.
Arbete med att göra Sverige mindre sårbart vid kris
Under kalla kriget, på 80-talet, hade Sverige stora beredskapslager, och en färdig plan för hur vårt jordbruk skulle kunna ställas om för flera år. Det fanns en ”kriskost” planerad, där spannmål fick ersätta delar av köttkonsumtionen.
Idag finns ingen beredskap alls, inga lager. Men sedan 2016 pågår ett arbete för att försöka göra Sverige mindre sårbart.
Målet: tre månader där vi kan äta utan att folkhälsan försämras.
– Vi behöver en egen produktion om importen försvåras, säger Therese Frisell. Nya livsmedelslager utreds, men inget är bestämt. Man tittar lite på Finland, där företagen får lagra varor i sina lokaler, mot ersättning från staten.
Tufft för veganer
Världen är så annorlunda nu, någon hotande svält som 1917 lär det knappast bli tal om, menar Therese Frisell. Det finns en gemensam EU-beredskap, och risken att Sveriges gränser stängs helt är minimal. Vårt land har för långa gränser både till land och hav. Men vissa livsmedel får vi bekymmer med.
– Många vegetarianer ersätter animaliska proteiner med framför allt sojabönor. Det odlar vi inte i någon omfattning nu. Veganer kan få det tufft.
– Statistiken är inte heller så enkel. Det sägs ofta att vi odlar alla morötter vi behöver, och det gör vi. Men morotsfröna importerar vi från Spanien och Frankrike.
Det finns förstås varor som vi gott kan klara oss utan. Kaffe och snus till exempel. Men kaffe är lättlagrat och det lär inte bli någon akut och snabb brist, gissar Johan Loberg.
Hur länge räcket snuset?
– Det räcker längre än det mesta, tobakslagren är stora, säger Patrik Strömer, generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen.
Så kan du förbereda dig för kris
MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, säger att alla bör ha mat och vatten för runt en vecka i ett eget krispaket. Konserver och torrvaror främst, en lista finns i broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som delades ut för ett pr år sedan. (Finns även på MSB:s hemsida.)
Therese Frisells råd är ännu enklare:
– Köp mer v det du redan har hemma, det du äter, ställ de nya basvarorna längst bak i skåpen.
Johan Loberg på Jordbruksverket resonerar likadant:
– Jag har det redan hemma. Torkade bönor, kikärtor, ett litet proteinförråd som håller sig länge. Det är enklast så, använd det du redan har i ”krisförrådet” och fyll på eftersom.
Sveriges självförsörjning – maten som räcker och inte
Spannmål, alltså vete, råg, korn och havre
Sverige är självförsörjande. Vi exporterar normala år runt 1,3 miljoner ton, så det vi odlar räcker till bröd åt alla svenskar.
Kött, nöt, gris, lamm och matfågel
Sverige importerar stora mängder av det kött vi äter. 65 procent av allt lamm, 40 procent av nötköttet, 20 procent av kyckling och kalkon, runt 15 procent av fläskköttet. Räkna med rejält högre priser och brist på lammkotletter om krisen kommer.
Mejerivaror – mjölk, smör, ost och grädde
Mjölken våra kor ger ska räcka. Men 50 procent av smöret och nästan 60 procent av osten importeras. Var femte gräddförpackning är utländsk.
Ägg
I stort är vi självförsörjande på ägg, men fågelinfluensa har periodvis tvingat oss importera.
Socker
Vi äter allt mindre socker, så produktionen räcker gott och väl. Sverige är självförsörjande.
Potatis
Den svenskodlade potatisen står för runt 90 procent av den vi äter.
Frukt och grönt
De svenska morötterna räcker, men fyra av fem tomater köper vi från andra länder som Holland och Spanien. 70 procent av våra äpplen är importerade, 50 procent av gurkorna, 20 procent av löken och 30 procent av jordgubbarna likaså.
Salt
Allt importeras.
Maten som tar slut först vid kris
– Tomater och färska grönsaker, i alla fall vintertid, säger Johan Loberg. Sallad och gurka. Men vi har svenska grönsaker som går utmärkt att lagra, som vitkål, den klarar sig i en bra jordkällare där det inte fryser.
– Vid en kris får vi ändra våra matvanor, äta det som blir kvar om importen stryps. Men helt avskurna blir vi inte, det visar kriget i Ukraina. Det kommer in mat, man hittar vägar.
Räcker maten till Norrland?
Det mesta av den svenska maten, kött och vegetabilier, produceras i söder. Men Kirunabor behöver äta lika mycket som skåningar. I den nya krisplaneringen tänker man att livsmedelslager behöver räcka längre i norr än i syd, eftersom transporterna är så långa.
– Det är också så att man generellt har en egen bättre beredskap i norr och glesbygd, säger Therese Frisell. Människor där är vana vid att det händer saker, att strömmen går. De har också bättre tillgång till vilt kött.
Enkät: Om det blir kris – hur länge räcket maten du har hemma?
Gina Geoghegan, 39, mammaledig, med Sigourney, 2, Årsta:
– Oj, en vecka tror jag. Vi har mycket bönor hemma, men bröd, mjölk och frukt tar slut fort. Skulle jag hamstra något blev det nog batterier.
Sarah Axelsson, 48, lärare, Hammarbyhöjden:
– En dryg vecka, om man räknar in pasta och konserver. När kriget i Ukraina bröt ut lagrade vi käk vid vårt lantställe, även lampolja, bensin och sånt. Men det vi hade där har vi ätit .
Gunnar Lundström, 85, pensionär, Stockholm:
– Högst fem dagar. Mjölken går åt först. Jag är ensamstående så jag lagrar inget.
