• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Växterna som får dig att må bra

    Forskning i rymden gav en jordnära lösning till hur vi ska må bättre både hemma och på jobbet. Svärmorstungan, ormbunken, azalean och orkidén är rena hälsokuren. Vi kan faktiskt inte klara oss utan växter.

    Foto: Kaijsa Eiworth

    Foto: Kaijsa Eiworth

    Foto: Kaijsa Eiworth

    Foto: Kaijsa Eiworth

    Vi omger oss med en massa giftiga saker utan att vi ens tänker på det. Vet du till exempel vad ansiktsservetter, papperskassar, gardiner, tapeter och gasspisar har gemensamt? De avsöndrar formaldehyd, ett ämne som också finns i många olika limsorter och fiberskivor. Formaldehyd var ett ord vi fick lära oss när våra hus blev sjuka. Arkitekter och andra husbyggare borde redan på ritborden avsätta ordentliga utrymmen för växter i våra bostäder och arbetsplatser.

    Så här fungerar "hälsokuren":
    När vi ger vatten och näring till våra krukväxter dunstar en del från krukjorden, men mycket från bladen. Växterna svettas ut fukt. Det sätter luften kring växterna i rörelse. Växterna avger syre och tar i stället upp koldioxid, formaldehyd och mängder av andra gifter ur luften. De fungerar som reningsfilter. Precis som andra filter måste krukväxterna rengöras ibland. Blir bladen dammiga får vi duscha av dem. Annars täpper dammet till
    bladens porer och då minskar luftcirkulationen. Det ligger mycket forskning bakom de här uppgifterna, en forskning som ursprungligen hade ett helt annat syfte.

    Våra hus liknar rymdskepp

    Den amerikanska rymdstyrelsen, NASA, fick i uppdrag att undersöka om det gick att bygga bostäder för astronauter som skulle tillbringa lång tid ute i rymden på olika basstationer. Det skulle vara ett helt slutet ekologiskt system där luft och vatten måste tas om hand inne i bostadsmodulerna. Forskarna byggde en experimentbostad, "biohemmet", helt i plast och andra syntetiska material. Det var hermetiskt tillslutet. Människor som vistades inne i biohemmet fick snart samma symtom som vid "sjuka hus-sjukan", sveda och värk i ögonen, ont i halsen och andningsproblem.

    Forskarna tog först luftprover innan folk släpptes in. Prover efteråt visade att det fanns ungefär 300 organiska ämnen i luften. Så gjordes prover och analyser av vad som hände när ett antal växter togs in i den här miljön. I det första försöket användes bland annat kopparranka, Philodendron erubescens. Sex stora plantor och ett filter med aktivt kol som också innehöll Philodendron. Filtret hade samma kapacitet att rena luften som 15 rumsväxter. Prover efter några dagar visade att det fanns väsentligt mindre mängd farliga ämnen i luften. Det slutliga beviset fick forskarna när människor åter släpptes in i den slutna miljön. Nu drabbades de inte längre av några av de tidigare symtomen. Då startade ett nytt projekt - att ta reda på vilka växter som tar åt sig mest farliga ämnen. Till att börja med testades tolv rumsväxter. I boken "Renare luft med växter" av B C Wolverton, Wahlströms förlag, visas resultatet av prov med 50 växter. Våra hus liknar faktiskt rymdskepp mer än vi tror.

    Mår bättre med växter i rummen

    De senaste 30 åren har vi byggt alltmer täta och välisolerade hus av energisparskäl. Gamla tiders själv-drag blev ett skällsord. Och formaldehyden finns inte bara i fiberskivor och lim, utan också i våra möbeltyger, tapeter och gardiner. En norsk forskare, Tove Fjeld, har gjort experiment med växter i andra extrema miljöer. På röntgenavdelningen på ett sjukhus mådde personalen väldigt dåligt. Sjukskrivningsperioderna blev allt längre. Lokalerna hade inga fönster, belysningen var otillfredsställande. Här skulle ju framkallas bilder och tittas på röntgenplåtar. Tove Fjeld kom och ställde frågor som ingen tänkt på tidigare. Hon bytte ut de svaga lysrören mot rör med dagsljuskapacitet - men framför allt ställde hon in stora bunkar med växter. Röntgenapparatur och framkallningsmaskiner och olika vätskor hade fyllt luften med farliga ämnen som inte ventilationen klarade av att ta bort.

