Hälsa
Celiaki eller veteallergi? Läkaren förklarar skillnaden: ”Förväxlas ofta”
Att du får ont i magen och blir uppblåst eller får hudutslag kan vara tecken på att du inte tål vete. Veteallergi är en form av matallergi och blandas lätt ihop med celiaki, men det är två helt olika sjukdomar. I båda fallen måste man se upp med vetemjöl för att må bra.
Annons
Överkänslighet mot mat kan komma och gå under livet. Viss överkänslighet växer bort medan annan kan visa sig först när man är vuxen. Att magen krånglar och gör ont för jämnan kan bero på allt från stress och kostvanor till sjukdomar i mag- och tarmkanalen. I vissa fall kan det vara tecken på att du blir sjuk när du ätit bröd eller pasta. Både veteallergi och celiaki kan vara boven bakom mag- och tarmbesvär och buksmärtor.
— Jag tror också att det finns patienter som har fått diagnosen IBS som egentligen är allergiska mot vete. Okunskapen om veteallergi är stor, inte minst inom sjukvården, säger Charlotte Söderman, överläkare vid Capio S:t Görans sjukhus, docent i mag-och tarmsjukdomar och forskare vid Karolinska Institutet.
Veteallergi eller celiaki
För den som inte är insatt framstår veteallergi och celiaki — eller glutenintolerans — som samma sak, eftersom båda innebär att man måste undvika vanligt mjöl för att må bra.
— Veteallergi och celiaki förväxlas ofta. Symtomen kan vara lika men det är två skilda sjukdomar/tillstånd med olika mekanismer, säger Charlotte Söderman.
Annons
Spannmålsallergi innebär att du är allergisk mot vete, råg eller korn, ibland även havre. Veteallergi är den vanligaste spannmålsallergin och innebär att immunsystemet reagerar mot just vete.
Läs även: Inspirationskväll med Ulrika Davidsson
Det här är veteallergi
Vid veteallergi bildar immunförsvaret antikroppar, så kallade IgE-antikroppar, mot vete som orsakar reaktion. Ofta kommer reaktionen snabbt när veteallergiker ätit vete eller andats in vetemjöl i luften.
Förutom magont och diarré kan man ha klåda, utslag eller eksem, allergisk snuva, astma och andningssvårigheter. I vissa fall kan det vara allvarligt och leda till anafylaktisk chock som kan vara livshotande.
Läs även: Beror mina magproblem på IBS?
Celiaki/glutenintolerans
Vid celiaki eller glutenintolerans tål man inte de proteiner som finns i vete, råg och korn. Även celiaki kan ge magsmärtor, men det är en autoimmun sjukdom där tarmen skadas och förloppet är långsamt.
Celiaki, eller glutenintolerans, beror inte på IgE-antikroppar och kan aldrig ge allergichock eller astma. Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar attackerar tunntarmen när man ätit gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn.
Gluten skapar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna. Förloppet är oftast långsamt och de flesta glutenintoleranta märker ingenting om de äter något med gluten någon enstaka gång av misstag.
Celiaki kan leda till allvarliga komplikationer om det inte upptäcks och behandlas, såsom näringsbrist och benskörhet.
Veteallergi vs celiaki
Veteallergi
Spannmålsallergi innebär en allergi mot proteiner i ett eller flera sädesslag; vete, råg eller korn, även havre förekommer. Veteallergi är den vanligaste spannmålsallergin och kan ge symtom som eksem, ont i magen, kräkningar, astma och allergisk snuva.
Behandling:
Vid veteallergi kan man äta livsmedel som är naturligt fria från veteprotein, såsom ris, majs, potatis, hirs, bovete och quinoa. Man kan också äta specialprodukter som är glutenfria, men måste vara försiktig med ”glutenfria” märkta produkter då de kan innehålla vetestärkelse, vilket inte är lämpligt för alla med veteallergi.
Om man inte har allergi mot havre kan man äta ren (glutenfri) havre som inte innehåller vete. En del allergiker kan äta råg och korn, andra inte. Det är alltid bäst att prata med en läkare eller dietist för att få en personlig kostplan och undvika näringsbrist.
Celiaki (glutenintolerans)
Celiaki innebär att proteinet gluten som finns i vete, korn och råg gör att din tunntarm blir inflammerad. De vanligaste symtomen hos barn är diarré och magbesvär och att barnet inte växer som det ska. Hos vuxna är oförklarlig trötthet, lågt blodvärde, viktnedgång och hudutslag andra symtom vid obehandlad celiaki.
Behandling:
För att tarmen ska läka behöver du övergå till att bara äta mat som inte innehåller gluten. Det finns en hel del spannmål som är naturligt glutenfria, såsom ris, hirs och bovete, majs, quinoa, mjöl gjord på mandel, kokos, fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl med mera. De flesta som har celiaki kan äta havre.
Det finns också specialprodukter som glutenfri pasta, flingor och bröd.
Källor: Allergikompetenscentrum, vardguiden.se, celiakiförbundet.
Kontakta läkare vid misstänkt allergi
I Sverige har ungefär två personer av hundra celiaki, men många är odiagnostiserade. Det finns däremot inga säkra siffror på hur många som är allergiska mot vete. Internationella studier pekar på att det är mindre än en procent.
— Jag är övertygad om att det är en kraftigt underdiagnostiserad allergi, främst hos barn och unga, säger Charlotte Söderman.
Matallergi kan vara besvärlig att leva med. Man måste alltid vara noga med vad maten innehåller och vara lite av en matdetektiv. Goda råd om man misstänker att man har någon typ av överkänslighet är att ta reda på vad som orsakar allergin och därefter ta hjälp av en dietist för att lägga om kosten.
Läs även: Maten som hjälper mot uppblåst mage: 10 tips
— Man ska inte i onödan avstå från mat som man felaktigt tror att man inte tål. Risken är att du går miste om viktig näring helt i onödan. Vänd dig istället till en läkare för att få allergin bekräftad. Vid misstanke om veteallergi tar man ett blodprov för att undersöka om du har en allergisk reaktion mot proteiner som finns i vete.
En allergiutredning kan göras på de flesta vårdcentraler.
Så testar du dig
För att ta reda på om du har veteallergi eller celiaki behöver du vända dig till vårdcentralen eller bli remitterad vidare.
Du kan behöva ta ett blodprov som mäter specifika IgE-antikroppar mot vete eller ett hudpricktest där allergen droppas på huden för att se om en reaktion uppstår.
För att konstatera celiaki tas blodprov och görs en tarmbiopsi.
Det är viktigt att inte utesluta vete eller gluten ur kosten innan testerna görs, eftersom det kan påverka resultaten.
Källor: Allergikompetenscentrum, vardguiden.se, celiakiförbundet.