    När ljuset blev bättre, luften förbättrades och luftfuktigheten ökade började personalen snart att må bättre. Sjukskrivningarna minskade markant.

    Tove Fjeld gjorde ett liknande experiment med växter i en skola. I ett klassrum ställdes stora planteringskärl utmed en hel långvägg. Eleverna, som tidigare klagat över instängd luft och huvudvärk, började prestera bättre. De hade lättare att lära och huvudvärken försvann. Elever och lärare från andra klasser krävde också "må bra-växter" till sina klassrum.

    Fredsskallan är som ett reningsverk

    Även på kontoret behöver vi omge oss med växter. Datorer avger en hel del kemiska ämnen, som till exempel xylen och toluen. Växter som är särskilt bra på att ta upp dessa gifter är guldpalm, brudorkidé, prickblad, benjaminfikus och fredskalla. Fredskallan finns med på de flesta listor som NASA:s forskare sammanställt. Den är ett helt reningsverk i sig. Dessutom är den idealisk som krukväxt. Den trivs i de flesta miljöer, bara den får vatten och näring. Den kan stå långt inne i ett rum, den har vackra blad och stiliga blommor.
    Är du allergisk kan du klippa bort själva blomkolven, men ändå glädjas åt de vita hölsterbladen. Den har hög avdunstning och tar upp många giftiga ämnen ur luften, till exempel aceton, alkohol, bensen och formaldehyd. Du som är allergisk måste tänka på att inte ha starkt doftande växter eller blommor med öppna ståndarkransar. Är du känslig för mögelsporer i jord kan du odla växterna i hydrokultur, det vill säga i vatten i stället för jord. Det hjälper också till att öka luftfuktigheten.

    Så vare sig du är IT-konsult eller dagisfröken, bilmekaniker eller hår-frissa, gammal eller ung - skaffa många växter. Vackrare - och hälsosammare - luftfilter är svårt att tänka sig.

    Här är några av de växter som är bäst på att "äta upp" formaldehyd:

    · Spjutbräken, Nephrolepis exaltata
    · Krysantemum
    · Gerbera
    · Banddracena, Dracaena deremensis
    · Bambupalm, Chamaedorea erumpens
    · Fönsterfikus, Ficus elastica
    · Fredskalla, Spathiphyllum
    · Dendrobium
    · Prickblad, Dieffenbachia

    Växter som "äter upp" ammoniak:

    (Bra för frissan och kanske också för stalldrängen)
    · Buskpalm, Rhapis exelsa
    · Hjärtbladskalla, Homalomena wallisii
    · Rosenkalla, Anthurium Andreanum-gruppen
    · Krysantemum
    · Dendrobium
    · Tulpan
    · Bergpalm, Chamaedorea elegans
    · Fredskalla, Spathiphyllum
    · Fönsterazalea, Rhododendron simsii

    Växter som "äter upp" xylen och toulen

    (Bra för IT-konsulter och andra datoranvändare)
    · Guldpalm, Chrysalidocarpus lutescens
    · Brudorkidé, Phalaenopsis
    · Prickblad, Dieffenbachia
    · Kantdracena, Dracaena marginata
    · Dendrobium
    · Ormbunke
    · Banddracena, Dracaena deremensis
    · Rosenkalla, Anthurium Andreanum-gruppen
    · Benjaminfikus, Ficus benjamina
    · Fredskalla, Spathiphyllum

    Av: Kaijsa Eiworth

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!